Aftonbladet – 23 februari 1867, sida 2

STOCKHOLM den 23 Febr. Kamrarne ha i dag verkställt val af statsrevisorer. Af första kammaren utsågos: hr R. Montgomery-Cederhjelm med 58, hr E. G. Danielsson med 58, hr:J. W. Jerling med 58, hr N. G. Åkerhjelm med 43, hr 8. A. Hallenborg med 40 och frih. J. Nordenfalk med 20 röster, af hvilka den sistnämnde afsade sig uppdraget, och beslöts att i nästa plenum i hans ställe välja en ny revisor, Till suppleanter utsågos af första kammaren: hr L. M. ebba oe med 35, hr Brusege med 30 och hr Nordenfalk med 26 röster. I andra kammaren föll valet på följande af kammarens egna ledamöter, nemligen: hr Stråle med 161, hr Lönnberg med 115, hr C. Ivarsson med 108, grefve A. Posse med 101, hr Beronius med 95 och hr Siljeström med 92 röster. (Närmast i röstetal var kyrkoherden Otterström med 70 röster.) Till Feer utsågos: hrr Bovin, Erik Olsson från Nerike och E. M. Sederholm. Midt under pågående uppsummering af rösterna i andra kammaren uppstod en häftig debatt om åtskilliga röstsedlars giltighet. På några sedlar saknades nemligen både förnamn och titlar, hvilka man förmodligen ansett öfverflödiga då de upptagna tillnamnen åsyftade kammarens egna ledamöter. Det invändes dock, att då valbarheten var utsträckt öfver hela landet, kunde man ej veta hvilken person med det upptagna namnet som åsyftades, Tvisten måste slitas genom votering, som med 101 röster mot 52 bestämde, att de ifrågavarande sedlarne skulle anses giltiga. Inöm första kammaren uppträdde hr Nisser med en reservation emot första kammarens bedröfligt ryktbara beslut i fråga om utvidgade rättigheter för svenska medborgare och vitsordade det smärtsamma och nedslående intryck detta beslut framkallat öfver hela landet.Hr Nisser begagnade tillfället att väcka ny motion i samma ämne, hvilken remitterades till konstitutionsutskottet. Som berant är hr Nisser representant från Dalarne och högt uppburen inom denna samma provins, i hvilken den ende representant inom andra kammaren, som uttalade sig mot reformen, påstod att intoleransen skulle göra sig gällande i folkets föreställningssätt, hvilket för öfrigt redan då vederlades genom en annan representant från Dalarne. Bland ärenden, som förekommit till afgörande torde det mest anmärkningsvärda vara statsutskottets framställning om ersättning för riksdagsmännnens af andra kammaren resekostnader. Utskottets förslag har af båda kamrarne blifvit bifallet, ehuru efter ganska karakteristiska debatter, hvilkas karakter den långt framskridna tiden dock nekar oss att i dag angifva. Endast så mycket böra vi nämna, att man i andra kammaren talade mycket om sparsamhet och om vigten deraf, att man i detta fall, då det rörde kammarens egna ledamöter, visade sig föregå med ett godt exempel. Man slöt dock med att vid voteringen, med 70 röster mot 54, antaga utskottets ganska frikostiga förslag. a MAR AR Aa RR RE RR