Aftonbladet – 23 januari 1867, sida 3

ne se a en deputerad, hr Smirnoff, som tillhör adelspartiet, framlagt ett betänkande öfver demoralisationen bland landtbefolkningen. I för täckta ordalag påstod han, att denna demoralisation vore en följd af bond-emancipatioren, och föreslog en hel följd af mått och steg, som åsyftade att ånyo bringa bönderna under deras fordna herrars s. k. faderliga myndighet. Egentligen ha provinsrepresentationerna, hvilkas befogenhet är inskränkt till matariella och rent lokala angelägenheter, ej rätt att befatta sig med en fråga af sådan natur, som den af herr Smirnoff framställda. Men församlingens ordförande tillhör samma parti, som motionären, hvilken för öfrigt skickligt inledde sitt förslag med en fras om sambandet mellan det materielia välbefinnandet och det moraliska tillståndet hos befolkningen. Förslaget blef således tryckt och föredraget till stor harm för det demokratiska partiet. Emellertid bemötte en medlem af sistnämnda parti, hr Samarin, med lika mycken qvickhet som skärpa, Smirnoffs förslag. Den förre tillkännagaf nemligen, att han hade för afsigt att föreläsga församlingen ettbetänkande öfver adelskiassens demoralisation? samt de åtgärder, som mot detta onda borde vidtagas, och frågade presidenten om detta betänkande finge föredragas. Nu uk bröt en verklig storm i församlingen, slutande cermed att Smirnoff återtog sitt förslag. Denna händelse — yttrar LIndep. Belges Petersburgkorrespondent — är intressant, emedan den är första bataljen i en territoriel församling mellan adel:partiet och det demokratiska partiet, samt emedan den slöt med det sednares seger. Samma territorial-representation, Moskwaguvernementets, har tattat ett beslut, som man tillägger stor betydelse och som antages komma att vinna efterföljd i flere provinsrepresentationer. Då dessa församlingar upprättades, beviljades dem en obegränsad rätt att bestämma den lokala budgeten och uttaxeringen af derför erforderliga pålagor. En lag af den 20 November förra året har nu bestimt ett maximum för de skatter, som de territoriella represeotationerna ega att besluta. Härmed törlamas deras verksamhet för inrättande af primärskolor, byggande af bibanor m. m. Mot denna lag har församlingen i Moskwa beslutit en protest, hällen i en särdeles liflig ton, med yrkande att logen måtte återkallas. Statsbudgeten för detta år, som i förliden Oktober månad återtogs af finansministern och nu blifvit omarbetad, har först nyligen framlagts för riksrådet och torde derför ej bli offentiiggjord förr än vid slutet af nästa månad. PBSamtliga utgifter lära vara höjda, undantagandes marinministerens, hvars chef funnit sig i en nedsättning från 23 till 17!2 millioner rubel. Statsskulden kräfver 75 millioner i stället för 68 förlidet är. De utfärdade skattkammarobi.isationerna belöpa sig till 207 millioner rubel, holländska skulden till 73!2 millioner gulden, den engelska till 33!2 millioner , den inhemska räntebärande till 927 millioner rubel. — Pensionerna kräfva ett belopp af 16 millioner rubel, hvartill ytterligare komma 10 millioner för sådana tjenstemän, som afskedats för sjuklighets skul!?, men derpå åter inträdt i fjenst och då behålla bäde pension och lön. Den 16 dennes skulle den af adelspartiet grundade jordbruksbanken, en inrättning utan aktiekapital, på visst sätt liknande de preussiska ?Kreditverbänve?, börja sin verksamhet med utgifrande af två millioner 6procents-obligationer. De inflytelserika stif tarne (Sjavalov och Bobrinsky) arbeta på att utverka en räntegarauti af staten och; äberopa såsom stöd för detia anspråk, atti Polen en dylik bank med räptezgeranti består sedan mer än 30 år tillbaka. Emellertid ha de flere månader igenom förstått att förhindra flere endra bankförslag och i en massa ströskrifter utbasunat sitt eget såsom högst förträffligt. De borde då, anmärker man, blygas alt genast ta sin tillflykt till statsgaractiens krycka, hvilken så mycket mindre bör beviljas dem, som den blott skulle leda till oföfsigtighet, lättsinne samt öfverdrifna förvaltningskostnader. Såsom ett slående exempel i sistnämnda hänseende anför man det för 14 mänader sedan stiftade husförsäkringsbolaget i Petersburg. Dess första årsberättelse utvisar, att försäkringspremierna gifvit 85,000 rubel, hvaraf 12,400 utbetalts för brandskador, medan förvaltningen slukat 44,500! Ehuru man uppgifver en vinst stor 27,565 rubel, har bolaget dock redan under detta första år till sig låtit af kommunen utbetalas ett belopp af 300,000 rubel, ehuru understödet var utlofvadt endast för den händelse att premier och reseryfond ej försloge till gäldande af brandskadeersättningar. I Petersburg äro rykten i omlopp, att vicekanslern furst Gortschakoff skall afgå och efterträdas af baron Budberg, hvilkens sambassadörsbefattning i Paris skulle öfverlemnas åt inrikesministern Valuieff. Andra påstå, att den sistnämnde skall aflösa Gortschakoff. Fursten af Mingrelien lärer till ryske kejsaren för sig och efterkommande hafva frivilligt afträdt sina suveränetetsrättigheter mot 1 million rubel. NORD-AMERIKA. Indianerna i de vestliga territorierna uppträda åter fiendtligt mot de hvita innebyggarne, berätta bref från Newyork af d. 2 Januari. Det är utom allt tvifvel, att de olika indianstammarne förenat sig om ett allmänt utrotningskrig emot innebyggarne i Dakota och Montana. I synnerhet tyckas de vara uppbragia öfver byggandet af Pacific-jernbanan, hvilken just genomskär deras jagtmarker. Tio tusen krigare samlade sig nyligen för att börja kampen mot Dakota och Montana. De första offren för deras hämnd blefvo 80 soldater från Fort Laramie, hvilka lockades i ett bakhåll och nedhöggos. Att alivareamma åtgärder skola vidtagas från Förenta Staternas regerings sida för att skydda de hvita år klart och indian-byrån, som står under inrikesminisierns förvaltning, to.de af kongressen få befallning att taga skarpt itu med indianer RR äA 4åll4a mn Tistdilla han allmänt man