Aftonbladet – 16 februari 1867, sida 3

na8 8 ä 59 le en it rr BD BS RT Jutan tvifvel Preussens östra af 1. Härtill komma 60 deputerade från de andra nordtyska länderna. Af dessa välje konungariket Sachsen 23, Mecklenburg. Schwerin 5, Mecklenburg-Strelitz 1, Braun schweig 3, Oldenburg 3, Ober-Hessen 3 Sachsen-Weimar 3, Koburg-Gotha 2, Mei ningen 2, Altenburg 1, Reuss äldre och yngre linien 2, de båda Schwartzburg 2, Anhalt 2, de båda Lippe 2, Waldeck 1, Hamburg 3, Bremen 1 och Libeck 1. Den mest likartade gruppen, och den i hvilken partimotsatsen emellan de liberala och konservativa skarpast framträder, bilda rovinser, med undanteg af Posen: Brandenburg, Preussen, Pommern, Schlesien och Sachsen, hvilka välja inalles 125 representanter. Enligt den sednast gjorda erfarenheten skola här de större städerna skicka liberala, deremot flertalet af de valkretsar, der landtbefolkningen är öfvervägande, konservativa, eller i bästa fall gammalliberala riksdagsmän. Endast iprovinserna Preussen och Sachsen kan man i dessa sistnämnda valkretsar vänta ett gynnsammare förhållande. I provinsen Preussen är vid de nuvarande valen kampen uteslutande nationell. Enligt alla sannolikhetsberäkningar kommer denna provins att reI presenteras af 6 tyskar af alla partischatte. ringar och 9 polackar. En andra grupp bilda Preussens båda vestra provinser jemte tUohenzoHern, med 53 deputerade. De konservativa och gammalliberala ha här mycket I klena utsigter. I de nya preussiska provinserna saknas I likaledes alla utsigter för de konservativa i ? I preussisk mening. safsen är här den emellan , VT EE KV RR HN Nr RR Den genomgående mote nationalliberala och koalitionen emellan de feodala och de radikala grossdeutschen?. I Kurhessen och Nassau skola valen sannolikt utfalla i så afgjord national-liberal riktning, att den öfvervigt som partikularisterna väntas skola erhålla i Hannover och Holstein, derigenom skall uppvägas. De 43 representanterna a: denna grupp skola dela: sig i två ungefär lika stora hälfter. Återstå de 60 deputerade för de icke preussiska länderna. Här skall Sachsen uppställa en stark och temligen sluten partikularistisk kontingent, till hvilken några feodala mecklenburgare och åtskilliga grossdeutIsehen? från andra håll skola sluta sig: I Ide thiäringska länderna, i Braunschweig, TOldenburg m. fl. är dock deremot det national-liberala partiet så öfvervägande, att det inom denna grupp skall kunna uppställa en majoritet. Sammanlägger man allt detta, blir resulfatet, att regeringen på långt när ej kan räkna på en majoritet af konservativa, ej ens om de gammalliberala sluta sig till dem. ITALIEN. Representantkammaren har antagit Mazzinis afsägelse af representantkallet. Mazzini förklarade siz såsom republikan icke kunna mottaga detsamma. h Berättelsen om fördraget med Österrike har inkommit till nämnda kammare. Michelil begärde, att fördraget med Preussen skullel. meddelas äfvensom öfriga handlingar, som röra de sednaste händelserna, emedan han ansåg detta nödvändigt för diskuterandet af fördraget med Österrike. Utrikes ministern vägrade meddela fördraget, derföre att Preussen icke offentliggjort några handlingar. Cairoli och Deloni interpellerade ministåren. rörande förbudet mot att hålla möten i Venetien i anledning af förslaget om kyrkans srihet. Ricasoli svarade att då församlingsrätten icke var reglerad genom någon särskild Jag, borde den under nuvarande pohtiska förhålanden underordnas under den allmänna rätten. Han ansåg vådligt att tillåta möten rörande sä brinnande frågor som den romerska och förslaget om kyrkogodsens inlösning isynnerhet efter de oordningar, som förefallit i några städer till följd af lifsmedlens dyrhet.. Mancini bekämpade ministerns förklaring och föreslog följande resolution: Kammaren hoppas, att regeringen skall upphöra att lägga binder i vägen för utöfvandet af den grundlagsenliga rät tigheten till församlingsfrihet, såframt denna icke urartar till lagbrott eller straffbara oordningar: Ricasoliuppträdde mot denna resolution, men: kammaren antog dessamma med 136 röster mot 104: SPANIEN. Förföljelserna mot pressen fortgå hejdlöst. Två utgifvare af hemliga tidningar — några andra kunna nu knappast existera i Spanien — ha blifvit dömda till tjugu års, och två andra till sexten års tvångsarbete. En stackars familjefader her )jifvit bäkted blott för det han på.ett kafö läst en af dessa tidningar, Marskalk Narvaez gör allt möjligt för att smeka och ställa armån tillfreds. Det är också det enda stöd regeringen numera har att lita sig till. Men detta stöd är bräckligt, och det behöfs blott att en populär geCher ra da fr JR Sk neral gör ett pronunciamento för att en stor del af armån skall sluta sig om ring honom. I Madrid är lugnt, men det är lugnet före stormen. Kafeerna, som eljest under alla årstider hvimla af besökande, äro ständigt tomma, teatern Il Principe är stängd på myndigheternas befallning, och handeln ligger fullkomligt nere. Ingen köper något. Man har aldrig i Madrid sett en sådan mängd våningar lediga att hyra. Här finnas?, skrifver en korrespondent från Madrid, ?en mängd personer som befara ett nytt borgerligt krig. De säga, och ej utan skäl, att om revolutionen lyckas bemäktiga sig en befästad pu kt på halfön och gör denna punkt till säte för en provisorisk regering, hela landet skall. sluta sig omkring denua styrelse. Drottning IsabelJas anhängare bli med hvar dag allt färre.? KINA. Den kinesiska ambassaden, som förliden vår och sommar besökte flera af Europas hufvudstäder, bland andra äfven Stockholm, återkom i medlet af November till sitt hemJand. Alla voro särdeles belåtna med sin resa och kunde ej tröttna att tala derom. Ambassaden har ej varit utan sin nytta så till vida som de förklara, att efter hvad de nu sett, Kina ej längre kan tänka på att invagga sig i sina gamla isoleringsdrömmar. PFör öfrigt, skrifver en korrespondent, ?gå Iokomotiver, luftballonger, gas, elektric tet eeh tiovåningshus som en väderqvarn omkring i deras arma hufvuden.? De muhamedanska rebellerna i provinsen Kangsi ha der intavit fvra städer Nioen. fos