Aftonbladet – 4 februari 1867, sida 3

a FÖ 05) FRISSAN Ca OM AT AT ARE den, ait priset beror af tillgång och efterfrågan. Denna sanning gäller såväl varor som lega j)eller hyra för kapital. Kapital förekommer i en oändlig mångfald såsom jord, byggnader, bruk, skog, verkstad, räntebärande papper etc. Kapital är i de flestå fall verkstäldt arbete, Liksom en mängd förarbev I ten under förflutna århundraden blifvit fullil bordade innsn den höga kultur vi nu bevittna kunnat urpnås, på samma sätt bidrager nu kapitalet, som representerar det verkställda arbetet, till att främja och samI verka med det arbete, som skall verkställas. Penningkoapitalet må icke förblandas med mynt eller penningar. Penningkapitalet representeras af den räntebärande förskrifningen, och just emedan en förskrifning är räntebärande och gifver afkastning har den en viss benägenhet att förblifva i hvila eller röra sig långsamt. Penningen, vare sig sjelfva myntstycket eller dess representativ banksedeln, är icke räntebärande, och just emedan den är ofruktbar ätergifves den så I fort som möjligt åt allmänna rörelsen eller hvad man i dagligt tal kallar cirkulerar. I Endast när kapitalet öfvergår från en form till en annan, förvandlas det för tillfället till banksedlar eller penningar. En hvar linser lätt, att om man har att välja exzsellan att gömma en banksedel eller en god räntebärande obligation å lika belopp, så gömmer man helst den sednare, emedan den äfven skrinlagd ger afkastning. För alt nu visa huru priset beror af tillgång och efterjrå gan jemväl i afseende på penningkapital, så behöfver endast erinras derom, att när räntefoten, som i detta fall är detsamma som Priset, är hög, så motsvarar tillgången på penningkapital icke efterfrågan, hvaremot, när rämefoten är låg, tillgången fullt motsvarar efterfrågan; alltid förutsatt likväl att de räntebäraude papper, som finnas i marknaden, innebära full säkerhet, så att! den som eger ett penningkapital ej behöfver göra en särskild beräkning för långifvårens risk. Med tillämpning af denna vår uppfattning på det kända förhållande, att ) I nd placeras, så är det lätt ådasalägga, atttillgängen på intecknade skuldebref vida öfverstiger efterfrågan, och det alldeles icke emedan mindre penniugkapitsl under sednare åren blifvit placeradt uti intecknode skuldebref, utan emedan inteeknade skuldesenlig tillökning. Mängen erinrar sig utan tvifvel den tid, då en inteckning inom såsom ett kassapapper, hvilket likaledigt, som nu för tiden ett. bankdepositionsbevis, kunde förvandlas i penningar; Vid den tiden hade de allmänna kassorna ofta betydliga belopp stående räntelösa i riksbanken, jnst emedan tillgången på intecknade skuldebref inom halfva taxeringsvärdet ej motsvarade efterfrågan. Hur har denna tillgång på intecknade skuldebref blifvit så ymnig? Utan att gå långt tillbaka skola vi söka klarligen ådagalägge, att just den ymniga tillgången ringsvärdet vida öfverträffat efuerfrågan och följaktligen i och för sig nödvändigtvis minskat begärligheten på dessa fullkomligt goda räntebärande papper. År 1860 utgjorde I taxeringsvärdet för fasta egendomen 809: millioner rår. Hela verlden xänner att den amla taxeringen var mera nomin :l och att det ekulle hafva varit den briljantaste affär i verlden att då för tiden få köpa svenska fastigheter till taxeringsvärdet. En förändring vidtogs under de följande åren isyftning att komma sanningen närmare och re-sultatet blef att taxeringsvärdet för år 1864 utgjorde 2274 millioner rdr. Som man finner, kunde intecknade skuldebref inom h ufva taxeringsvärdet år 1860 ej utfärdas för högre belopp än 404500,000 rdr, hvaremot intecxpade skuldebref inom halfyva taxeringsvärdet för år 1864 kunnat utfärdas för rdr 1,137,000,000. Således en möjlig tillökning i marknaden ef intecknade skuldebref inom halfva taxeringsvärdet af 732,500,000 rdr. Vi säga icke att fasta egendomen är så högt intecknad gom intill halfva det nuvarande taxeringsvär et, men vi påstå bestämdt, att uti dessa siffror jemte den kända benägenhet som varit rådande, att nästan utan eget kapital inköpa fast egendom, måste orsakerna sökas till det kända förhållande, att tillgången på intecknade skuldebref öfverstigit efterfrågan och varit vållande till en minskad begärlighet för dessa papper. Landets kapit-lförmögenhet har icke tillväxti bredd med j de förhöjda taxeriogsvärdena, men nog äro besparingarne så stora, att ett vida större penningkapital blifvit nu placeradt uii fastighets-inteekningar, än det, som år 1860 mot dylika säkerheter var inne. stående. I sin ifver att utfinna orsaken hvarföre den betydliga tillökningen af intecknade skuldebref ej kunde finna villig placering, har mean hänvisat på de enskilda bankerna och sökt göra troligt, att dessa institutioner rentaf absorberade penningkapital. De måste likväl för att kunna existera åter-utlåna det till allmänna rörelsen och de äro i sjelfva verket ingenting annat än mellanhänder, som, mot den ersättning en fri konkurrens bestämmer, ikläda sig risken att hos långifvaren ansvara för läntagaren. Man har påpekat de betydliga innestående depositionerna, dessa utgöra likväl enligt senast offentliggjorda uppgifter för alla de enskilda bankerna endast 23 millioner rdr. Denna siffra är en försvinnande obetydlighet i jemförelse med icke blott den möjliga utan ock den verkliga tillväxten uti intecknade skuldebref. Dertill kommer ati af det på depositionsräkving innestående belopp sannolikt en betydlig del åter utlemnats såsom lån eller i annan form mot säkerhet af intecknade skuldebref. Vågar man således ej förneka, att tillgång och efterfrågan bestämmer begärligheten jemväl på intecknade skuldebref, så måste man vidgå att tillväxten på intecknade skuldebref, möjliggjord åf de förhöjda laxeringsvärdena, varit vida snabbare än nationens förmåga att kapitalisera. NORGE Doktorerna Tidemand och Lange hafva i Kristiania inrättat ett institut för sjukgymnastik. — Vörsilifisket störes af häftiga stormar, anlgt talagram från HlarkA af dan 20 kgigtt intecknade .skuldebref finna svårighet att! bref af antaglig beskaffenhet vunnit en så ani halfva taxeringsvärdet allmänt betraktades på intecknade skuldebref inom halfva texel. Å 0 Dt få ke Vt RR 0 KE ER RER ft na OS et at bet pt Nee nd bh, dt T r a a j 1 T g p