Article Image
man kallar känslolöst. Ett annat medel ä att afbryta ledningen mellan centralorga nerna för känseln och det parti der mar opererar och således göra operationen smärt fri. Och när dessa medel icke kunna an: vändas — och sådana fall gifvas många, de erkännes — när djuret måste utsättas fö smärta, så återstå oss dock ännu mångt medel, att i betydlig grad mildra densam ma, Vi ega i våra insigter uti djurets or. ganisation och dess lifsfunktioner en mäk. tig bundsförvandt dervid. Hr Nordvall ha i sin artikel antydt, att han erkänner dette vara förhållandet. Vi kunna nemligen, för utsatt att vi ega insigter och skicklighet : vårt fack, betydligt förminska summan aj smärta derigenom, att vi förkorta densam ma — om man så vill ?göra pinan kort?. En kunnig och öfvad fysiolog kan till et ögonblick inskränka tiden för den smärta, som skulle vara i minuter eller kanske tim. mar, om en klåpare försökte utföra samma experiment. Vidare känner enhvar att olika ställen på vår kropp ega en olika grad af känslighet. Så kan man t. ex. stöta yttre sidan af sin armbåge ganska kraftigt emot ett hårdt föremål, utan att deraf känna nögon egentlig smärta. På en viss punkt åt insidan af armbågen den s. k. tjufsenan? kan deremot en jemförelsevis lindrig stöt orsaka oss en rätt betydlig smärta. På samma sätt förhåller det sig äfven i det inre, såväl af vår egen som djurens kropp. Organer med nästan ingen känslighet ligga bredvid ytterst känsliga och vikunna tränga fram genom de förra med undvikande af de sednare och såmedelst bana oss väg ganska djupt in uti kroppen, utan att förorsaka djuret någon egentlig smärta. Detärsannt att fall gifvas der intetdera af dessa medel kan användas; men vi vilja icke längre uppebålla oss vid detta ämne. Allmänheten bör dock känna eig betydligt lugnad af hvad som redan anförts, åtminstone under vissa förutsättningar. Bland dessa förutsättningar nämna vi främst den att vi ega skicklighet nog att kunna bruka de anförda medlen. Hur man än må hafva bemödat sig att i allmänhetens ögon nedsätta våra universiteter, så står det väl icke så illa till att man icke vill tilltro en universitetslärare u:t ega de allmännaste och nödvändigaste insigterna i sitt speciella fack. Men icke ens bela arsenalen af hjelpmedel och förmåga att rätt bruka dem skall förslå i allmänhetens ögon, om det är sannt, att vi göra våra experimenter blott för vårt nöjes skull eller af på,ot annat lumpet motiv, begagnande vetenskapen endast såsom täckmantel?. Det vore derför önskligt attinnan jag går att behandla de frågor, som ännu i detta ämne återstå mig att vidröra, hr Nordvall ville lemna en förklaring öfver det yttrande, som gifvit anledning till denna artikel — en förklaring, som jag anser honom vara skyldig att gifva. Jeg ör uppriktigt öfver ;ygad derom, att han endast aföfverdrifvet och obetänksamt nit kommit att fälla ett sådant yttrande och att han derför skall itertaga detsamma. Skulle jag d ruti hafva nisstagit mig, skulle det vara fäldt med afigt och full öfvertygelse, så anser jag det rara hans ovilkorliga pligt att bevisa sitt påstående. Ett tredje fall är tänkbart, det nemligen utt jag skulle hafva -: issförstått hans yttande och i detsamma funnit en mening, om författaren icke velat inlägga deruti. Skulle detta vara förhållandet, så vill jag ill min ursäkt och för att undgå misstanen att hafva gjort det i ond afsigt eller ör att i oträngdt mål söka sak, anföra att Kd derom rådfört mig med flera upplysta ch rättänkande personer, hvilka allesamnan uppfattat det ifrågavarande yttrandet å samma sätt som jag. Göteborg den 14 Februari 1867. Frithiof Holmgren. Professor i fysiologi vid Upsala universitet.

20 februari 1867, sida 3

Thumbnail