Nya finska landtdagsordningen. Propositionen angående landtdagsordning har följande lydelse: Emedan de för Finland gällande, i äldre tider tillkomne stadganden och föreskrifter rörande ständernas möten och sammankomster i särskilda delar sakna nödig fullständighet, tydlighet och bestämdhet, samt jemväl i flere omständigheter icke äro lämpliga för nuvarande förhållanden, har hans kejserliga majestät låtit utarbeta förslag till ländtdagsordning för storfurstendömet Finland samt till lag för åhörare vid ståndens sammanträden under påstående landtdag och i nåder velat sagde förslag till ständernas pröfning och antagande härmed öfverlemna: Förslag til landtdagsordning för storfurstendömet S1. Storfurstendömet Finlands ständer, hvilka, samlade till landtdag, representera finska folket, utgöras af ridderskapet och adeln, presteståndet, borgareståndet och bondeståndet. . S 2. Finlands ständer ega att, på kejsaren ; och storfurstens kallelse, åtminstone hvart femte år sammankomma till lagtima landtdag och kunna jemväl till urtima landtdag sammankallas, då kejsaten så hödigt finner. Vid urtima landtdag må endast förekomma ärende, som föranledt kallelsen eller af kejsaren eljest till ständerna öfverlemnas, så ock hvad med dylikt ärende eger oskiljaktigt sammanhang. 3. Landtdag hålles i landets hufvudstad, utom då fiendens infall eller andra vigtiga hinder göra det omöjligt eller för ständernas säkerhet vådligt, i hvilken händelse anhtiah utt ihom landet för deran safnmanträden må af kejsaren och storfursten bestämmas. i 4. Kallelse till lagtima landtdag utfärdas sednast tre månader före den dag, då ständerna böra sammanträda, samt kungöres i landets kyrkor och meddelas särskildt de myndigheter och embetsmän, hvilka det åligger att ombesörja förrättande af landidagsmannaval, då sådana skola ega rim. Åf kallelsen bör äfven riddarhusdirektionen undfiå del. Till urfima landtdag vare kallelsetid hälften af hvad ofvantföre sagdt är. 5. DLagtima landtdag bör ej förtfara längre än tte thåbader fråh den dag, å hvilken den blifvit öppnad. Äro de till ständetnas handläggning inkomna ärender då ej afgjorda, kam kejsaren och storfursten likväl, om han så för godt finner, upplösa landtdagen och hemförlofva ständerna, Landtdag må äfven slutas Innan tre månader tilländagått, så framt samtliga stånden sådant begära eller kejsaren eljest finner anledning dertill förekommj .j må någon landtdagsman förvägras att inställa sig vid landtdag och utöfva sin landtdagsmannabefattning, dock gälle under krigstid undantag härutinnan för personer hörande till krigsstaten, då de i tjensten beordras. 7. Landets ständer äro icke böndäe af andra föreskrifter än landets grundlagar. 8. Landtdagsman bör iakttaga allvar och hofsamhet i sina andraganden, men kan ej ställas under tilltal eller beröfvas sin frihet för sina yttrade åsigter och meningar eller sitt förhållanI de under förhandlingarne vid landtdagen, med mindre det stånd, hvartill han hörer, sådant medgifvit genom uttryckligt beslut, hvari minst fem sjettedelar af ståndets in plendo närvarande medlemmar ihstämt. Varder landtdagsmannen anklagad för groft brott, må han icke kunna inmanas i häkte, så framt han ej blifvit ertappad å bar gerning eller domaren, efter anställd ranIsakning, pröfvat skäligt dertill besluta. För mindre förbrytelser må landtdagsman ej häktas och icke heller under påstående landtdag för gäld bysättas. a a 9. Den eller de finske medborgare, hvilka våldföra ständerna, deras utskott eller enskilde landtdagsmän, och derigenom störa friheten i deras öfverläggningar och beslut, vare förfallne till ansvar såsom för förräderi; och åligger landets prokurator att sådan förbrytelse i laga ordning blifva. s 10. Blifver någon landtdagsman, under påstäende landtdag eller utider dess fesof till och från landtdagen, med ord eller gerning ofredad, sedan han tillkännagifvit att han i det ärende stadd är, eller ock efter landtdagen på våldsamt sätt i och för landtdagsgöromålen antastad, varde den omständighet att brottet föröfvats mot landtdagsman såsom synnerligen försvårande ansedd. Lag samma gälle i afseende å ståndens och utskottens sekreterare och betjening. sUu. Ridderskapet och adeln infinner sig till landtdag enligt riddarhusordningen, hvilken bör vara affattad I enlighet ined grundlagarne. 