Aftonbladet – 19 februari 1867, sida 4

Ädelmodige menniskovänner! I den yttersta nöden, då fattigdom och sjuklikhet göra det för arbetaren omöjligt att, oaktadt ansträngdaste flit, ändock kunna uppehålla sig, då krafterna svika och han kastas på en långvarig sjuksäng, utan hopp om vederfående, då må det förlåtas, om han vänder sig till lyckligare lottade likar och af dem begär en smula lindring i sitt elände. Sådant är förhållandet med den, hvilken genom dessa rader vädjar till medmenniskors goda hjertan och hoppas, att Gud skail, genom deras hand, mildra hennes elände. Den om hjelp bönfallande, hvilken, så länge det varit henne möjligt, ärligt sträfvat för sig och de sina, förmår det nu icke längre, utan vädjar till menniskoälskande hjertan, viss om att icke bli ohulpen. Lista finnes att tillgå hos hr Bokhandlaren Huldberg, Regeringsgatan N:r 11. Obs. Äfven ordningsmans betyg är förevisadt om hennes svåra belägenhet. Den hjelpsamme och barmhertige menniskovännen kan sjelf göra sig förvissad om sanningsenligheten, om han godhetsfullt gör besök i huset N:r 5 Klara Vestra Kyrkogata, inpå gården, 1 tr. upp, dörren till venster inom tamburen. Porte Ser a dear RNE NT na nt Sn TENS VER grn ga DR Tott