Aftonbladet – 11 februari 1867, sida 2

a FR Indelningsverket. Till Redaktionen af Aftonbladet. Uti Aftonbladet n:r 34 finnas intagna några af en högre militär insända: ?Tankar rörande vårt landtförsvar?, hvari bland annat, såsom svar åt dem som yrka på den ndelta armens upphäfvande, yttras: att len berustade och roterade jorden har i irhundraden burit detta opus, den är af nuvarande innehafvare ärfd eller köpt med kännedom deraf, och således med ett på förhand beräknadt lägre värde än t. eEXe purt säteri. Borttagandet af denna skyldighet vore således en skänk åt dem som nu innehafva denna jord och som nog begagna sig af denna gåfva, för att då de sälja jorden, taga dertör mera betaldt än de sjelfva erlagt. De kommande innehafvarne hafva således ingen fördel af gäfvan.? Emot denna uppfattning må anmärkas, att, hvad rustningens upprätthållande vidkommer, så äro de dertill anslagne räntor af grundskatts natur och lära, ifall besväret aflyftas från jorden, böra ingå till statever ket intilldess de, i följd med andra grund skatter, varda aflöste; hvaremot anskalfardet af manskap, såväl för den berustade: som för den roterade jorden, åtagits föra t slippa utskrifning och emot försäkringar ät innehafvarn af den indelta jorden, att deremot skulle ?de deras barn och folk, hvilka till gårdarnes kultur och bruk, samt till ersättande af manskapets afgång nödvändigt kunde behöfvas, för utskrifningar och alla dervid hängande besvär, hvad namn de helst hafva kunna, samt fördubblingar och väldsamma värfningar nu och i tillkommande tider vara alldeles qvitt och befriade?. — Rustningsoch roteringsskyldighetens uppbäfvande, lärer lika Jitet sättas i fråga, utan emot åtagande af allmän värnepligt, det vill säga utskrifning till och med i något strängare form än den hvarifrån befrielse lemnats, hvilken skedde endest i krig, som det är att förmoda att de, som nu fullgöra sin värnepligt med rustning ceh rotering, godvilligt åtaga sig en ytterligare, i sjelfva verket fördubblad värnepligt. Hafva nuvarande innehafvare ärft eller köpt den berustade och roterade jorden med kännedom deraf, att den i århuuvdraden burit detta onus, så hafva de ock på samma gång heft kännedom derom, att de, mot fullgörande af detta, skulle, för sig och sitt folk, vara fria från personlig krigstjenst, som kan blifva ganska betungande. Hvad de förändrade värdena på sådana hemman vidkommer, ifall rustningsoch roteringsskyldighet utbytes mot allmän värnepligt, så är nog sannt att både köpare och säljare, vid sina aftol, noga beräkna de onera som åligga jorden, men lika visst är det, att vid bevillningstaxeringarne på landet beräknas alla hemmanens onera, så att ett mindre onereradt hemman alltid får högre taxeringsvärde än ett likadant som har dryga onera; ett förhållande hvarom d:n som deltagit i sådana förrättningar icke saknar kännedom. Med ett högre taxeringsvärde följer ökad bevillning och kommunala m. fl. utgifter samt följakvigen mindre behållning, så att den uppkommande prisförändringen ej torde blifva så betydande, att den bör väga mycket, såsom skäl för bibehållande af den antiqve rade, ochi sina grundvalar rubbade inrättping, som vi kalla indeloingsverk. Dess upphäfvande blef e ialla hänseenden ndast ett återgående till det rättstillstånd som egde rum före dess inrättande, och alldeles icke någon skänk, utan helt enkelt en gärd af rättvisa, enär innehafvarne af jorden åtoge sig de skyldigheter, hvarifr n de, genom indelningsverket, blifvit befriade. Annorlunda förhåller de: sig med de friheter ett purt säteri? åtvjuter, :fall man vill se tillbaka i förflutna århundraden. Man vet att säterifriheterna erhöllos emot itagande af rusttjenstskyldigheten, som fullt nm icke mer än motsvarade d: derför atkortade besvär. Man vet ock att af denna skyidiguet återslår endast en högst obetydig jjenstbevillning, hvaremot friheterna oibehållits. Då denna förändring verkställdes skedde en stor orättvisa, ty på samma sång som skyld gheterna upphörde; borde ock I derför erhållna friheterna hafva försvunhit. Det må vara en sednare tid förbehålet att, om icke upphäiva begångna orättrisor, åtminstone verkställa billiga jemkniningar deri. En sådan anse vi ske, om wvarje svensk man fYr lika skyldighet att örsvara sitt fädernesland. Detta år ej enlast billigt och rättvist, ntan högst nödvänligt, emedan d.t är den rätta grunden, varpå ett nationalförsvar kan byggas, och medan hvarje byggnad, som upplöres på säker grund, ramlar förr eller sednare. S. Nn.