Aftonbladet – 1 februari 1867, sida 2

mann, några upplysningar om Rysslands nor: liska politik i detta århundrade; han erinrade om händelserna 1801, 1807 och 1814 samt om Rysslands uppträdande 1848. Man hade öfverskattat den hjelp, Ryssland gaf Danmark sistnämnda år, ty den gick lika. mycket ut på att hindra Sverges oktiva uppädande till Danmarks bistå com att afirja Preussens anfall. Lehmann berörde slutligen Rysslands politik med hänsyn till danska arfföljdens ordnande, dess pression? i Kjöbenhavn i slutet af 1863, samt den roll, det spelade på Londonkonferen-s sen 1864, då det så ädelmodigt afstod sinalc — redan en gång afträdda — anspråk till ll storhertigen af Oldenburg. t Samma dag, som centralafdelningen il! hufvudstaden, bade äfven filialen i Fre driksborg ett möte, der dr Rosenberg ut-1 vecklade grunderna för det nordiska enhetsl1 sträfvandet, hvarefter pastor Hostrup upplt manade de närvarande att inträda i den ; l f f I s i L j t es As mA As DM MM filial af ?Nordisk Samfusd?, som blifvit stiftad i Fredriksborg. — — Gevärsfrågan. I detta vigtiga ämne innehåller Eskilstuna Ailehanda en uppsats, ur hvilken vi tillåta oss att återgifva följande: Utan att tillhöra dem som tro alt kriget står för dörren, eller dem som anse såsom en ovilkorlig nödvändighet stt 50,000 gevär genast utan ringaste uppchål! mäste auskaffas, bekänna vi oss likväl vari vertygelsen, att de gevär vi hit ock de kammarladdningsgev rande tillverkas å kronans ver si af det slag att de ens till någon rina motsvara vårt bebof, utan nya och liga måste anskaffas, ehuru vi ej ku alt för den närmaste tiden det kan . ett erfordras mer än hälften af de: nade avtalet, eller att brådskan k eå stor att icke gevären kunna hiz inom landet. Men hvar får men v tals gevär gjorda inom landet, då i härvarande gevärsfaktori endast har 180 arbetare och Husqvarna faktori pereonal ej uppgår till mer än 230? va tänkt oss en utväg, hvilken vi måhända ej för dagen kunna så moti som vi borde, men vi lägga emellertid fram den fås:m ett förslag, hvilket bör kunna abringas och medföra i mer än ett afseende goda resultater. Det är för en större allmänbket en känd sak ait värt land eger en liten manuakturstad med namnet Eskilstuna, och att den staden icom sig räknar en idog och i jernmanufakturen arbeteskicklig befolkning af omkring 1200 personer. Om man nu gör den ingalunda öfverdrifna beräkning att, af dessa 1200 arbetare, minst 300, utan att någon af dem är gevärssmed till profession, äro kompetente att efter förelagd modell förfärdiva delar till gevär, så hafva vi minst 700 par armar till värt förfogande och anse oss sålunda vara på god väg att kunna inom landet tillverka ett åtminstone för den närmaste tiden tillröckligt antal gevär. En stor del ef ofvan beräknade 300 arbetare hafva vid flera föregående tillfällen verkställt arbeten för kronöns räkning såsom sablar, lansar, stigbyglar, beisel m. m., allt arbeten, skilda från det arbete de egentligen lärt, och de många härifrån till. kronan fullgjorda leveranser hafva alltid vitt-nat om ett utmärkt välgjordt arbete. Läs ger man nu härtill att konjunkturerna för vår manufakturstads tillverkaingar för det närvarande tsro mycket dåliga, så följer häraf att med än större lätthet, än eljest vore fallet, skulle nu låta sig göra stt få ett större parti gevär tillverkadt från denna stad. Vi inse alltför väl att svårigheter uppstå häremot, men vi föreställa oss likväl att dessa svårigheter ganska lätt kunna undanrödjas, ora blott god vilja finnes hos dem, com skulle stå i spetsen för ordnandet af detia arbete i sin helhet. Det ärlätt insedt att för den enskilde fabrikanten stå ej dyrbara maskiner t. ex. för borrning och reftling Oo. 8 v. till buds, men på ett gevär finnas så många andra delar som kunna göras dela direkt för hand, dels med tillhje!p af tilliälliga verktyg, att viingalunda tveka att yltra det ofvan af oss antegna antalet arbetare med temlig lätthet skulle kunna åtaga sig förfärdigandet af de flesta delarne i ett gevär och framlägga desamma för kronobesigtning. Alltsedan det Hagströmska kammarladdningsteväret blef såsom modell antaget, har vid härvarande faktori tillverkningen endast omfattet dylika gevär och om vi ej miastaga oss finnas snart omkring 8000 såd ina gevär i förråd. Kommer ej dea nu sammansatta vapenkomiten till ett snart resultat i denna vigtiga fråga, är det mer än troligt att gevärsfaktoriet allt fortfaronde kommer att trycka makulatar?, som vi skulle vilja kala det. Slutligen vilja vi tillägga att det utan tvifvel icke var utan beräkning som Carl Gustafs stads gevärsfaktori anlades invid Eskilstuna fristad, och nyttan deraf skall, derom äro vi öfvertygade, ock en gång visa sig, om icke förr, när kriget står för dörren och utländska vapen ej stå att få. Då torde likvär förmånligare konjunkturer ha inträdt för smidesmanufak. turen och följaktligen skall det då ej gå så lätt uit söka biträde här, men i närvarande tid är stunden inne och tillfället bör ej ler: vas åsido denna sång. — — Sirandning. Från Landskrona skrefs förl. tisdag: Kl. 3 i eftermiddag strandade ett större engelskt ångfartyg strax öster om hamninloppet. Det är lastadt med stenkol till sockerfabriken, och tros ha Helsingörslots ombord. Ännu då detta skrifves, har det icke blifvit flott; men man förmodar att det, utan hjelp, kommer in i hamnen. — Orsaken till koleran. En tysk tidning hanättar att daltar KlaAh 3 VWWian mod 411.