Aftonbladet – 26 januari 1867, sida 2

Article Image
xpositionshuset å Carl XIII:s torg (med 1 lanche); Tegelslagningsmaskin af C. J. Wester7 erg (med 2 plancher), m. m. 4 — Handtverksidkare. Den 22 dennes förerogs inför handelsoch ekonomikollegium annälande af byggmästaren C. J. Sandgrens hustru ,. G. Sandgren, född Andersdotter, derom att on ämnar här i staden, med biträde af andra ersoner, utöfva och drifva korkfabrik. — — Borgmästarebefattning. Såsom sökande ill borgmästaretjensten i Trelleborg hafva inom nsökningstidens utgång anmält sig: hofrättsnoarien v. häradshöfding L. Wihlborg, rådmanen v. häradshöfding Otto Brummer, auditören . häradshöfding C. J. Åkerman, v. häradshöfli lingarne F. E. Krook, O. Wahlberg, A. Tellan-: ler, J. D. Carlborg, L. Cronsjö, C. L. Schån-. erg, J. E. Behmer, A. E. Rahmn, samt rådnannen i Luleå J. W. Berglund och kanslisten kammarrätten F. Möller. Rådmansbefattningarne hafva sökts af v. hä:adshöfdingen F. Norån, förre löjtnanten G. Lindvall och bokhållaren B. Anderberg. — Lunds universitet. Kanslern har den 15 lennes till adjunkt i administrativ-rätt och nationalekonomi utnämnt och förordnat docenten i samma ämnen dr A. Th. N. Sjöberg, som å konsistorii förslag innehade första rummet. — Folkundervisningen i Gefle. Ur pastorsembetets officiella rapport angående folkundervisningen inom Gefle skoldistrik år 1866 a? föra vi följande förhållanden: Gefle stad fasta folkskolor och 4 småskolor med 3 I de fasta skolorna. Barn inom skolåldern 6 å 7 till 12 å 13 år) som undervi i de fasta skolorna, äro 688, i småskolorna188, vid allmänt läroverk 150, i enskilda skolor 303, i hemmet 218, af hvilka omkring 200 innevarande är komma att beredas till sin första nattvardsgång; undervisning sakna: 15 till följd af naturfel, 107 af annan anledning, af hvilka 80 vistas inom andra församlingar, om hvilkas undervisning intet kan uppgifvas, och 27 äro i tjenst. Summan af alla dessa utgör 870 gossar och 799 fli I stadens skolor, ej inberäknade allmänna ken och privatskolorna, hafva undervisats i biblisk historia 876, katekes 876, svenska språket 443, historia och geografi 443, naturlära 443, geometri och linearteckning 158, räkning 876, skrifning 876, sång 475, gymnastik 449. Afgångsprof är under året aflagdt af 42. Efter slutad skolgång hafva 178 fortsatt undervisningen i söndagsskolorna. —— — Gaslysning i jernvägskupgerna. Man läser i tidningen Upsala: En hvar som färdats å statens jernvägan, har erfarit huru svag och opålitlig belysningen varit i kupåerna sedan mörkret inträdt och rofoljelamporna tändts. Gemenligen slockna de ganska fort och måste ombytas vid hvarannan station, om tiden det medgifver. Och vid stationerna är ett helt rum samt oftast tvenne personer dagen igenom upptagna med dessa lampors rengöring och iordningsställande för aftonen. Under sådana förhållanden, hvilkas svårigheter jernvägstjenstemännen fått hårdare vidkännas än den tagande allmänheten, vore en verklig välgerning, om någon bättre och pålitligare belysning kunde åstadkommas i vagnarne. Försök dermed gjordes i början af denna månad dels å stambanan emellan Stockholm och Upsala, dels å Falu—Geflejernvägen med en af professor Wilander inventerad proflampa för portativ gas. Generaldirektör Troilius och trafikchefen Elworth. bevittnade försöket mellan Stockholm och Rotebro, och funno den nya belysningen! vida starkare och bättre än den gamla. Vid härvarande sta!ion profbrändes i fria luften samma lampa, som, ungefär