Aftonbladet – 1 februari 1867, sida 4

net samt noteras nominelt oförändrad a 2 rdrso — 9 rdr pr tunna för ordinär vara. SALT: Ett par flytande laster hvitt salt att levereras pr våren äro här kontraherade, ehuru till obekanta priser. Fordringarne för några få andra offererade laster äro emellertid ej obetydligt högre än under förlidet år. öfrigt inga förindringar. Nyaste handelsumderråttelser från utlandet. LONDON den 28 Jan. Consols 907s. Silfver 6074s. På kreatursmarknaden tillfördes 3790 st. hornboskap och 13,500 st. får; handeln var flau. Af Socker såldes en last Pernambuco till 23 sh. Keafte 1000 säckar tvättadt Riosåldes till lägre priser; en last Riofair channel med Johanna Heinrich såldes å 45!, sh., en dito channel first med ?Maria Ann? å 44! sh. I T större affärer. LIVERPOOL den 29 Jan. Bomull 10,000 balar omsattes och prisen gingo för det mesta ! d. högre. NEWYORK den 28 Jan. Guldagio 34.. Kurs ix London i guld 109. Bonds 107!7,. Bomull 34 cents. . PARIS den 28 Jan. 3-proc.-räntan 68,ss, Italienska räntan 54,45. Mjöl-börsen fastare; på Januari 77.30, på Mars—April 79,50. Den 29 Jan. 3-proc.-räntan 69,13, stigande, Mjöl på Januari 76,50; på Mars—April 77,50, AMSTERDAM den 28 Jan. Marknaden var fastare. Råg på leverans 14 fl. högre; på stället lifligare. Rapps på April 70, på November 70!f2 Lvl. Rofojja på Maj 38!44, på hösten 39!. fl. en Jan. ig på leverans fast; på Mars 206, på Oktober 199 fl. HAMBURG den 29 Jan. Diskonto 2! proc. Valutor fasta. Fonder utan lif och något mattare. Spanmål utan affärer. Kaffe utan omsättning. Klöfverfrö mycket fast. BERLIN den 29 Jan. Råg på stället 57; på Januari 57; på våren 55!(2; ttau marknad. I KönigaDarg och Danzig fortfar stillheten. TETTIN den 29 Jan. Hvete på stället 86 å 87(, Rthr; Råg på stället 55!(2, på Jan. 54, på våren 54. BRESLAU den 29 Jan. Rödt Klöfverfrö högre, hvitt oförändradt. Hrr Johnston, Bernbard Roos cirkulär rörande Spanmålshandeln i Eagland under nästförflutna året. De många och ovanliga vexlingar som året 1866 företett, såväl i politiskt som finansielt hänseende, och isynnerhet de plötsligt förändrade utsigterna för skörden i England äfvensom i flera af de exporterande länderna, gåfvo anledning till ganska markerade omkastningar uti värdena inom spanmålsmarknaden, som bäst ses deraf att: Vidårets början Vid dess slut Hvete var värdt... — 468.3d. 608. Kom ? bj 328. 9d. As. Hafre 7? ? sv. 238.6d. 248.3d. Högsta värdet. Lägsta värdet. Medelvärdet. 61 8. 7 d. 15 Dee. 44s.5d. 15 Apr. 49s8.11d. 46 8. 2.d. 15 32s.6d. 13 Jan. 37s. 5d. 27 8. 7 d. 14 Juli. 228.8d.13 ? As. TA, Diskontot som, nu är 32 procent, med utsigt att bibehållas på en låg ståndpunkt, varierade betydligt under detta på merkantila olyckor så rika år. Här nedan är en förteckning på förändringarne. Januari 1. 7 procent. 4 8 Febr. 2 TMars 15 6 Maj 3 7 P , 8. 8 2 Ha. a oa 2-8. 10 Aug. 16. gg 23 bi i 30. 6 ; Sept. 6. 5.5 Dxå v Aja Nov. 8 4 Dec. 20. sa Me Re Det är äm me hurusom Angusti började med regmgt och kallt väder, som nästan oafbrutet fortfor till slutet af September, hvarunder floderna öfversvämmade det närliggande landet, och den utestående säden led storskada. På grund häraf anses medelvigten af Hvete endast uppgå till 60 per bushel och man anslår förlusten i vigt och mål till två millioner quarters under den vanliga afkastningen. Skörden af Korn lemnade ungefär en femtedel mindre än vanligt och deraf kan endast en mindåre del kallas fin maltvara. Mera än fjerdedelen var lätt till vigt, och till färgen skadad af vätan. Hafre led betydligt af regnet, i Skotland kanske ännu mera än I kagland, och skörden, i qvantitativt hänseende under medelmåttan, lemnade derjemte mestadels blott lätt vara. Irlands skörd var medelmåttig, men dålig till beskaffenheten. Konsumtionen deraf inom landet stiger derjemte, så länge Majspriserna hålla sig så höga, och tillgången på potates är ringa; dertill kommer att det sistnämnda vigtiga födoämnet står ovanligt högt i pris, alldenstund skörden äfven deraf i de förenade konungarikena varit så betydligt under vanliga års. Verkan af detta beklagliga resultat af skörden är redan synbar uti årete import jemförd med. föregac nde års: Importen var 0 1866. Hvetemöl 4963 063. 3 848 886. Således omkring 13? millioner Cwt raer i är än under 1865, hvilken skilnad torde motsvara 8i millioner . Häraf fördes till London under år 1866, med tillägg af tillförseln från det inre af landet: S 23 Hvete. Korn. Hafre. Mjöl. 7 Qrs. — Qts. Qrs. . Säckar. fr. 1:a 209140. 118069. 372068. 316548. 22191. 2:a 306195. 130547. 571655. 271869. 2000, 3:a 343152. 77006. 966260. 230353. 13346 4:e 418297. 192793. 552239. 375493. 32024 År. 1866 1277 784. 518 415. 2462 222. 1194 263. 70561. 1865 982270. 597 111. 2286697. 951726. 64345. 18641 103447. 415 408. 2 142268. 838956. 347 500. Följande äro de länder som lemnat de största bidragen till nyssnämnde qvantiteter, inporterade i London;