Aftonbladet – 14 februari 1867, sida 3

nare af annan troslära än den rena evangeliska. Vi återgifva här såväl den nuvarande som den föreslagna nya lydelsen af första momentet af ifrågavarande S. (Nuvarande lydelse, (Föreslagen lydelse, hvari med kursiv stilhvari ändringarne äro äro utmärkta de delar med kursiv stil utmärksom blifvit föreslagna att ändras eller utgå.) Konungen äger — — — på deras börd. Till civila tjenster inom riket och till domare-embeten må sådane män endast nämnas, som äro läran ; härifrån dock unduantagna — lärarebeställningar och öfriga tjenster vid inrättningar för slöjd och skön konst, äfvensom — läkerebefattninIgar, till hvilka jenmväl andre, än bekännare af den rena evangeliska läaf den rena evangeliska; ta.) 1:o. Konungen eger — — — på deras börd. Till domare, till ecklesiaIstik embetseller tjensteman, till lärare i folkskolorna eller elementar läroverken, smt till lä rare i religion, filosofi eller historia vid universiteterna må ingen nämnas, som ej är af den rena evangeliska läran. Till öfriga embeten och tjenster, med det undantag i afseende å satsråde:s ledamöter, som i 4:e ran, kunna utnämnas. S:n af denna grundlag Hvarje departementschef är stadgadt, må bekän— — — höra. mare af ocnnan kristen troslära, äfvensom af den mosaiska, kunna utnämnas. Hvarje departementschef — — — höra. 3:o. Om en redaktionsförändring i 60 R. F., genom hvilken det der förekommande ordet accis-medlen skulle utgå och orden: CharteSigillate-afgiften, Husbehofsbrännerimedlen, skulle utbytas mot orden: Stämpelpappersafgiften, Bränvinsbränningsafgiften. 4:0. Om sådan ändring i 2 4 mom. tryckfribetsförordningen, att det nuvarande förbudet mot att till tryckning fordra, eller, utan vederbörandes tillstånd, utbekomma protokoll, hållna hos konungen i n inisteriella ärenden och kommandomål, eller statsrådets protokoll och handlingar, eller riksståndens, eller hemliga utskottets eller; konstitutionsutskottets rörande statsrådet, eller bankooch riksgäldsverkens, eller bankooch statsutskottens, eller revisorers öfver bankooch riksgäldsverken, rörande samma verks hemliga ärenden, förändras till ett förbud att fordra sådana handlingar till tryckning eller, utan vederbörandes tillstånd, utbekomma sådana handlingar före femtio år efter protokollets eller handlingens datum. Motion af hr C. J. Meijerberg: Om folkskolelärare seminariernas ombildring samt om användande för såcant ändamål af besparingarne å anslagen till folkskoleväsendet. Då deona motion hos riksdsgen vunnit det afseende, at: ett särsk utskott blifvit tillsatt för dess handläggaing, anse vi 0388 böra här lemau våra läsare gel ar denssmma. Den hear följande lydelse: Ehuru ett fullkomligt ordnande af landets folkskoleväsende ej kan ske utan ökade utgifter statens och kommunernas sida, torde dock väsentliga förbättringar i detsamma kunna åstadkommas med för handen varande medel och med bibehållande af den allmänna organisationsplan, som legat till grund för dess utveckling sedan år 1812. Då jag går att göra en framställning i detta ämne, sker det med tacksamt erkännande af det myckna goda, regeringen under de sista åren uträttat för folkundervisningens befräm jande. Uti K. M:ts nådiga förordning om landsting bestämmes i 2, att landstinget tillkommer att rädslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka afse, bland annat wndervisningen. Atskilliga af rikets landsting hafva ock, lifvade af berömvärdt nit för folkbildningen, vidtagit flera vigtiga åtgärder för folkskoleväsendets utveckling. Dessa hatva likväl icke älltid stätt i nödigt samband med regeringens anordningar i samma syfte. Understundom hafva de ock, såsom förhållandet varit uti åtminstone ett län, enligt derom afgifven tryckt berättelse, bemötts med oginhet från vederbörande skolråds sida. Den naturliga följden häraf har varit och måste alltid blifva en splittring af krafter, som böra verka för samma ändamäl — folkets bildning och upplysning. Det är för undanrödjande af dessa olägenheter och för att bereda ett önskvärdt samband, i afseende å verksamheten för folkskolan, mellan landstingen och den högsta myndigheten för landets undervisningsväsende, som jag vågar vördsammast föreslå, det riksdagen måtte hos K. M:t göra und. hemställan derom: a) att landstingen måtte beredas tillfälle att afgifva förslag om det lämpligaste sättet för folkskole-inspektionens anordnande inom hvarje län; b) att landstingen måtte beredas tillfälle att i förening med folkskole inspektörerna afgifva yttranden öfver församlingarnes inom hvarje län större eller mindre behof af understöd från statens sida för upprätthållandet och utvecklingen af deras lolkskoleväsende. Det ligger likväl i sakens natur, att alla åtgärder och utgifter för folkskolorna. blifva fruktlösa, om dessa ej skötas af niviske och skicklige lärare. För vinnande af detta mål har onekligen mycket uträttats genom den omortganisation af rikets seminarier, som nyligen blifvit genomförd. Det finnes likväl en stor klass af folkskolans lärare, för hvilka dessa seminarier äro att anse såsom tillslutna, nemligen småskolelärarne. Under det staten genom alltjemt ökade anslag uppmuntrat till anläggande af nya småskolor, hvarigenom deras antal numera vuxit till omkring 2700, har ingenting åtgjorts för danande af lärare och lärarinnor i dessa skolor. Enligt min åsigt skulle de nuvarande seminarierna för folkskolelärare utan synnerligen ökade kostnader kunna blifva läroanstalter äfven för ifrågavarande lärares bildning. Och då den förändring i seminarii-stadgan, som deraf blefve en sljd, skulle lända seminarierna hellre till gagn än skada, får jag vördsammast föreslå: 1:0) det riksdagen måtte hos K. M:t göra hemställan derom, att k.. reglementet för folkskolelärare-seminarierna. i riket måtte omarbetas i den riktningen, att blifvande lärare eller lärarinnor i småskolorna kunde vid nämnda seminarier erhålla den för deras kall nödiga utbildningen, att i sammanhang dermed de praktiska öfningarne vid nämnda seminarier må börja tidigare än hvad nu är förhållandet, att qvinliga elever derstädes måtte erhålla någon undervisning i de arbeten och husliga göromäl, som tillhöra qvinnan, samt att undervisningen i allmänhet måtte hufvudsakligast få ut på att bibringa den blifvande folkskoleläraren, förutom en lefvande kristendomskunskåp, sådana insigter, som för yrken och näringar äro af största praktiska betydelse; 2:0) det riksdagen måtte besluta, att af besparingarne å anslagen till folkskoleväsendet må användas det belopp, som kostnaderna för seminariernas om bildning iifrågavarande syfte kunna komma att kräfva. Jag anhåller, att denna min motion måtte remitteras till särskildt utskott, i enlighet med riksdagsordningens 37:de mom. 1 Po och lissaker. RAltegangsnde en näsa. Ett Egentligen röra par mjölkpF TERAG CN SS JNA