Aftonbladet – 4 februari 1867, sida 3

fall stjäl man 600,000,000 af kyrkan 1,800,000,000. Den romerska befolkningen fortfar at hörsamma nationalkomitns uppmaningar Teatrarne i Rom stå nästan tomma: Fö att skrämma dem, som begifva sig dit, ka star man stenar efter deras vagner. Ma börjar tvifla på, att någon karneval komme att hållas i år. Det är icke polisen, son sätter sig emot densamma, utan national komiten. Hvarje morgon uppslås på gat hörnen små anslag, som hota utländnin .garne med döden. Med utländningarne menas de påfliga zuaverna. Den storm, som rasade den 14 och 1; Jan. i bugten vid Neapel, anställde en ska da, som beräknas till 15 å 18 millioner den förstörde, oberäknadt en otalig mäng fiskarebåtar, mer än 40 fartyg, som vor befraktade med spanmål, socker, kaffe oci andra kolonialvaror. Ungefär 30 mennisko antingen omkommo eller blefvo svårt ska dade; några fartyg krossadesmot hamnmuren andra kastades uppå land. Alla Neapel myndigheter voro i verksamhet under stor men, och många afdelningar af national gardister, soldater och carabinieri bidrog till de skeppsbratnas räddning. Afven frår Castellamare, Baje, Salerno, Pozzuoli m fl. ha sorgliga underrättelser in2ått. Dt äldsta personer kunna icke påminna sig nå gon dylik storm; den fortfor med oförmin skad styrka i 30 timmar. Denna händelse har ånyo väckt tanken på att utvidga oct förbättra handelshamnen samt att förändre örlogshamnen. De anklagelser mot amiral Persano, i an. ledning af hvilka sensten haft att afgöra, om åtal skulle anställas, voro: feghet, okun. nighet och olydnad. I afseende å den först: nämnda anklagelsen besiöt senaten med 71 röster mot 60, att åtal icke skulle anställas. Beträffande de båda öfriga förordnade senaten deremot åtal med 83 röster mot 48 i fråga om anklagelsepunkten olydnad samt med 116 mot 15 för okunnighet och försumlighet. SPANIEN. En märklig förändring skall på allra sista tiden ha inträdt i förhållandet mellan kabinetterna i Madrid och Tuilerierna. Den köld och tillbakadragenhet som man i Paris visade mot Narvsez straxt efter kuppen al den 3 Januari skoll nu nemligen halemnat rum för ett amikalt förhållande. Kejsar Napoleon lärer åter vara sysselsatt med plaper till ett -försvarsförbund med Bpånien, och denna makts upphöjande till rang af stormakt. Auledningen till denaa plötsliga sympati för det nu i Spanien rådande systemet skall vara det intresse som engelska hofvet lagt i dagen för hertigen af Montpensier, hvilken nu, jemte sin gemålllandslyktig från Spanien, ämnar bosätta sig i England. Det är således den gamla jalousien mot familjen Orleans, som åter gör sig gällande. TURKIET. En korrespondent från Konstantinopel till Independance Belge anser en b ytning melan Porten och Grekland oundviklig och nära förestående. Regeringen träffar förberedelser till krig. Reserven är inkallad till fanorna och alla disponibla tillgångar tagas i veslag för att betäcka omkostnaderna för armåns utrustning. De främmende sändebulen anstränga sig väl af alla krafter föratt ifkyla den krigiska ifvern och förekomma ett utbrott, men det är alls icke säkert om j de goda råden komma för sent, isynnerhet som sultanen skall vara personligen upporagt mot konung Georgs regering för det moraliska understöd hon gifvit revolten på Candia. i På denna ö fortsätta insurgenterna änvu tampen, och allsicke utan framgång. De tridskrafter hvaröfver Mustepha pascha förogar komma att lida en betydlig förminsking genom den-egyptiska kårens hemresa. )rsaken till dessa truppers hemkallande skall vara att vice konungen känt sig. förnärmad leraf att Porten ej följt hans råd att låta uad pascha aflösa Mustapha samt att belja de kristna i Turkiet betydande eftersifter. Emellertid vill Patrie ör förliden torsdag reta, att underhandlingar skola vara å bane nellan stormakterna för att i Konstantinopel utöfva en gemensam påtryckning i ändamål tt utverka sådana eftergifter, som kunna illfredsställa den kristna befolkningens rättnätiga fordringar. SYD-AMERIKA. De båda republikerna Chile och Peru äro frigt sysselsatta med hämndplaner mot Spaen för Valparaisos och Callaos bombardenent förlidet år. En förenad chileniskveruviansk eskader har plötsligt lemnat Valaraiso med okänd destination. Man förnodar att den ämnar -sig till La Plata för tt leverera den dervarande spanska eskalera batalj. Sjömakterna skola deck ej ara sinnade att längre tåla fortfarandet af tt krig som är så menligt för sjöfarten och andeln på de båda oceanerna. England, rackrike och Amerika ha träffat öfverenskommelse att åvägabringa en förlivning mellan de krigförande, och det är all an: edning att hoppas att lösningen af dessa vårigheter ej länge skall låta vänta på sig. TB BH 7 OC PM) 1 EV RT