Aftonbladet – 23 februari 1867, sida 3

ncn anala roranac Alyskland. Ven IfoOrr: I framställes af Bouet-Willaumez; den andr: linterpellantens namn är ännu icke kändt men man tror allmänt, att det är de l: Guronniere. I lagstiftande kåren komm: Thiers, Jules Favre och Picard att begärt tillåtelse att framställa hvar sin interpella tion. Man finner ännu icke af de franske tidningarne, hvilka ämnen dessa interpella tioner röra, men det är sannolikt att i er af dem kommer begäras förklaring öfvel adressrättens upphäfvande. NORD-TYSKLAND. Konungen af Preussen afreste förliden onsdag, åtföljd af kronprinsen, till Dresden, på ett besök till sachsiska hofvet. Nordtyska riksdagen öppnas i morgon middag klockan 1 i Hvita salen på kongl. slottet i Berlin af konung Wilhelm personligen. s ÖSTERRIKE. De utländska tidningarne redogöra i korthet för kejsarens reskript till den ungerska riksdagen, utgörande svar på nämnda församlings adresser. Detta dokument, som mottogs med lifligt bifall, uppfyller alla de önskningar, som uttalas i adresserna såväl beträffande konstitutionens återställande som armorganisationen, hvaremot det uttrycker den förhoppningen, att riksdagen i sin ordning endast skall väcka sådana förslag rörande rikets gemensamma angelägenheter, som äro förenliga med kejsarrikets upprätthällande, samt begär, att riksdagen skall votera en indemnitetsbill för ministåren. Samma dag (den 18 dennes), då detta reskript meddelade; ungerska landtdagen, sammanträdde de vestra provinsernas landtdagar för att erhålla del af ett kejserligt reskript, hvari regeringen redogör för de skäl, som förmått henne afstå från det utomordentliga riksrådet samt för de politiska nödvändigheter, som manat till en uppgö: relse med Ungern. Det ordivarie riksrådet, som skall sammanträd. i Wien den 18 Mars i enlighet med Februaripatentet, hvars tillfälliga upphäfvande upphör, skall ega att rådpläga om de förändringar i denna konstitution, som öfverenskommelsen med Ungern gjort nödvändiga, hvarefter församlingen kommer att handlägga åtskilliga vigtiga lagar rörande, de g mensamma angelägenheterna, ministeransvarigheten, utsträckning af provinsernas sjelfetyrelserätt, armens reorganisation, domstolsreformen samt statens ekonomiska grundsatser. Regeringen hoppas sålunda kunna definitivt ordna kejsarrikets könstitutionella mekanism soch göra slut på den kris, som så menligt inverkat på monarkiens allmänna intressen. Tjugufem slaviska deputerade hade den 15 dennes en sammankomst i Wien för att rådslå om hvilken ställning de skulle intaga i afseende å åtgärden att inkalla det ordinarie riksrådet. Furst Salm-Reifferscheid utsågs till ordförande. Enligt die Presse skall fullkomlig enighet ha åstadkommits. Ehuru församlingen -beslutit att tills vidare hålla sitt program hemligt, tror nyssnämnda tidning sig dock veta, att medlemmarne förbundit sig att alltid samverka med sina kolleger, då det är fråga om att bekämpa regeringen. Man känner icke hvad beslut som fattats rö ande frågan, om slaverna skola låta representera sig i riksrådet eller ej. Men allt gifver anledning förmoda, säger die Presse, att de skola göra det under vissa vilkor. Universitetskollegium i Wien har, om man får tro die Presse, utstrukit 6 privatdocenter inom medicinska fakulteten från lärareförteckningen för nästa termin, emedan de icke lyckats på sina föreläsningar locka till sig minimiantalet af åhörare — det bekanta tretalet i satsen tres faciunt collegium?. ITALIEN. De ställen i kejsar Napoleons trontal, som handlade om Italien, tyckas ej ha gjort något godt intryck i nämnda land. Tidningen Italia anmärker, att kejsaren tre gånger talade om Italien, men hvarje gång i en syftning, som ingalunda var egnad att tillfredsställa det allmänna tänkesättet. Kejsaren påminde italienarne, att de ha honom att tacka för Venetien; vidare tillhöll han dem strängt att undvika de följder, som aktionspariets tilltag mot påfvens verldsliga makt kunde medföra, och sutligen anmärkte han, och detta efter Spanien, att det goda förhållandet fortfor mellan Italien och Frankrike. Tidningen finner i dessa yttranden en beslöjad hotelse. Oppositionen i parlamentet, hvars beslut rörande ministerens förbud för de venetianska mötena förorsakade en ministerkris och parlamentets upplösning, har ansett sig böra rättfärdiga sig inför sina valmän och för detta ändamål nyligen utfärdat en skrifvelse, som mer går ut på att förklara denna tillfälliga majoritets beteende, än att framställa ett (eco program. Skrifvelsen bevisar mycket. tydligt att meningarne äro i ytterlig grad delade, Nr odisciplinerade och de politiska system, son utmärkte den sista sessionen, föga bestämda. SPANIEN. Sedan en tid har ett mycket spändt förhållande rådt emellan konungen-gemålen och Narvaez, förnämligast med anledning leraf att premierministern, Spaniens nuvarande diktator de facto, landsförvist den xunglige gunstlingen bankiren Meneses. Fiendskapen skall nu, enligt hvad en pariserkorrespondent till Kölnische Zeitung berättar, gått så långt, att den allsmäktige ministern förmått drottningen att landsförvisa sin egen herr gemål. Som anled: ning till förvisningsåtgärden uppgifves attl nfanten umgåtts med ingen mindre plan än utt störta sin gemål från tronen och proslamera sig sjelf som regent. Han skall vara i besittning af dokumenter som äro för Irottningen i hög grad komprometterande. Man väntar under den närmaste tiden hänlelser af det mest allvarsamma slag.? i j RYSSLAND. . Den i Petersburg utkommande Tidningen s Courrier Russe yttrar, att den kinkigastel! ounkten i orientaliska frågan är, att man ej . hvad man Jknll göra med Kaustantisvel, hvars besittning ingen makt unnar en innan, Bladet Toreslår den lösningen, attl: E j ST Se FRE