Aftonbladet – 15 januari 1867, sida 2

Och Olivier framtog ur sin plånbok en sedel. z Men den ohyggliga käringen lemnade honom icke ens tid att räcka henne sedeln, utan hon störtade fram till den unga mannen, ryckte till sig penningarne och stoppade dem i sin ficka med en belåten morrning, uten att i sin djupa vördnad för franska banken ens tänka på att tacka. Olivier ryggade tillbaka med afsky, på det icke qvinnans krokiga fingrar måtte snudda vid spetsen af hans bebandskade hand. s Ingen skada skedd?, morrade hon ... ?kommer ni in? Nej, underrätta... Den lilla? .. Godt! hon är fullkomligt i ordning ... hon har väntat på er länge. 68å skynda er då. Bed bennestiga ned. För fan .. ursäkta!... men ni är så het, min bästa herr Ölivier4, svarade qvinnan, utan att röra sig från stället; det var inte utan stor möda, vet ni, som jag lyckades... Godt! Godtl4 y Med att få den lilla ... 4Säg: fröken Therese!4 inföll Olivier otåligt. Ah! mycket gerna ... Slutligen visste den lilla fröken Therese icke hvad hon ville. Än var det ja,.. än var det nej... Niskulle ha sett då jag bar till henne kostymen och hon måste krypa in i den vackra. dominon med de svarta spetsarne... Ahl du milde Gud! det blef en riktig öfversvämning, ett helt vattenfall! Uff! Jag blötte ned två näsdukar... men det gör ingenting... Allt är klareradt och betaldt, tvätten inbegripen...p Har ni slutat ännu? 1 får lof att säga er, så att ni må yeta hur ni skall handtera henne... Var