Aftonbladet – 16 februari 1867, sida 3

RIKSDAGEN. Dagens plena. Första kammaren. Det i förra plenum beslutade val af tre suppleanter i det särskilda utskottet för behandling al hr Mejerbergs motion om folkskoleläraresemina3 riernas ombildning, företogs och blefvo dertill lutsedda: hr L. Landgren med 37, hr E. Norden: u I felt med 31 samt hr J. Selggren med 28 röster .Å Derefter föredrogs konstitutionsutskottets mem ejn:r 1, med uppgift å hvilande grundlagsändringsförslag, hvilket genomgicks punktvis. 1:sta punkten föreslår ett tillägg i 12 regeringsformen, att konungen ej utan riksdagens samtycke må blifva öv nga furste af utländsk stat. Häremot uppträdde frih. De Geer, hvilken ansåg, att då konungen sjelf begärt en revision ; af unionsförhållandena till Norge och denna fråga redan vore under öfverläggning, att med I detta förslag icke kunde vara så brådtom att det I borde utbrytas ur sitt sammanhang med öfriga unionsförhållanden. Då vidare grundlagen redan ii sitt nuvarande skick i någon mån innehåller Jett stadgande i denna syftning, så yrkade talaren att ifrågavarande förslag för närvarande måtte afslås; hvilket också på framställd proposition blef kammarens beslut. 7 I 2dra punkten, angående tillägg i 28 S regeI ringsformen, om rättighet för främmande trosI bekännare att bekläda vissa embeten och tjenster, framkallade en långvarig och ganska liflig I diskussion, hvaruti deltogo hrr Björck, Beckman, Landgren, frih. Ugglan (emot), hrr Rydin, Wern och grefve Ugglas (för), samt hr Nordström. Frågan afgjordes genom votering, hvarvid den föreslagna förändringen förkastades med 58 nej mot 43 ja. 3:dje punkten med förslag till ändring i 60 regringsformen, angående hvad till bevillning skall räknas, blef, på yrkande af frih Sprengtporten och hr Rydin, afslagen, dels i anledning af betänkligheter vid borttagandet af ordet accis, äfvensom utelemnandet af ordet bränällde vekd Hr Wern såg i de framställda anmärkningarne intet hinder för förslagets antagande; 4:de punkten, om ändring i tryckfrihetsförordningen angående rättigheten att af trycket utgifva vissa handlingar, bifölls utan diskussion. Grefve C. 6. Mörner anhöll att han, som del: tagit i konstitutionsutskottets öfverläggningar och beslut om främmande trosbekännares rättighet att bekläda embeten, måtte få till protokollet antecknadt att han icke deltagit i kammarens affe på denna punkt. agutskottets utlåtande n:r 1, med återlemnande af en motion angående ändring i förordningen om vilkor för hemmansklyfning och jordafsöndring, gaf äfvenledes anledning till en temligen långvarig diskussion, huruvida denna fråga borde behandlas af lagutskottet eller ett tillfälligt utskott: För den förra åsigten talade hrr von Geyer, Hasselrot, grefve Henning Hamilton, frih De Geer, grefve G. A. Sparre, frih. Sprengtporten samt hr Nordström. Deremot försvarade grefve E. Sparre, såsom ordförande i lagutskottet, dess återlemnande af motionen och förordade dess behandling af ett tillfälligt utskott, och i samma åsigt instämde hr Rydin af praktiska skäl och hr Jägerfelt. På framställd proposition beslöts att lägga utlåtandet till handlingarne, med förklarimg att kammaren anser frågan böra af lagutskottet behandlas. På enahanda sätt förfors med samma utskotts utlåtanden n:ris 2—5 och 7-—10, dem lagutskottet icke ansett tillhöra dess vnrksamhet. Utlåtandet n:r 6 blef deremot på yrkande af grefve Henning Hamilton lagdt til handlingarbod med förklaring att frågan tillhörde statsutskottet. Andra kammaren. . Till ledamot i tillfälliga utskottet n:r 2 utsågs Hr Rosenqvist med 80 röster. Närmast i röstetal var frih. Liljenerantz med 70. Första kammarens tillfälliga utskotts memorial ang. förslag. till me ag gr föreskrifter för riksdagen, hänvisades, på yrkande af hrr Björck; Bergström och Carl Hvarsson, till behandling af kammarens enskilda utskott, som har att förbereda kammarens arbetsordning. Derefter föredrogs första kammarens protokollsutdrag n:r 67, ang. bifall till förslaget att tillsätta ett särskildt: utskott för utredande af frå: gam om jordlrukets betryckta ställning, men med. et vilkor att frågan om bankovinsten ej af detta utskott skulle komma -att behandlas. Efter en kort diskussion bifölls första kammarens förslag. Derefter föredrogs och godkändes till alla delar konstitutionsutskottets memorial n:r 1, innehållande sedan förra riksdagen hvilande förslag till grundlagsförändringar. Det under 1:0o upptagna tillägget till 12 reBeringsformen, att konungen -ej utan riksdagens samtycke må bli regerande furste af utländsk stat, äfvensom den under 2:o er förändringen i 28 6 regeringsformen om utvidgad religionsfrihet och likaledes den under 3:o åsyftade redaktionsförändring i Krjringsförmena 808, framkallade långa och lifliga debatter innan de antekos, hvaremot det under 4:0 föreslagna tillägget till tryckfrihetsförordningens 2 4:e mom., att statsrädsprotokoller m. fl. handlingar icke kunna före femtio år efter protokollets eller handlingens datum till tryckning befordras, antogs utan diskussion, Lagutskottets memorial n:r 1 med återlemnande af hr Croneborgs i första kammaren väckta motion angående ändring i gällande förordning om vilkoren för hemmanskiyfbing och jordafsönlring föranledde en lång och liflig debatt, hvars resultat blef att motionen återremitterades till agutskattet. Samma behandling rönte memoriden nmris 7 och 3 angående återlemnandet af hr Hessles i andra kammaren väckta motioner i amma syfte som de föregående.