Aftonbladet – 24 januari 1867, sida 2

2 NTUCISPELYBSIiSC Ol U2RS Ia: jUlgete NORD-TYSKLAND. Preussiska regeringen bar nu fastsällt mmigeten för 1867 i de annekterade proinserna och de finansiella förhållandena o öfverallt ordrade utan något deficit. Pillika beter det, att en ny preussisk provins kall bildas, bestående af kurfurstendömet lessen, Nassau, Frankfurt, Homburg och le gränsdistrikter, som afståtts af HessenJarmstadt och Baiera. Den nya provinsen kall få det underliga namnet Hessen in franken?. ÖSTERRIKE. Den 13 dennes höllo deputerade från Österrikes tyska provinser en sammankomst Wien, för att öfverlägga om det tyska vartiets beteende i afseende å patentet af jen 2 dennes. Ordet fördes af furst Coloredo. Förgeamlingen beslöt enhälligt att icke företoga några val på grund af patenet, men att deremot deltega i de val, som skulle ske i enlighet med statuterna af den 26 Febr. 1861, Den ungerska magnatkammaren her efter en kort debatt enhälligt antegit Deaks förslag till adress rörande armeorganisationen. ITALIEN. Hungersnöden på Sicilien är i ett bedröfligt tilltagande. Härom ekrifver tidningen Corriere di Sardegaa: Den bungersnöd, som flera gånger förr, t. ex. åren 1812, 1816 och 1818, har hemsökt denna eljest så fruktbara ö, och under hvilken ännu lefvande ögonviltnen ha sett många mennviskor dö af svält, ölverträffas mycket af det elände, som råder här i år. Förstnämndea år inträffede hungersnöder först i Mars eller April; nu började den redan i Dec, hvilket förorsakar de största bekymmer. Det är ännu värre på landet än i städerna och de större Köpingarne — RKvarje. ögon. blick blir man öfverlupen af folk, som söka arbete eller begära lån af spanmål eler penningar, eller vilja sälja en jordlapp till hvad pris som helst, elier bjuda ut sina åkerbruksredskap, kökssaker, kläder och alla möljga endra taker, men vanligen förgäfves, emedan det öfverallt är brist på penningar. Nöden tvingar de fattiga att stjäla, och på trakter, hvilkas befolknings lighet hittills varit tt ordspråk, begås nu stölder pi ljusa dagen? Till redden vid Orosei ankormmo nyligen några fartyg med mål. Tilloppet af menniskor var stort, men endast obetydligt köptes, emedan det ades penningar. De fattiga i Orosei begifva sig med sina kärror till Gavoi, två långe dagsresor, för att byta sig till salt mot potates. Och samtidigt plåga skattindrifv dessa fattiga steckare med att kräfva ut än deå ena, än den endra skatten, naturligtvis förgäfves och blott till råga på deras lidanden. Man boppas, attregeringen åtminstone skell afstå dessa skatter. De italienska tidningarne .ha öppnat en subskription för de nödlidande, SPANIEN. Fortfarande komma politiska fiyktingar från Spanien till Frankrike, ett bevis på att Narvaez forifar med sitt skräckvälde, ehuru spanska tidningarne tiga som muren, ty de våga ej tala. Bland de till Bayonne sednast anlända nämnas Armijo, inrikesminister under O:Donnell, och Don Manuel Bermudez de Castro, utrikesminister på samma tid, samt flera cortesmedlemmar. GREKLAND. Såsom bekant har turkiske utrikesministern tillställt-Portens sändebud i London, Petersburg och Paris en ecirkulär-not med anledning af kandiotiska frågan och Greklavds ställning till denna. I denna not, som är daterad den 26 sistl. Dec., orerar Ali Pascha om att lugnet är återställdt på Kandia samt att ban hoppas kunna pr telegraf underrätta den resp. ministern om kandioternas fulla underkastelse, ipnan noten hunne fram. : Ali Pascha påstår, att den kandiotiska rörelsen kuunat dämpas utan blodsutgjutelse, om ej helleniske egitatorer kommit emellan: Den verkande orsaken härtill vore grekiska regeringen, som ej skydde att framkalla cn revolutiot inom Turkiets gränser. Grekiska regeringen finge derför bära skulden för hvad å Turkiets sida vidtoges för att tillintetgöra Greklands fiendilige uppträdande och Ali Pascha uppmenat den resp. ministern. att förmå den makt, Hos hvilken hån är anställd; att förmå grekiska regeringen följa ett handlingssätt, som: öfverenestämmer: med. dess intersationella pligter, samt att de tre skyddsmakterna måtte genom en kollektiv-note kategoriskt förklara, att de ogilla grekiska regeringens hållning: — Denna uppmaning till Greklands skyddsmakter torde dock ej ha stor: utsigt att vinna afseende, ty dessa makter äro sineemellanoeniga och ett-gemensätat uppträdande har ringasannolikhet för sig. Rykten gå också om en europeisk kongress eller konferens, som skulle ordna förvecklingärne i Orienten; men samma splittring skulle sannolikt uppstå på en dylik kongress, så att den väl näppeligen torde vara på allvar renad. Sedan Porten så tydligt tillkänhagifvit, att den måste förklara Grekland krig om det ej ändrade.sitt uppträdande, torde det väl förnämligåst bero af denna makt, om freden skall bli upprästhålleo i Orienten. — Af den nye grekike premierministern Kommonduros tal i nationalförsamlingen ser det väl ut som om grekiska regeringen vore sinnad att beträda en fredlig väg, mewhans! starkt: betonsde uttryck om Greklands sympatier för Portens upproriska undersäter är ej synnerligt e8vadt att stärka tron på grekiska regeringens fredliga afsigter. — Enligt bref från Athen af den 3 denrses, tror man ej heller der på de fredliga försäkringarne, utun uppfattas de blott såsom talesätt, beräknade på att om eå behöfves kunna åberopas gent emot utlandet: Telegrafen har också berättat hurusom nationalförsamlingen iAthen boviljat en större summa för ett utomordentligt sändebud, som skall afgå till stormakternas hof, samt för anskaffande af gevär. . Den 5 Jan. skrefs från Athen: Då ryska fregatten ?Storamiralen? den 29 Dec: kom till Pirseus med 1400 kandiotiska flyktingar ombord, företogs degen derpå en storartad demo:stration för det krietliga Ryssland. Ryska sändebudet tackede upprepade gånger från hotellets balkong den tälrika menniskomassas. I Pireus skedde demonstrationen från båtar med brinnande facklor, på fre