Aftonbladet – 4 februari 1867, sida 1

PUDRETT, af Stockhalms Pudrett-Bolags tillverkulag, finnes I ständigt lager, och kunna oråres insändas till Bolagets Kontor, Tyr ska Prestgatan J4 54 intyg. Undertecknad, hvilken i höst på styl lera härstädes användt 60 å 70 kub.fot Pudrett pr tunnland för rågsådden får upplysa att, oaktadt den ovanliga nederbörden, som förhindrada fältets teglärgning samt oaktadt rågen för öfrigt såddes under mycket ogynnsamma omständigheter, rågen är likväl jemn och vacker, samt att plant rna (utom i fältets försänkningar) äro kraftiga och af böggrön färg. Masken, hrilken i höst härjat mer än vanligt, har varit särdeles skonsam emot detta med pudrett behandlade fält. Detta alt oaktadt den finska rågen ej såddes förrän omkring den 25 Augugti och icke mer än 15 46 kappar såddes pr tunnland eller lika mycket sem under gynaszmiua förhållanden. Detta gä lningsämne synes således bafra en kraftig verkan och kommer sannolikt att i sor skala för jordbruket användas såsom ett kraf igt bixödningsämne. Länna den 40 November 1866. A. GIRON, Undertecknad, som vid Rörby egendam på Lofön gjort försök, att för potates gödsla med pudrett tagen från Stockbolms pudrettfabriks bolag vid Lilla Ängby bar funnit, att sagda rotirukt lemnat 95 procent större skörd än med gödsling af vanlig kreatursspillning. Gödningen med pudrett verkställdes i fårorna vid läggvingen af potatesen, och åtgick 8 kub.fot pr tunnland. — Rörby den 20 Oktober 1866 : Hu F I. BJÖREMAN. .Undey saminaren har jag begagnat litet af pudretten till gödsling för rofvor tillika med gödsel och syntes afkastningen och växten ungefär lika med de rofvor, som blifvit gödslade med benmjöl i stället för pudrett. Till rågsäde har en granne begagaat ulgot af pudretten ensamt och den har visat lika vacker växtlighet som angränsande åkrar gödslade med vanlig kreatursspillning. Stjernvik och Larsbo brok den 3 December 4866. i L. E. MOBERG,