Aftonbladet – 6 februari 1867, sida 1

Kustförsvarsfrågan. (Utdrag ur ett bref från Johm Ericsson.) Newyork den 9 Januari. Ditt beslut att så hastigt återvända till fäderneslandet gläder mig särdeles, emedan du efter hemkomsten kan personligen göra de i det sista långa brefvet omnämnda fromställningarne rörande den vigtiga kustförsvarsfrågan. Eburu du alaredan väl känner mina åsigter, så blir följande rekapitulation en god ledning för dig under samtalen med höga vederbörande. Först och främst låt mig påminna dig, att det är omöjligt att befästa Sverges vidsträckta kuster tillbörligen, vare sig med fästningar, förskansningar, etångeel, minor eller hvilket ånnat sätt man kan tänka sig. År det icke oemotsägligt, att då fienden koncentrerar hela sin kraft på endera af de I många betästade punkterna, så kan han .) förstöra försvarsanstalten der — och hvartill tjenar då det öfriga försvaret, hvarpå !l nationens tillgångar blifvit förelösade? Fö jJaktligen, då man icke kan befästa hvarje I punkt, der en landstigniog kunde göras, -Imed sådana medel att den blir ointeglig, så bör man vända hela sin uppmärksamhet .till det rörliga försvarsmedlet, som kan för-jflyttes till den hotade positionen. Denna -Isats, hvilken jag försvarat alltsedan det flytande tornets debut vid Hampstead Roads, Jhar slutligen blifvit antagen af engelsmännen, hvilka nu medgifva att landet icke I kan med fästningar skyddas mot ett fiendttigt avfall. I enlighet härmed har engelska I regeringen beslutit att genast bygga jernfartyg enligt monitorsystemet, med pansar och torn af sådan tjocklek, att de icke kunna genomskjutas, samt beväpnade med kanoner af större kraft än andra nationer Jega. Förmedelst detta enkla, ofelbara meI del att förstöra den anfallande fiendens farItyg — men icke att förmedelst fästningar, stängsel m. m. söka hindra landstigning — I kommer England slutligen att beskyddas. Det Tfytande torcet spelar säledes nu den stora Irollen — fästningen kommer snart att lemna scenen, HSådasa jättemonitorer, som England bygger, kostbara långt öfver våra tillgånger, behöfva vi lyckligtvisicke. Det är ej pansarskepp, med skrof 25 fot under vattnet, vi böra vara beredda att möta på våra grunda kuster; icke heller beböfva vi kanoner, som kunna genomskjuta 16 tums solida pansarplåtar eller 2 fots tjocka torn. Den fiende, som kan löpa genom våra skärgårdar, kan ej bära pansar af sådan styrka, att han ej alltid kommer att respektera en femton tums solid kula, helst om den är härdad efter Pellisers metod. Mitt sista bref innehöll en så fullständig förklaring rörande bandkraftsbåtens fördelar och omöjligheten att använda ångkraft för tungt beväpnade ksnonbåtar, beskyddade med pansar af tillräcklig styrka, att jeg nu ej anser nödigt att repetera förklaringen. Du får för ingen del glömma att, till följd af båtens enkelhet, ett tillräckligt antal kan byggas för att möta stundens möjliga fordringar, och att den utgör det enda försvarsmedel, som vårt mindre bemedlade fosterland har råd att enskaffa. Lyckligtvis utgör den äfvenledes det kraftigaste och pålitligaste vapen som kan tänkas för svenska kustförsvaret. -Jag trotear hvem som helst att kunna motsäga detta påsiäende. Antag att vi anskaffa 100 exemplar — halfva detta antal är utan tvifvel tillräckligt. Hvilken mekt finnes, som kan med framgång anfella oss, On vi ega en sådan flotta med den oberoende rörelsekraften och beväpnad med den pästan oemotståndliga 15-tums-kanonen? Den ytterligare fördelen ef grundgåendet, som. gör handkreftsbåten oåtkomlig för alla andra pansarfartyg, är oskatibar. Låtom oss nu kasta en hastig blick öfver ämnet från en säker ståndpunkt. Eger det stora grannriket pansarfartyg; som vid en landstigning kunde försvara en transportflotta emöt våra små bandkraftsbåter? Flyter något pansar nu på Finska viken, som kunde uttärda deras 15-tums solida kulor? Hvad hastigheten angår, eå förstår den verkligt sakkunvige att båtarnes oförmåga att förfölja fienden är af ringa betydenhet. Den tänkande lemnar aldrig ur sigte ändamålet, som är att försvara, icke att förfölja. Sålunda, om båtarne äro: rörliga nog att oppsöka fienden vid landstigningsplatsen, för att der förstöra bans fartyg, så är hufvudändarnälet oppfyldt. Under lugnt väder — fienden lärej försöka landstiga då ostliga stormar räda — kuuna båtarne från de närmaste sjöstationerna företaga färden etan bögseringsfartyge biträde. Hvad frågan omar bogsering angår, misr jag att det vore en oförsigtigfiende, som vågade landstiga på svenska kusten; om riket vore försedt med ett tillräckligt entel-handkraftsbåtar, äfven om det icke egde ett enda bogseringsfartyg. Påminn dig hvad jag förut sagt, att det är icke nog för en inkräktande mäkt att landstiga — kommunikationen måste ovilkorligen hållas öppen efter landstigningen. Huru: vore det möjligt, då vår talrika hondkrafteflotta, försedd med 60 dagars proviant och: 60 degars drifkraft, bevakade kusten — helst som fiendens krigsfartyg icke äro starka nog att uthärda kanonbåtsflottans 15-tums. solida kulor? Du vet hvad en 60-pundig bomb kän uträtta; föreställ dig då fiendens transportflotta utsatt för brandsatsfyllda bomber, kastade från 450-pundiga kenoner ! Rörande striden med motstånderens krigsfartyg, så vore det intressant att veta hvad. amiral Lessoffeky, hvilken känner ämnet i botten, kunde svara på denna fråga: Anteg att ni kommenderar vid tillfället; kan ni med edra monitorer motstå de 450-pundiga kulorna från den lilla båten, hvilken; likt ett hjul, svänger omkring -på grundet, dit ni icke kan löpar Du har utan tvifvel läst enuppsats.i Nya Dagligt Allehanda; författad: af en mästare i krigskonsten, hvilken bevisar. att: handkrvaftssystemet:så-plumpt strider. emot krigserfarenhetens reglor, : erkända långt. innan flintlåsetutträngde: den ?tidsenliga? luntan, att ban utan vkrus fördömer: båten såsom oduglig. Icke nog-bärmeds du ser atthan tänktsigett specielt fall; uti hvilket hansläps per ryssarne på land, -ehuru några -bataljoner skarpskyttar; beväpmede-med ett beryktedt bakladdningsgevär,kunnat hindre landstigningen. Men troligen: tänker jag oriktigt; fienden håde, enligtkrigserfarenhetens reglor, säkert rätt att landstige, plantera. sina lätta fältpjeser och dermed genom