Aftonbladet – 13 februari 1867, sida 1

kr NR Ro a Rn ar ten städes i kammaren då frågorna framställdes, först i torsdags genom ett protokollsutdrag erhållit tillförlitlig kännedom om deras innehåll. I afseende å den första frågan, framställd af hr Hierta och rörande de s. k. hemliga medlens användande, kunde han icke föreställa sig annat, än att interpellationen åsyftade vinnande af upplysning om -) den formella behandlingen vid dessa medels användande. I detta afseende ville han meddela, att vid 1856—58 årens riksdag be.Jstämdes till extra utgifter af alla slag å tredje hufvudtiteln ett belopp af70,000 rdr, hvilket till största delen redovisades endast inför K. M:t. Till följd af anmärkningar, framställda af statsrevisorerna, förordnade K. M:t likväl den 14 Oktober 1862, att en del af dessa extra utgifter borde, i likhet med öfriga hufvudtitelns utgifter, redovisas och redovisningen till kammarätten öfverIlemnas. Från denna bestämmelse undantogs I emellertid ett belopp af 34,000 rdr, deraf 124.000 utgående från svenska statsverket, I hvilka skulle i detalj redovisas endast inför K. M:t. Att offentligen lemna någon upplysning om sättet för användningen af dessa medel fann sig grefven förhindrad af skäl, som han trodde vara lätt insedda och hvilka äfven sjelfva benämningen ?hemliga? medel tillräckligt förklarade. Enskildt hade han meddelat åtskilliga riksdagsmän upplysningar härom och han vore villig att äfven göra det till andra. Han trodde för öfrigt? att sådana hemliga utgifter äro oundgängligen nödvändiga i hvarje stat och att icke någon stat: funnes, der sådana icke förekommo. I England, der de benämndes ?eivil service money?, uppginge de till ett belopp af 32,000 . Det kunde ej falla grefven in, att anställa en jemförelse med England, men också öfverstege de medel, som här för ifrågavarande ändamål använvändes icke 1200 . I afseende å den formella behandningen ville grefven upplysa, att ifrägakommande utgifter anmäldes af statsministern för utrikes-ärendena inför K. M:t, som derom. för hvarje gång beslöv. Beslutet fördes till protokoll och enordning utfärdades i vanlig ordning åt chefen för kameralafdelningen. Denne embetsman upprättar hvarje är en lista på de sålunda under det förflutna året bestridda utgifterna, hvilken, jemte verifikationer, i de fall, då sådana kunnat erhållas, hvilket naturligtvis icke alltid är händelsen, förelägges K. M:t, som lemnar chefen för, kameralafdelningen dåcharge. Ehburu den för ändamålet afsedda summa varit bestämd till 34,000 rdr, ha utgifterna af förklarliga skäl stigit till olika belopp, varierande mellan 18 och 24 tusen rdr. En gång hade de, till följd af exceptionella förhållanden, uppgått till 30,000 rdr, men hade aldrig öfverstigit det fastställda maximum. Under de 9 år grefven varit chef för utrikesdepartementet hade utgifterna i medeltal uppgått till 20,000 rår om året, hvilket blott varit något öfver hälften af den summa han varit bemyndigad att använda. Detta bemyndigande vore ej någon afundsvärd förmån, och grefven trodde sig ha visat att det blifvit med måtta begagnadt. Vida större belopp skulle möjligen till nytta för staten ha kunnat användas, och det skulle, i grefvens tanka, vara till skada för staten om dessa medel indroges. Det kunde invändas, att då medlen ej behöft till fulla beloppet användas, kunde en nedsättning ega rum; men då det behöfliga beloppets storlek vore beroende på tillfälliga omständigheter, fann han en sådan nedsättning icke rådlig. Behöfdes ej hela summan, oå användes den ej, och då vore med dess beviljande ingen skada skedd. Den andra (af hr C. A. Larsson framställda) interpellationen begärde upplysning om hvad inkomst staten kan hafva af dess egande hus och tomt i Konstantinopel, om hvars afyttrande för omkring en half millioa rdr fråga varit å bane. H. exe. trodde ämnet vara väl bekant för dem af kammarens ledamöter, som bivistat föregående riksdagar; men han ville, till tjenst för dem som derom icke egde kännedom, meddela några upplysningar derom. Redan för öfver 100 år tillbaka, eller år 1757, kom svenska staten, genom envoyben vCelsings bemödanden, i besittning af ett hus med tillhörande tomt i förstaden Pera Konstantinopel. Huset var sedermera besant under namn af Svenska palatset, Detta palats var dock ingenting annat än ett träslott och det delede det öde, som vanligen drabbar sådana, helst i Konstaninopel, dereldsvådor höra till ordninger ör dagen, det förstördes genom vådeld år (818. Fråga har sedermera ofta varit väckt mm dess återuppbyggande, men till följd af rist på medel fått förfalla. Efter branden tersted blott en mindre trädgårdsbyggnad. ler kiosk, uppförd af resvirke och bräder, vilken lemnat nödtorftigt utrymme åt svenka beskickningens personal; ehurn detta trymme varit så knappt, att då sändebudsosten varit beklädd af en gift person, en el af legationspersonalen måst: bo på ett nnat ställe. Detta förklarar anledningen varför rågon inkomst af huset ej erhålta. I sig sjelf har huset så godt som inet värde, och komme säkert att af en ny gare genast undanrödjas, Tomten dereot, som sträigker sig från Peragatau, der räslottet förr var beläget, ända ned till osporen, midt emot det s, k. Guldhorr.et, ar deremot ett ganska högt värde. År 363 aflät K, M:t en skrifvelse till rikets änder med begäran om bemyndigande att å sådant kunde ske, vidtaga sådana förfoanden hvarigenom, uten någon kostnad ör staten, bostad kunde beredas åt svensa legationen i Konstantinopel, till hvilken amställning ständerna i underd. skrifvelse mnade: sitt bifall. År 1864 anmäldes för . Mit, att en företagsam grek i Konstannopel, som stod i begrepp att i förening ed engelska kapitalister pplira ett stort tell. för resande, önskade för ändamålet pa den ifrågavarande tomten. En lång riftvexling. fördes härom och fråga var 23 om försäljning af hela tomten och ancaffande af bostad åt beskickningen på anat håll, dels om försäljning af en det af mten och den återstående delens bebygande för beskickningens räknino Sluta