Aftonbladet – 4 februari 1867, sida 3

kan effektivt betrygga vår sjelfständighet, ha den föreställningen vunnit alltmer klarhet oci styrka, att ett sådant försvar endast kan ernå derigenom att det bygges på grundsatsen af all män värnepligt. DÅ fråga om stående armåe alltid den större och mäktigare staten kan lång öfverbjuda den mindre, huru mycket än den sed nare må anstränga sina krafter, så kan den all männa värnepligten åt den mindre staten bered; en kringsmakt, för farans stund, som är äfvei till numerisk styrka jemgod med en långt möäk tigare stats anfallsarmå, särdeles när denna må ste öfverfara ett haf. Denna krigsmakt bör kunna så ordnas och öf vas, att den fullt tillfredsställer krigets kraf — och det är detta allena, som här bör afses — och när dertill kommer den moraliska anda, son tillhör en ädel och sjelfständig nations folkhär så ligger häri all möjlig grund för det antagan de, att ett försvarsväsen, ordnadt i enlighet me denna stora grundsats, skall blifva de mindr nationernas räddning från mäktigare grannar städse hotande öfvervälde. Ett sådant försvar bör ej heller blifva på lång när så betungande för en nation som de ståend armåerna, hvilka bringat de flesta europeisk: stater i det svåraste finansiella trångmål, uta att hafva — såsom erfarenheten nyligen lärt — gifvit dem den trygghet, som varit deras ända mål och hvarför folken åt dem mången gång offrat sin sista skärf. Den allmänna folkbeväpningen gilver nationer på samma gång en utbildning och uppfostran fysiskt och moraliskt hänseende, hvarigenom des: kraft stärkes och härdas. Folkuppbådet blir, under alla händelser, nä: en fiende inbrutit i landet, krigets ultima ratio för en nation, som ej vill fegt öfvergifva sig å ovännen. I ena fallet samlas oordnade hopai af ett landtvärn dömdt att förgås; i det andr: samlas ordnade bataljoner af vapenöfvade män Genom den allmänna värnepligtens verkliggörande ökas ett folks försvarseller defensivs kraft; hvaremot dess anfallskraft, under vissa omständigheter, försvagas. Med den vissa till. försigten att kunna försvara sig, minskas håger fr äfventyrliga angrepp på andras fred och ugn. En annan och i socialt hänsgende vigtig följd häraf blir, att de falska begreppen om militär ståndets högre betydelse och företräde framför andra yrken skola lemna rum för en sannare och högre uppfattning af det fredliga arbetets ära. Har man hittills i viss mån bevarat den tradi. tionen från gamla, barbariska tider, att betrakta krigaryrket såsom den frie mannens yppersta kall och har man, på grund deraf, med underskattande af det mödosamma borgerliga arbetet, som likväl uppbär nationens hela odling och välstånd, uppmätt all samhällets yttre heder och utmärkelse på den militära gradens skala, så måste detta betraktelsesätt förändras, till samhällets lycka, i den stund hvarje medborgare utgör på samma gång en länk i fäderneslandets försvar. Må dessa korta motiver vara för tillfället tillräckliga att inleda den motion, hvilken jag beder få här framlägga, då jag föreslär: att riksdagen, med antagande af vissa grunder för ett på allmän värnepligt bygdt landtförsvar, måtte hos K. M:t anhålla om nedsättande af en komit — i hvilken torde böra ingå äfven icze-militära personer — den der bör till den nästkommande år sammanträdande riksdagen hafva utarbetat och framlägga en fullständig plan till ett landtförsvar, bygdt på de nu af riksdagen uppställda och antagna grunder. Såsom sådana vågar jag här föreslå följande: 1:o. Hvarje svensk man, inom en viss ålder, ir skyldig att när det påfordras träda i vapen lill fäderneslandets försvar och att underkasta sig den derför erforderliga öfning. Från denna skyldighet, som tillika bör betraktas såsom en medborgerlig rättighet, eger ingen annan frikallelse rum än den som beiingas af sjukdom, vanförhet eller vanfrejd. .2:0. Värnepligtsäldern fördelar sig i trenne perioder: a. 21—25 års ålder, hvilka fem åldersklasser bilda folkhärens första uppbåd. b. 26—30 års ålder, hvilka fem klasser bilda armens andra uppbåd. cec. 31—45 å 50 års ålder, hvilka ålderklasser bilda landtstormen. 3:0. Första uppbådet, hvilket, efter den nuvaande folkmängden; komme att bilda-en armå af ;:a 125,000 man, är fullständigt erganiserad på alla vapen. Det kan, om nöden :dertill tvingar, föras äfven utom landet. Öfningstiden för första uppbådet blifvec: a. Förberedande öfning i gymmastik, vapenföing och manövrer dels i skolorna, dels under ildern 17—20 år, då den manliga ungdomen samas inom mindre områden af vederbörligen förordnade instruktörer, för att af dem öfvas i miitärgymnastik och manövrer minst två halfva lagar i månaden under sommartiden. b. Rekrytöfning, som försiggår under det första värnepligtsåret under en tid af för infanteriet för artilleriet 40 å 60 och för kavalleriet 90 agar. c. Repetitionsöfning, som utföres under 10 dasar årligen för trenne af de 4 återstående värnelgtsåren i första uppbådet samt 14 dagar för let 4:de året, den sednare öfningen afsedd för leltagande i ett större öfningsläger. 4:0. Andra uppbådet, hvilket komme att bestå ue c:a 120,000 man, har endast infanteriet fullständigt organiseradt (specialvapnens hit ingåenle manskap betraktas såsom reserv till första iuppbådets trupper af samma vapen). Det kan endast sammandragas inom landet. Det sammankallas till ett årligt möte om 2 dagar för mönsting och någon repetitionsöfning. 5:0. Landtstormen, hvilken om dess värnepligts. i likhet med hvad för Gotlands nationalbering eger rum, fastställes till 50 års ålder, bör emna en numerär af c:a 300,000 man, har inga obligatoriska möten och ingen vidare organisa: ion än att öfverbefälhafvare finnas förordnade nom vissa kretsar, hvilka kunna upptaga en jandtstorm om c:a en bataljons styrka. — Landtstormen uppbådas endast inom sin. provins och ill dess försvar. Det stånde landtstormen fritt att närmare orsanisera sig med sjelfvaldt befäloch hålla frivilliga öfningar i vare sig exercis eller målskjutning. 6:0. Riket indelas i ett visst antal (förslagsvis 10) militärdistrikter, hvilka böra så nära som rk gemanfalls med läns-indelningen. Hvarje listrikt bör upptaga en division af första upppådet äfvensom ck på samma gång, en division vf andra uppbådet. Distriktets militärbefälhafvare, öfverste eller ;eneral, är chef för allt v irnepligtigt manskap inom listriktet. 7:0. För bildande af befäl och underbefäl fin1e8 en teoretisk-nraktisk kriosskula inom hvarie