s 64. Landtmarskalk eller talman må j vägra att till öfverläggning inom ståndet upptaga en af ståndsledamot väckt fråga, eller att i sådan, redan upptagen, till ståndet framställa proposition, utom i de fall att han finner frågan strida mot grundlag eller mot redan i saken fattadt beslut, eller ock eljest vara af sådan grannlaga beskaffenhet att den ej bör komma under öfverläggning, dervid äfven skälen för slik vägran hvarje gång böra af honom anföras. s 65. Beslut må ej vid justering ändras, men väl sådana tillägg d rtill göras, som icke leda till ändring af beslutet. Hvad ståndsmedlem yttrat och öfverläggning som deraf följt, kan med hans samtycke och ståndets bifall vid justering ur protokollet uteslutas; dock icke sådant, hvarpå beslutet tydligen grundar sig. 66. Landtdagsman, som ej varit tillstädes då beslut i något ärende fattats inom det stånd han tillhör, vare tillåtet att derefter till proto: kollet anmäla att han ej i samma beslut deltagit, men ege icke att någon anmärkning emot detsamma framställa. s 67. Hvart stånd skall genom protokollsutdrag gifva de andra stånden del af sina beslut angående ärende, hvaröfver allmänt utskott afgifvit betänkande, äfvensom i sådana frågor, som ej röra ståndet enskildt. Erfordrar saken större skyndsamhet, vare ståndet -sbetaget att äfven genom deputationer meddela hvarandra sina beslut; dock bör en af ståndets sekreterare påtecknad afskrift af den proposition, som grundlagt beslutet, alltid tillika åtfölja och af ordföranden för deputationen i de andra stånden uppläsas. 68. Om beslut i ärende, som blifvit af allI mänt utskott handlagdt, skall detta, så fort ske kan, genom protokollsutdrag underrättas. Finner utskottet härvid att stånden i någon fråga stannat i så skiljaktiga beslut att lagenlig pluralitet af de olika meningarne ej kan bildas, bör utskottet söka att, såvidt möjligt är, sam manjemka de olika meningarne och till stånden inkomma med förslag till dylik sammanjemkning. Ar pluralitet redan vunnen, öfverlemnas handlingarne i ärendet till det ständernas utskott, hvarom i 78 nämnes. s 69. Vid hvarje lagtima landtdag välja ständerna fullmäktige, till lika antal för hvarje stånd, att i enlighet med instruktion, som af ständerna upprättas och fastställes, utöfva inseende öfver KN RNEN af de under ständernas garanti och vård ställda fonder i Finlands bank; börande valen förrättas särskildt inom hvarje stånd och så tidigt att de utseedda fullmäktige må kunna tillträda sin befattning medan ständerna ännu äro samlade. Ständerna utse äfven vid hvarje landtdag revisorer, en för hvarje stånd, för att förrätta den revision berörde fonder årligen undergå. För att vid inträffadt förtal intaga bankfullmäktiges och revisorernas plats, ega ständerma utse så stort antal suppleanter till dessa befattningar, som de anse behofvet påkalla. 70. Vid alla val iakttages att namnsedlarne, så framt de skola blifva gällande, böra vara enkla, slutna och fria såväl från tvetydighet i anseende till personernas namn, som från oriktighet i anseende till deras antal. Mellan personer, som vid val undfått lika antal röster, skiljes genom lottning när så erfordras. S 71. De reglementariska föreskrifter, som anses nödiga för landtdagsmannagöromålen samt ordningen i stånden och utskotten, ega ständerna eller, i ämnen som angår något stånd enskildt, detta stånd att fastställa. Ej må något deri införas, som mot grundlag eller annan gällande lag strider. 