Aftonbladet – 18 februari 1867, sida 3

UTRIKEN. ERGLAND. Den 11 dennes på aftonen inlemnade skatikammarkansleren Disraeli å regeringens vägnar förslag til 13 resolut oner i reformfrågan. Kammaren erbjöd enna af: ton en Ovanligt liflig anblick. ANa-medlemmarne befunnö sig i god tid på sina platser. De läktare, son äro: upplåtna å pärerna och diplomatiska kåren,. kunde tj rymma alla som önskade bivista dett plenum. På flera år har man cke sett så stort tillopp af menniskor på de alls änna åhörarlöktarne. Flera medlemmar sf den kongl. familjen, nemligen prinsen af Wales, hertigen ar Edinburg, hertigen af Combridge infunno sig. Disraeli ankom, åtföljd af sina kolleger, kl. 4 och uppträdde straxt efter det han iniagit sin plats; hen helsades af ifliga bilellsyitripgar af torypartiets medlemmer. Han framställda regeringens åsigter om parlamentsreformen och lade sig isynnerhed vizn om att försvara hennes eslut att icke fremlägga en bill, uten i stäl: let låta parlementct besluts om vissa resolutioner, somskulle tjena till grundval för det blifvande lagförslaget. . Regeringen hade icke v-Jt denna utväg för aft slippa ifrån sin lagliga ansvarighet, sade han, utan derör att reformfrågan icke kan afgöras förr, än hon upphör at vara en partifråge, ty alla partier bade misslyckats i sina fursök att lösa henne. Kabivettets verkliga afsigt skymter dock fram igenom Disraelis ord, huru väl hån än söker dölja den; ty hen tiliade ait reformfrågan icke borde bli en ksbincttsfråga. Talaren uppgaf hvilka grund(ser regeringen byllade, wen yttröde sig särom exdast i allmänna fraser. Regeringen ville, sade hem, lägga bes attningen till grund valrätten, reformera underhuset i dena engelska förfotinivgens onda, bekämpa den demokratiska grundsatsen, stt valrätter är en naturlig rätt, vidtaca en ny indelning af valkretsarne i öfverensstämmelse med det britiska rikets omfattande intressen af olika lag, sätta sig emot hvarje försök till er nonstlad A-khet i valkretsarnes storlek 0 s. vy. — Gladstone protesterade mot alt rege ringen genom sitt sätt att gå tillväga kunde befria sig från ansvirigheten i reformfrågan och kasta den på underhuset ensamt. Han ogillade ministerens plan, men. ville dock icke sälta sig emot att resolutioner antogos, om de i sin helhet vero af den — eskaffenhåt, att underhuset kunde lägga dem till srund för en lösning. -Men?, tillade ban, Pom de blott innehå la sådana satser, som icke äro beräknade på att läggas iill grund för en teformbill, uten endast gå ut på att väcka ovisshet, så hoppas jag att unde hu set skall vägra att beträda don väg som regeringen anvisat?. Förhållandet är emel lertid, att toryministårens resolutioner just