blott till hälften fylld med den nya oljan, dock brann i 6 timmars tid. Man eger: sålunda grundad förhoppning, att en Wilanders jernvägslampa skall kunna tändas i Stockholm och brinna oafbrutet utan vidare tillsyn och skötsel ända till Göteborg eller Malmö. Lamporna förorenas ej heller af det nya lysämnet, och annan risk, såsom af fotogånlampor, uppkommer ej när oljan förtärts, än att lampan helt enkelt slocknar, hvarför den kan helt och hållet öfverlemnas åt sig sedan den en gång tändts. Påfyllning af mer olja är ock blott några ögonblicks verk. — Marknaderna i Lappmarken. Till Umebladet skrifver en korrespondent från Lappmarken: Åsele och Lycksele marknader äro nu slutade. Den förstnämnda företedde en i dessa tider ovanligt rik tillgång på penningar, så mycket mer anmärkningsvärd, som de socknars invånare, hvilka pläga besöka denna marknad, hvarken ligga i affärer med Westerbottens enskilda bank eller hrr Dickson. På den mängd norska penningar, som voro i rörelsen, kan man deremot antaga, att de måtta hafva ganska liflig handel med Norge. Åsele marknadsplats, med sitt vackra läge vid en gren af Ångermanelfven, sina breda, reguliera gator, sina snygga, rödmålade kyrko: stugor och sin: utmärkt vackra kyrka, gör ett synnerligen godt intryck på den, som första gången besöker den. Blir man dertill inbjuden hos et patriarkaliskt gästfria prostherrskapet, så skulle man verkligen kunna glömma, att man är långt uppe i lappmarken, om icke den skarpa kölden — den varierade emellan 38 och 40 gråder — alltför kännbart påminde derom. Lycksele marknad var såsom vanligt besökt af ett stort antal både köpare och säljare, men penningtillgången var knapp, och de sednare klagade allmänt öfver dålig marknad. Endast lapparne, som hvarken hafva känning af missväxtår eller tryckta träkonjunkturer, gjorde goda affärer; deras renkött, hvaraf under marknaden fanns god tillgång, var nu, såsom alltid, en eftersökt vara och betaltes med 4: 50 å 5 rdr pr lispund, smör betaltes med 10 rdr och lin med 9: 50 å 10 rår pr lisp. På fågel var total brist. Utom lönnkrögeriet, som tyckes utsett Lycksele till sitt högqvarter, kan bland oordningar nämnas, att en viss hr Öberg från Sundsvall etablerat sig midt på torget, der han helt ogeneradt spelade roulette. Mot en afgift af 25 öre fick hvem som helst försöka Fortunas gunst, men glädjen blef kort, ty ortens länsman, som fått nys om saken, lade embargo på såväl rouletten som de till vinster afsedda effekterna. — Eldsvåda. Från Wingåker skritves: En beklagansvärd händelse inträffade härstä des under natten till den 17 dennes, då kl. half 3 på morgonen vådeld utbröt hos hr Hjalmar Eckerström på Sila, hvarvid den byggning, som han bebor, helt och hållet nedbrann. Elden var, då den bemärktes, så utbredd öfver hela vinden, att all räddning vaär:fruktlös. Hr Eckerström och hans fru samt 4 barn, det yngsta endast en dag gammalt, måste i blotta linnet söka sin räddning undan det härjande elementet. Endast föga af lösegendomen kunde räddas, och som hr Eckerström hade densamma lågt brandförsäkrad, gör han en kännbar förlust. — — Telegrafförbindelse med Öland. Från Borgholm skrifves till tidningen Kalmar den 18 dennes: Vi kunna omtala den åtminstone för alla ölänningar glädjande nyheten, att på det aftelegrafstyrelsen uppgjorda och snart färdiga förslag till telegrafarbeten, som under detta år skola utföras, jemväl befinnes inrättandet af en telegraf

26 januari 1867, sida 2

Thumbnail