72. Grundlag kan stiftas, ändras, förklaras eller upphäfvas endast på framställning af kej: saren och storfursten och med alla ståndens bifall; och må propo:ition i slikt ämne antingen afgöras vid den landtdag, då den blifvit framställd, eller ock, i fall minst två stånd det yrka, lemnas hvilande till nästpåföljande landtdag, då den skall slutligen pröfvas. Uppstår fråga om förändring eller upphäfva nde af de stånden gifna privilegier, förmåner och rättigheter, eller om nya privilegiers meddelande, gälle hvad i regeringsformen derom finnes stadgadt. S 73. Hvad stånden sammanstämmande ufgjort, vare i alla frågor ständernas beslut. Hafva samtliga stånden icke förenat sig i sammanstämmande beslut uti fråga, som angår bevillning eller anslag för särskilda ändamål, och har sammanjemkning, efter hvad i 68 säges, icke kunnat tillvägabringas, skall utskottet, genom omedelbara val inom stånden, förstärkas till ett antal af femton ledamöter från hvarje stånd: och eger det sålunda förstärkta utskottet att, samfäldt och efter hufvudtalet, anställa omröstning till: ovilkorligt och slutligt antagande eller förkastande af hvad utskottet förut tillstyrkt i de delar, hvari ståndens beslut varit skiljaktiga. Innan omröstning i förstärkt utskott företages, böra propositionerna dertill af det enkla utskottet uppsättas och stånden till granskning och godkännande hemställas. Vid omröstningen skall, innan sedlarne uppräknas, en af dem afläggas för att, derest rösterna, vid uppräknandet af de öfriga, befinnas lika delade, öppnas ocn afgöra beslutet. Hvad det förstärkta utskottet sålunda enligt de flesta rösterna i saken afgjort, vare ständernas beslut, s 74. Alla mål, med undantag af de i 72 och 73 S omförmälda, afgöras genom tre stånds beslut. Stanna två i sina beslut mot de två andra, skall frågan för den landtdagen förfalla och förblifva vid det, som förut stadgadt varit, utom i den händelse, hvarom i 75 närmare bestämmes. S 75. Hafva stånden, vid afgörande af någon bland de i 74 omnämnda frågor, stannat i så skiljaktiga beslut att lagenlig pluralitet af de olika meningarne ej kan bildas, eller stanna två stånd mot två i fråga, som icke får förfalla, och har försök till sammanjemkning fruktlöst aflupit, skall det utskott, till hvars förberedande handläggning ärendet hört, på enahanda sätt, som i 73 S är sagdt, förstärkas och med ständernas rätt afgöra den tvistiga frågan genom omröstning i den ordning, som der föreskrifves. 76. Infordrar kejsaren och storfursten ständernas utlåtande i mål, som angå allmänna hushållningen eller allmänna inrättningar, må uti skrifvelse, gemensam för stånden, hos kejsaren anmälas hvad ständerna sammanstämmande eller, om samstämmighet stånden emellan ej eger rum, hvarje stånd för sig i saken yttrat. 4 S 77. De beslut, hvilka innehålla svar på kejsaren och storfurstens till ständerna aflåtna propositioner, äfvensom de framställningar till kejsaren, ständerna i öfrigt gemensamt beslutit, skola genom skrifvelse till kejsaren afgifvas. S 78. Alla för samtliga stånden gemensamma skrifvelser, äfvensom landtdagsbeslutet uppsättas och expedieras af ett särskildt expeditionsutskott, bestående af två 1edamöter från hvarje stånd. 79. Ej må någon expedition från ständerna utgå, innan den blifvit justerad inför stånden eller de förtroendemän ständerna i sådant afseende utsett, s 80. Landtdagsbeslutet underskrifves af ståndens samtliga medlemmar, men öfriga från ständerna utgående expeditioner undertecknas endast af landtmarskalken och talmännen. s 81. Då landtdag skall afslutas, infinna sig å härtill af kejsaren och storfursten utsatt dag. andtdagsmännen, efter förrättad gudstjenst, 1 tronsalen, hvarest stånden, genom landtmarskalken och talmännen, inför kejsaren eller den han lertill förordnat, frambära uttrycken af stånlens undersåtliga vördnad och välönskningar; hvarefter landtmarskalken aflemar landtdagsbeslutet samt kejsaren eller den i hans ställe förordnade förklarar landtdagen vara afslutad och hemförlofvar ständerna. Sedan stånden derefter återkommit till sina samlingsrum, aga de, innan de åtskiljas, genom deputationer afsked af hvarandra. 82. Kejsaren och storfurstens til! ständerna aflåtna propositioner, utskottens betänkanden, äfvensom ständernas skrifvelser till kejsaren och landtdagsbeslutet skola särskildt från trycket utifvas, landtdagsbeslutet skall ock införasi sam: ingen af de för landet gällande allmänna författningar.