12. Presteståndet utgöres af: erkebiskopen och biskoparhe, hvilka inställa sig på kejsaren och storfurstens kallelse, samt minst följande antal fullmäktige för hvarje stift, valde af stiftets med ordinarie embete eller tjenst försedda prestmän, nemligen: för Åbo stift 12, för Borgå stift 10 och för Kuopio stift 6. Lärare och ordinarie tjenstemän vid landets universitet skola utse en landtdagsman i presteståndet, dock med rättighet att, om de detåstunda, ställa två fullmäktige. Likaledes må samtlige ordinarie lärare vid elementarläroverken, om de sådant önska, välja landtdagsmän i presteståndet, en för hvarje stift. Om sätt och ordning för valen inom de särskilda stiften må de väljande sig emellan öfverenskommma. 13. Borgareståndet utgöres af fullmäktige för landets städer sålunda: att för hvarje stad väljes en landtdagsman och derutöfver, efter fokmängden enligt mantalslängden, en för hvarje fullt tal af 6000 personer; dock må stad med mindre än 1500 invånare antingen för sig ställa särskild fullmäktig eller ock förena sig om gemensam landtdagsman med annan stad, hvilken, enligt hvad här är sagdt. kan till Jandtdagen sända endast en deputerad. Berättigade att i valet deltaga äro: borgare, skeppsredare, fabriksidkare, idkare af yrken på grund af särskilda privilegier, och gårdsegare, såframt de äro i staden skattskrifne, äfvensom städernas ordinarie borgmästare och rådmän. Valrätt tillkommer ej: qvinna gift eller ogift: den gårdsegare, som är frälseman och hörer till presteståndet; kofferdisjömansskapet, gemenskapen vid militären, samt allmänna och enskilda verks och korporationers vaktbetjening; dem som äro anställde i annans tjenst eller ständiga arbete, eller daglönare, eller andra dylika, som försörja sig med tillfälligt arbete; eller dem, hvilka endast för sjelfförsörjning ega utöfva något yrke. Valet förrättas inför magistraten på det till utlyst dag med sedlar efter det i staden ölliga valsätt. Rösterna beräknas efter skattören eller de andra grunder, enligt hvilka bestämmes hvad en hvar af de väljande bör erlägga till stadens kassa för allmänna behof. Vilja stadens valberättigade invånare vinna ändring i sättet och ordningen för valet, skola rösterna för beslut derom beräknas efter samma grunder och frågan öfverlemnas till kejsaren och storfurstens pröfning och fastställelse. I stad, der val genom elektorer öfligt är, ege hvarje elektor vid landtdagsmannaval en röst. 14. Bondeståndet utgöres af fullmäktige, valde en för hvarje af landets domsagor. Val verkställes genom elektorer, utsedde från hvarje till domsagan hörande kommun eller andel af kommun, och förrättas inför domhafvanden på dertill af honom utlyst dag. FElektorsval anstälJes på vederbörligen utlyst kommunalstämma, sednast åtta dagar före landtdagsmennvavalet. I valet af elektor deltager en hvar, inom kommunen bosatt man, som eger i mantal satt frälseeller skattejord, med stadgad åborätt besitter kronohemman eller å arrende innehar kro: noboställe, kungsgård eller kungsladugård och ej hörer till annat stånd eller är anställd i landets tjenst. Hvarje kommun eger dervid utse en inom desamma bosatt elektor bland de valberättigade och derutöfver, efter folkmängden enligt mantalslängden, en för hvarje fullt tal af 2000 personer; och beräknas rösterna efter hemma-;