Aftonbladet – 26 februari 1867, sida 2

nade i stället det venstra, som tjenade honom till garderob. Der funnos alla slags kläder, öfverrockar och vavliga kläder, arbetareblusar och uniformer — med ett ord litet af hvarje. Det var en fullständig klädmäkleributik. Coquillard funderade ett ögonblick, och att dömma af hans allvarsamma min och rynkade ögonbryn skulle man kunna tro att i hans stora hufvud afgjordes hela Seinedepartementets öden. Slutligen valde han ett par svartoch hvitrutiga benkläder, en piquväst med röda blommor, en blå rock samt en mycket vid olivfärgad öfverrock och utbredde alltsammans varsamt på sin säng. BSedan han omsorgsfullt stängt skåpet och lagt nyckeln å sido, öfvergick han till mysterierna vid sin nya toilett. Hans första göromål var att förändra sitt hufvud. Med ett enda handgrepp borttagande sitt långa hår och sitt präktiga svarta skägg, blef ban, i stället att såsom förut vara mörkbrun, inom ett ögonblick ytterst blond. Det nästan röda och kortklippta håret, hans nästan hvita ögonbryn, hvilka han med tillhjelp af en våt handuk återgaf deras naturliga färg, gjorde honom i hast till en helt annan menniska. Vann herr Coquillard derpå2 Eller förlorade han? Jag tror icke att det finnes en qvinna, nog öfvergifven af Gud och menniskor, att hon skulle göra sig mödan att afgöra denna fråga. Säkert är att sedan han väl fått sitt hufvud färdigt, aftog han de kläder han bar på sig, för att påtaga dem han så aktsamt utbredt på sängen. 4Så!t sade han och besåg sig utan allt för stort missnöje i en söndrig spegel, under det han tvingade in sina röda och tjocka