Aftonbladet – 13 februari 1867, sida 3

FRANKRIKE. Reglementet om senatens ochlagstiftande kårens förhållande till kejsaren och stats. rådet samt de organiska föreskrifterna On deras arbeten meddelas nu ef Monitören Dekretet härom är dateredt den 5 Februari Något stadgande uf vigt, som icke i hufvud sak förekom i dekretet af den 19 Januari finner man icke, om man ej dit vill räkns talsretribunens återställande. Alla föreskrif terna rörande adressdebatten ha naturligtvis blifvit borttagna. De nya föreskrifterna ärr i korthet följande: 1) ministrarnes närvarc i kamrarna; 2) diskussion öfver lagförslagen: 3) talaretribunens återställande: 4) interpel: lationsrättens införande ånyo. I sfaeendeå första punkten uppiager det nya reglemen tet helt enkelt Janusridekretets artikel. I fråga om diskussionen öfver lagförslagen har en icke ovigtig nyhet blifvit införd. nemli gen att den hemliga komiteen, i hvilken förslagen underkastades n föregående sum. marisk diskussion, innan de inlemnades till karararnes byråer, är afskaflad, så att de rådplägningar, som förefalla i byråerna före valet ef referenter, ensamma qvarsiå; amendementsrätten är ordnad efter föreskrifterna i secatsbeslutet af den 18 Juli 1866, så att det står representanterna fritt ett föreslå ändrisgar i lagförslagen. Interpeliationsrätten är så skarpt som möjligt kringskuren och föreskrifterna i detta afseende icke egnade att ingifva några stora förhoppuiogar. Före. skrifterna rörande tribunen och interpell:tionsrätten äro ordagrannt följande: Art. 81. Ingen medlem får tala, innan han från sin plats af presidenten begärt och erhållit ordet. Hvarje talare talar på tribunen, så framt icke presidenten tillåter honom att tala från sin plats. Art. 96. Hvarje begäran att framställa en interpellation till regeringen måste vara skriltligt affattad och undertecknad af 5 medlemmar. Den skall summariskt redogöra för ämnet för interpellationerna; den öfverlemnas till lagstiftande kårens president, som meddelar statsministern densamma och hänskjuter den till pröfning at! byråerna, hvilka han för detta ändamål samman. kallar senast inom tre dagar efter interpellationsbegärans inlemnande. Art. 98. Om fyra af lagstiftande kårens byråer uttrycka den åsigten, att interpellationen kan framställas, uppläser presidenten den gjorda interpellationsbegäran på ett allmänt plenum, och lagstiftande kåren utsätter dag för förhandlingen. Art. 99. Efter förhandlingens slut besluter lagstiftande kåren antingen helt enkelt att öfvergoå till dagordningen eller att öfverlemna interpellationen till regeringen. Art. 100. Den enkla dagordningen har alltid företrädesrätt. Art. 101. Om den enkla dagordningen blifvit förkastad, röstar lagstiftande kåren om interpellationens öfverlemnande till regeringen, och denna omtöstning afslutar förhandlingen. Öfverlemnandet till regeringen kan blott i följande form uttalas: ?Lagstiftande kåren fäster regermgens uppmärksamhet på interpellationens föremål?. detta fall lemnas ett sammandrag af förhandlingen till statsministern. ENGLAND. I England rasade i förra veckan en förfärlig storm, som anställt stora härjningar: alla poster från fastlandet uteblefvo, och en oerhördt stor mängd skeppsbrott ha inbe.