Aftonbladet – 25 februari 1867, sida 2

rliga dekreten, den andra af Picard om efhemlighetens okränkbarhet och regerins rätt att lägga hinder i vägen för brefändningen. Thiers har begärt tillåtelse t tala om de utländska angelägenheterna h Frankrikes förhållande till Preussen, yskland och Rom. Statsrådet har blifvit enigt i armåreorgasationsfrågan. Det nu af detsamma angna förslaget innehåller, att hela konriptionskontingenten, 160—170,000 man, all införlifvas dels med den artiva armen, ls med reserven i tillsammans nio år. an väntar skarpt motstånd i lagstiftande iren mot förslaget till och med af ett stort tal medlemmar af majoriteten. Lagförslaget om pressen, utarbetadt af en irskild komitå, är äfven färdigt och medelas af Journal des Dåebats, som skarpt landrar dess stränghet. De flesta tidninar yttra sig om detsamma och finna allänt stadgandena mycket strängare, än man unnat vänta sig af kejsarens ord om regengens liberala afsigter. Det är icke alleast oppositionstidningarne, såsom Temps ch Sictele, som fälla ett ogillande omdöme m förslaget: äfven sådana tidningar som a France och La Presse, hvilkas tillgifvenet för regeringen står utom allt tvifvel, nna föreskrifterna strängare än nödigt är; synnerhet yttrar sig den sistnämnda tidninen mycket lifligt i denna anda. Vi medela här ett sammandrag af denna, såsom ndep. belge benämner den, tdrakoniska ag. Art. 1 upphäfver skyldigheten att på förhand örskafla sig tillstånd att utgifva en tidning. I art. 2 bestämmes borgen för tidningarne till 0.000 franes i departementerna Seine, Seine-etJise, ine-et-Marne och Rhöne, samt i de rrondissementer, hvilkas hufvudorter ha mer än 00,000 invånare. I städer med 50—100,000 inånare är borgenssumman bestämd till 40,000 r.. och i de öfriga 25,000 fr. Art. 3 handlar om uppgift på förhand af tidingens titel samt egarnes, geranternas och bokryckarnes namn, Art. 4 upphäfver de förut stadgade straffen för nderlåtenhet att på förhand anskaffa utgifningsillstånd. Artikeln 5 bjuder, att tidningar och tidskrifter kola stämplas och bestämmer stämpelns belopp. Art. 6 fritager från stämpling alla tidningar för itteratur, vetenskaper, sköna konster och åkerruk, som icke utkomma oftare än tre gånger veckan och icke innehälla annonser. Enligt art. 7 förlorar hvarje litterär tidning om är fritagen från stämplingsskyldighet, denna örmån, om den innehåller någon artikel i poliiska eller sociala ämnen. Art. 8 bestämmer, att alla tidningar, vare sig tämplade eller ej, skola aflemna exemplar ill llmänna åklagaremakten. Enligt art. 9 gäller medlemmarnes af lagstifande kåren oantastlighet icke för pressförbryelsen. Enligt art. 10 meåför offentliggörandet af en wtikel, som är undertecknad af en sina politiska ch medborgerliga rättigheter beröfvad elier från let franska området förvisad person, böter från .000 till 5000 francs. Art 11 bestämmer formerna och preskriptionsiden för åtal. Art. 12 upphäfver fängelsestraff och stadgar i tället böter, hvilka uppgå till minst tjugondelelen och högst hälften af borgenssumman. De idningar, som icke behöfva ställa borgen, böta ninst 500 och högst 10,000 feancs. Arr. 463 i Jode pånal, rörande mildrande omständigheter, ipphätves. : Art. 13 stadgar, att en hvar, som dömes för oressförbrytelse, kan genom det fällande utslaget veröfvas sina valmansrättigheter i högst 5 år. Art. 14 förklarar, att en fällande dom för pressörbrytelse medför indragning för viss tid af tidngen, då dess gårant blifvit fälld. I händelse vf förnyad förbrytelse, kan domstolen indraga tid ningen i minst 14 dagar eller högst 2 månader. Vid tredje resan kan domstolen ålägga från 2 till 5 månaders indragning eller till och med indraging för alltid. Indragning för viss tid eller för uitid kän äfven ädömas för första resan pressörbrytelse, om åtalet gäller något af de brott, m uppräknas i art. 86, 87 och 911 Code pånal. Art. 15 stadgar, att domar i pressmål skola rerkställas, oaktadt deras öfverklagande, ifall donen så föreskrifver. Art. 16 upphäfver skyldigheten för boktryckare och bokhandlare att förskaffa sig tillståndsbevis. Slutligen upphäfver art. 17 de artiklar i de ildre lagarne, som stå i strid mot den nya pressagen. Journal des Debats meddelar äfven hufvudpunkterna i Jagförslaget rörande församlingsrätten, hvilka äro dessmma som vi nyligen meddelat. Straffet för otillåtna sammankomster bestämmes till 500 —10,000 franes eller fängelse från 6 dagar till 6 månader. Den gula boken, som innehåller diplomatiska handlingar, hvilka regeringen anser lämpligt att meddela kamrarae, för att upplysa dem om hennes utrikes politiks beskaffenhet, har nu äfven blifvit utdelad, Lisasom i den blå boken är äfven här den orientaliska frågan den, som upptager stör. sta utrymmet och är af största intresse. Denna del af den diplomatiska samlingen slutar med en depesch af Moustier till franska sändebudet i Athen, som mycket beämdt avgifver franska regeningens nuvarande ställning på detta häll. Regerinsen förutser, att de nuvarande händelserna skola leda till en förökad lycka för Grek: laud, och låter förstå, att Frankrike icke är obenäget att bistå dervid, såframt man icke söker i förtid nödga det dertill, utan liter det sjelf bestämma den lämpliga stunden, Den gula boken upptager 480 sidor och innehåller 56 depescher om Tyskland och Italien, 19 om Rom, 38 om Donaufurstenlömena, 40 om Suezkanalen, 22,0om Libanon, 15 om Kreta, 14 om Förenta Staterna och Mexiko, 5 om Japan, oberäknadt en särskild följd af hardelsoch sjöfartsdokunenter samt 13 med olika regeringar vexade depescher om lagen af den 19 Mej 1866, rörande handelsflottan. ENGLAND. Drottning Victorias trontal gaf en antyden om, att habeas-corpus-aktens suspenderavde i Irland icke skulle fortfara länge; men man finner nu af de förklaringar, som ministrarne afgifvit i öfverbuset, att regeringen, till följd af feniernas försök i dessa dagar att ställa till oroligheter, ser sig föranliten att tillsvidare läta nämnda akt fö bli.snspenderad. Men samtidigt förbereder cegeringen åtskilliga åtgärder och lagar, för att förbättra förhållandena i Irland. Dessa