Aftonbladet – 2 februari 1867, sida 2

ne Ry JUBSVIFLIIANT Om WisplUSKOL I TIlUmarken. DEREK AT UTRIKDS. FKANCRIKE. 73 Monitören mddelar det dekret, hvarigenom kamrarne sammankallas till den 14 dennes. Efter hvad Mmoria! diplom. tror sig veta, är det regeringens afsigt alt genast framlägga en öfversigt af kejsirrikets et-lning och det årliga urvalet af diplomatiska handlingar, som är bekant under benämningen ?Gula boken?, Denna sistaämnda kommer dock, säger Mem. dipl., möjligen att bli mindre omfattande och skall särskildt icke meddela nåvon haudling angående Frankrikes förhållande till Tyskland. Om måndag skola redaktörerna för tidoingarne i Paris hålla en sammankomst hos Havin, för att ;ådslå om hvilka åtgärder skola kunna vidtegas, för att förekomma att den presslag, som nu är under utarbetning, icke blir för sträng. ENGLAND. Förslaget till en konfederation melllan de engelska kolonierna i Amerika skall nu icke allenast vara färdigt, utan äfven erhållit engelska regeringens godkännande. Medlemmar a? densamma bli till en början Canada, Nya Braunschwcig och Nya Skotland, hvaremot det lemnas Newfoundland, Prins Edvards öarne och de vestra territorierna öppet att på vissa vilkor framdeles irgå i konfederationen. Kolonialdepartementet utarbetar för nårvarande den bill härom, söm straxt efter sessionens öppnande kommer att inlemnas till parlamentet. Disraeli har svarat den deputation, som uppvaktat honom för att begära afsk frande ar visitationen af resandes effekter under verldsexpositionen i Paris, att han ännu ieko erhållit något officielt. meddelande i detta afseende från fransk. regeringen, samt tillade alt han vore villig att gåin på detta afskaffande, såframt det ej komme att medföra en minskning i statsinkomsterna. NORD-TYSKLAND. Efter baierske pr: mierministern prinsebs af Hobenloche bekanta tel i kamrarne rörande fördelarne för Baiern att sluta sig till Nord-Tyskland och specielt. Preussen, ha flera sydtyska stater i dessa dagar tagit de första inledande stegen till en öfverenskommelse rörande ombild ndetaf deras här organisation efter preussiskt möreter. Baiern kan sägas ha tagit initativet för de sydtyska hofven, ty det har genom förtroliga utskickade förberedt regeringarne i Stuttgardt, Carlsruhe och Darmstadt på hvad som vore ait göra i den antydda riktnivgen. Denna sändning lär ha lyckats särdeles väl och hofvet i Munchen har derför framlagt ett förslag till grundval för de blifvende underhandlingaroa om sydstaternas militärorga: isation. De fyra sydstaterna skulle, enligt detta förslag ombilda sitt kavalleri och infanteri alldeles efter preussiskt mönster, men med afseende på artilleriet tyckes Baiern vilja förbehålla sig en sjelfständig ställning, möjligen i följd af sydtyska militärers mening, att det baierska artilleriet under sednaste kriget alltia visat sig vara det preussiska öfverlägset. Detta Baieras organisationsförslag lära de tre andra regeringarne ha bitrödt och äfvenså lära de gillat furst Hohenlohes politiska program. Hur gynnsamma än dessa underrättelser från Syd-Tyskland låta med hänseenre till Preussens växande magt äfven söder om Mainlinien, så höras dock då och då röster från Nord-Tyekland, hvilka betrektia det baierska hofvets operationer med misstrnonde och tförmena aft Preussen skulle försvaga sig sjelf och nordtyska förbundet genom att för tidigt knyta sydstaterna vid gig. Man fruktar nemligen för att förlora dena preusesisktsinnade majoriteten i ett gemensamt tyskt parlament och att åter öppna lörren för en allmän tysk opposition i motats till de specifikt preussiska intressena. Vidare, säger man, kan ..et vara förenadt ned stora uppoffringar och äfven faror lör Preussen att beskydda hela Syd-Tyskland ch isyn serhet hela den långsträckta balenska gränsen i vester mot et fiendtligt infall. Preussen, heter det, må först konolidera sig sjelf och assimilera sina nya rovinser, innan det kan åtaga sig nya beungande förbindelser. I denna riktning har Bismarck flere gåner uttalat sig i kamrarne och i dessa inändningar mot sydstaternas tillslutning har jen tanken tydligen framskymtat, att dessa ya allierade skulle vars mycket välkomna m de ville afstå sin suveränitet i samma rad som de nordliga småstaterna gjort. En erklig allians, säger Weser Ztgs Berliner:orrespondent, låter tänka sig blott mellan ika starka och oafhängiga stater; när erför fursten af Hohenlohe betonar den aierska kronans suveränitet och sjelfstänighet, så står detta i strid med den del af ans program, som bebådar en anslutning 11 Preussen, Från Dresden meddelas till Wienertiduinar, att invånarnes förhoppningar om st