Aftonbladet – 21 januari 1867, sida 3

Förslag till riksdagens arbetsordning. (Framstäldt af kommerserådet Sjöberg.) Under åberopande af 78 uti nu gällande riksdagsordning, hvilket lagrum stadgar, att de reglementariska föreskrifter, som för riksdagsgöromålen och ordningen hos kamrarne och utskotten anses till iakttagande jemte grundlagarne nödige, eger riksdagen eller i ämne, som angår kammare enskildt, denna kammare att fastställa, får jag härmed vördsamt framlägga förslag till arbetsordning för riksdagens andra kammare. Detta förslag är, såsom af dess innehåll i vissa delar äfven synes, utarbetadt i sammanhang med ett annat, som, jemlikt nyss åberopade grundlagsstadgande och med hänseende till den uti 59 riksdagsordningen bestämda samtidiga föredragningen af vissa ärenden, innefattar gemensamma ordningsstadgar för riksdagen i sm Bbelhet äfvensom för arbetet i ständigt utskott eller i dess ställe åf riksdagen tillsatt särskildt utskott jemte, bland annat, de valförrättningar, hyilka omförmälas uti S 68, 69, 70 och 71 af riksdagsordningen. Med båda dessa förslag har i främsta rummet åsyftate, ej mmdre att sammanföra vissa stadganden, som funnits intagna i den sednast gällande riksdagsordningen, än ock att i lagbestämdt skick återgifva sådant, som uoder riksdagarne efter införandet af 1809 års statsskick, genom sedvana och. bruk och således utan uttryckligen affattade föreskrifter, utbildat sig till ordnande äf arbetssättet hos de forna riksstånden, för så vidt dessa stadganden och vedertagna bruk voro förenliga med de nya formerna för riksdagens sammansättning och verksamhet. Sedan denna, vid de båda förslägens uppgörande följda grundsats sålunda blifvit angifven, torde icke erfordras någon redogörelse af motiven för de särskilda delarne af det förslag, hvarom nu är fråga, synnerligast då det nya, som förslaget i öfrigt innehåller och af hvilket det väsentligaste rörer protokollsföringen i kammaren, är af den enkla beskaffenhet, att någon utveckling af grunderna för detsamma icke heller kan anses nödig. Efter denna korta inledning öfvergår jag till det ämne, som, enligt hvad redan är antydt, utgör föremål för min vördsamma framställning, genom afgifvande af följande: Försleg till. arbetsordning för rikdsgens audra kammare. 1. Sedan vid riksdagens början de tillriksdagsmän i kammaren valde jemlikt riksdagsordningen 32 uppvisat sina fullmakter till granskning, sammanträde kammarens ledamöter isamlingssalen å den söknedag klockan 10 förmiddagen, som infaller näst efter den dag, då berörda fullmaktsgranskning blifvit fulländad och berättelse derom kammaren meddelats. Har sådan granskning ej erfordrats eller har den biifvit fullbordad den dag riksdagen börjar, samlag ledamöterna nästa söcknedag derefter klockan 10 förmiddagen. En hvar af kammarens ledamöter skall tillställas ett exemplar af rikets grundlagar jemte ett inträdestecken. 2. Vid kammarens första sammanträde utser den ledamot, som enligt riksdagsordningen S 33 skall, innan talmän äro förordnade eller valde, föra ordet i kammaren, en eller tvenne af kammarens ledamöter att tills vidare ombesörja protokollsföringen, hvarefter upprop af kammarens samtliga ledamöter anstältes, der vid jemväl antecknas, om någon ledamot är frånvarande, 3. Uti samlingssalen intaga ledamöterna plats sålunda, att efter Stockholms stads rikedagsmän komma de uti länen, af valkretsar på landet och af städerna, utsedda riksdagsmän i följande ordning, nemligen: från Stockholms län, Upsala län, Södermanlands län, Östergötlands Jän, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Gotlands län, Blekinge län, Kristianstads län, Malmöhus län, Hallands län, Göteborgs och Bohus län, Elfsborgs län, Skaraborgs län, Wermlands län, Örebro lön, Westmanlands län, Kopparbergs lin, Gefleborgs län, Wester-Norrlands län, Jemtlands län, -Westerbottens län och Norrbottens län, skolaude härvid iakttagas, att valkrets, som består afstäder, tillhörande särskilda län, räknas till det län, der den stad, som eger största folkmängden, är belägen. Kammarens wvice-talman innehar plats till höger om talmansbordet, derifrånjemväl ordningen emellan sittplatserna räknas. För ko7 ng rådgifvare äro särskilda platser utsedda: N Öfver kammarens samtliga ledamöter skall efter den ordning, hvari de innehafva plats i samlingssalen, förteckning upprättas. 4. Sedan det i 2 stadgade. upprop förs siggått, och kammaäröre ledamöter, i den. ordning 3 bestämmer, intagit siva. platser. utser ordföranden en deputation af 12 ledamöter, för att i enlighet med riksdagsordningen 33 hos konungen begära talman och vice-talman. I de fall, då jemlikt nu åberopade grundlagsrum kammaren eger att välja talman och vicetalman, skall detta val förrättas å den söckne-. dag, som infaller näst efter den, då kammaren första gången sammanträdt. 5 S.5. Sedan talmännen äro förordnade eller valda och inträdt i utöfningen af sina befattningar, bestämme kammaren, på förslag af talmannen, tid för val af kammarens sekreterare äfvensom af 8 ledamöter, hvilka, enligt riksdagsordningen 35, skola, jemte talmannen och efter samråd med sekreteraren, tillsätta kammarens öf riga tjenstemän och vaktbetjening. S 6. Efter det kammaren, enligt 3 uti den för riksdagen gällande ordningsstadga, beslutit, om kammarens ledamöter uti talmansnämden skola utses antingen för hela riksdagen eller viss del deraf; och i sednare händelsen bestämt den tid uppdraget bör omfatta, utsätte kammaren jemväl dag och timme för val af dessa ledamöter jemte deras suppleanter. 7 Kammaren ntsätte nå färglag aftalman.