Aftonbladet – 26 februari 1867, sida 2

först tackat honom derför att han icke hade skakat mera. Han gick derefter in på en liten gård, vid hvars ända befann sig en dörr, liknande en vanlig kontorsdörr, hvarpå syntes en plåt med följande kabalistiska ord: Vrid på knappen, S. V. P. Han lydde uppmaningen och steg in i ett rum, temligen stort och temligen likt stora salen i ett corps-de-garde, der ett femtiotal individer af misstänkt utseende voro församlade. Allesammans befunno sig på slående fot med hatten eller mössan i hand och tycktes vänta på att man skulle ropa på dem. För att fördrifva tiden under det de väntade, språkade de högljudt och rörde sig bullersamt. Vid en pulpet, bakom ett galler med gröna sidengardiner, satt en ung skägglös man med nyfiken min. I samma ögonblick som Char. onneau inträdde i salen, höjde han sin näsa, lade ifrån sig pennan på pulpeten och skrek otåligt: Mina herrar! lite mindre buller! Det är ett väsen som uti en bikupa. Jag förstår ieke ens hvad jag skrifver.? Några halfhöga hviskningar, qväfda skratt och baksluga flinanden hördes ur hopen till svar på hans uppmaning, men lugnet återställdes emellertid. Vid åsynen af Charbonneau kommo flera af de tillstädesvarande och helsade ifrigt på konom. Andra vände sig deremot bort för att icke behöfva helsa; men alla drogo sig undan för att lemna honom rum att Komma fram, Vår man närmade sig gallret utan att mycket bry sig om hvarken de förra eller de sednare och tog af sig hatten, som han icke gjort sig mödan att lyfta ifrån sitt hufvud då han kom in, (Forts.)