40 al DR. VU. en ledamot al statsradet tillkommer. Dagens plena. Första kammaren. Justitieombudsmannens berättelse för 1866 föreI drogs och remitterades till lagutskottet; äfvensom hr Möllers motion rörande jordegares och ar-I rendatorers ömsesidiga rättsförhållanden, sedan likväl hr J. F. Caspersson deremot framställt åtskilliga betänkligheter, såväl i fråga om stället, der arrendeafgiften borde erläggas, som mot förslaget att vexande gröda icke må säljas annat än, i förening med jorden. Afven hr B. Meyer yttrade sig rörande samma motion, men referenten lyckades icke uppfatta hans ord i anseende till det lågmälda föredraget. Mot hr Croneborgs motion rörande ändring i stadgandena om hemmansklyfning och jordafsöndring anmärkte hr Roos att jordegaren för närvarande har lika stor frihet i afseende på rättigheten att upplåta skog till annan person med full eganderätt, som motionären afser, och kunde derför icke instämma i hans åsigt om behofvet af större frihet derutinnan. Motionen remitterades till lagutskottet. Frih. A. C. Rasbs motion om utbetalning förskottsvis al statens tjenstemäns löner remitterades till statsutskottet. Hr Alinqgvists motion om skogshushållning gaf hr Roos anledning till åtskilliga betänkligheter såväl ur kronans som den enskildes synpunkt. Syftet vore visserligen godt, men dels skulle kontrollen blifva alldeles för dyr, dels skulle de föreslagna stadgandena störande ingripa i den enskildes rätt. Talaren slutade emellertid med att önska motionen framgång. Hr Al:.qvist fann det vara af nöden att, då oupphörligen nya bolag bildas för anläggning af ångsågar, hvilkas uppgift är att tillgodogöra sig allt virke som finnes i anläggningens grannskap, genom lagstadgande söka förhindra denna förödande verksamhet. Då skogarne äro oundföngliga för Norrlands odling, ansåg talaren derför icke skäl att ömma så mycket för den enskildes rätt i förevarande afseende. Motionen remitterades till lagutskottet, hvaremot hr Almqvists motion, om ändring i föreskrifterna rörande afvittring i Westerbottens läns lappmarker och nybyggens anläggning derstädes, remitterades till statsutskottet. Samma åtgärd vidtogs med hr Hammarhjelms mötion om ändrad sammansättning af den komit, som bestämmer länsmarkegångstaxorna. Hr Faxe fann betänkligt att detta val inskränktes endast till landstinget, hvars flesta ledamöter äro jordbrukare, och fruktade att den egna fördelen då skulle utöfva inflytande på valet, om mån än icke uppsåtligen gynnade jordbruksintresset, och följden deraf Slitva en stor ängd besvär mot markegångssättningen och ännu några ändringar deruti hos kammarrätten än förut. Tal. var väl icke beredd att framlägga något motförslag, men ville dock i brist på bättre föreslå, att deputerade för markegångstaxornas bestämmande skola utses till hälften af landstinget och hälften af konungens befallningshafvande. Nya motioner väcktes derefter af: hr A. Dickson ang. ändring af 9 6 kap. handelsbalken, för vinnande at större frihet i aftal mellan långifvare och låntagare; hr De Ia Val ang. anslag af statsmedel för fottsatt reglering af de högre elementarläroverken, så att 8 lektorer och 8 adjunkter, inalles 16 lärare, må afses för hvarje 200 lärjungar; samt i sammanhang dermed om anslag till en lektor och en adjunkt vid Falu elementarläroverk; hr Wallenterg att kamrarne måtte bestämma det arvode deras talmän skola åtnjuta; hr De fa Val äng. förändfing i stadgandena rörande bränvinstillverkningen. Andra kammaren. Talmannen anmälde att riksdagspollett blifvit uttagen för Lars Daniel Andersson hvilken såsom riksdagsman i andra kammaren nu tog sitt inträde. Kammaren godkände talmannens uppfattning af grundlagen, enligt hvilken motionstiden skulle anses slut med nästkommande tisdag. Likaledes beslöts, att de Jedamöter, som komma att ega uppsigt ölver riksdagens kansli, skola väljas om onsdag. Derefter företogs remiss till vederbörlig autskott af bordlagda motioner. Vid behandlingen af hr Ribbings motion om pensionering af åldersigna prester m. m., uppstod en längre diskussion. Denna öppnades af hr fedlund, som på anförda skäl afstyrkte bifall till den väckta motionen. I samma syftning yttrade sig hrr Roseuberg, Jonas Audersson och Per Nilsson i Espö, hvaremot motionen utom af motionären försvarades ?f hr MHierta, varefter den remitterades till ett tillfälligt utskott. ; Statsrådet Bredberg uppläste. derefter förteckning på och öfverlex nade till kammaren flera K. M:ts propositioner. I fråga om remitterande af hr Witts motion, angående piygelstraffets afskaffande, erinrade motionären, att detta ärende förut blifvit af rikets ständer behandiadt och till K. M:ts afgörande hänskjutet, men att från regeringen ännu intet hörts i denna fråga. Justitiestatsministern frih. De Geer som jemte lere andra af statsrådets ledamöter var närvaande, afgaf, med anledning deraf, åtskilliga ipplysningar om denna frågas ståndpunkt. Skrifvelse hade af ständerna inkommit till K. M:t om upphäfvande af prygelstraffet. K. M:t hade ck betydligen inskränkt det, men detta steg anågs för litet. Sedermera hade en komite fått ig uppdraget att utarbeta förslag till ny straffag för krigsmakten, och denna hade så utfört itt uppdrag, att den föreslagit, det prygelstraff j skullerkunna ådömas af domstol, men deremot rott nödigt att bibehålla det såsom extra judiielt bestraffningsmedel till sjös och i krigstid. .. M:t hade infordrat utlåtande af högsta domtolen, som åter tillstyrkt dess afskaffande helt ch huset. Efter dessa upplysningar återtogs notionen. Hr Hessles motion att bränvinsbränninge. fgiften hel och hållen skulle ingå till statskon ret, förkastades af kammaren efter en liflig disussion. Vid hr Zanssons motion angående ändringar förordningarne om kyrkostämma, kyrkooch solråd, erinrade hr Otferström om en brist, estående deri att motionen ville betaga preterna all möjlighet att bli ordförande i skolid. Det vore visserligen sannt, att pastor ej Utid vore den mest lämplige till ordförande i skolidet, men säkert är, att flertalet dertill vore de äst qvalificerade personer inom församlingarne. Jet innebure således ett försök att hindra skoins utveckling, om man helt och hållet utetängde pastor från skolrådet, och denna fara ;r skolan ökades ännu mera genom det i moonen föreslagna stadgandet, att meranämnde rdförande skulle väljas efter samma grunder om ordförande 1 kommunalstämma; ty då ila e. o. prestmän äro från denna plats uteslutnr mn, AA FA AE AK a, kunde de icke heller bli ordförande i skolet, och detta ansåg tal. mången gång skulle li en förlust för skolan. Emot kyrkoherdarnes olämplighet till denna lats yttrade sig deremot en annan talare, hvarfter motionen remitterades till lagutskottet. Då derefter anmäldes till remiiss från första ammaren af derstädes utaf frih. Raab väckt