Aftonbladet – 14 januari 1867, sida 3

sg i samma län. nn Operamaskeraden, en nyhet för hela den yngre generationer af hufvudstadens befolkning, har under lop: pet af några dagar nästan uteslutanue sys selsatt de kretsar, hvilkas medlemmar (er kunde bereda sig tillträde. I förra veckan var det förberedelserna, den retande nyfikenheten; sedan i lördags efton är det den timade händelsen, de up, lefda äfventyren, som utgöra föremål för alla samtal. Och det är icke bloit i familjerna eller på ofient liga ställen som all konversation vänder sig kriog cetia ämne. Man kunde i går knappt passera en grupp promenerande på gatorna utan att af de ovanligt lifliga yttrandena uppsnappa så mycket, att det var den eller den episoden, den eller den figuren på den storartade festtillställninpgen, som äfven der var å bane. Man berättsr, man kommen. terar, man kriticerar i oändligbet, och hvar och en bar att bjuda på några iakttagelser, som undfallit den andra, hvar och en har haft sitt lilla enskilda äfventyr, har utbytt den eller den repliken med den eller den masken eller personen. Det säges att de sålda biljetternas antal utgjort 2200. De voro utsålda redan i fredags. Direktioaen hade dessutom inbjudit hela den till teatrarne hörande personal, så att antalet balgäster säkert uppgick till och måhända icke obetydligt öfverskred 2500 personer. Oaktadt ett ganska betydligt anfal herrar infunno sig omaskerade, hade likväl eflerfrågan å allt, som kunde begagnas till kostymering och maskering, varit mycket liflig under den sista veckan, och af en del artiklar, t. ex. svarta masker, var tillgången på platsen så fullständigt upprymd, att under de sista dagarne en svart mask icke stod att till något pris erhålla. Enahanda var förbällandet med peruker, lösskägg m. m., och mången fick, så godt sig göra lät, röka bevara sitt inkognito med en tarflig lösnäsa. . Omkring kl. 8 började balgästerna anlän. a. Öfver operahuseis portik löpte en tät rad sat gaslågor, eom upplyste platsen framför och beredde en utanför tätt hopad folkmassa tillfälle att uppfånga en skymt af de anlända maskerna. En barrier, uppförd midtför ingången, hindrade Jikväl mängden att tränga sig in på Vägnarne, Ionen kort växte dessas antal så betydligt, att den rad i hvilken de uppställdes, snart växte ut efter torgets norra och vestra sidor längs Rosenbad och långt uppåt Drottninggatan. Då blott en ingång begagnades dröjde det sålunda för många en god timma innan deras tur kom att få stiga ur. Denna väntan och de små obehagligheter, eom dermed voro förbundna, voro dock ringa mot dem, som mötte i stora förstugan, hvilken var inredd till kapprum och gaf anledning till de allmännaste och mest befogade klagomälen mot anordningarne. Trängseln var oerhörd på den smala gång, som var lemnad mellan barrigren och portarne, och sedan men här med stor svårighet lyckats aftaga sina öfverplagg, åtgick väl för de flesta en -halftimma, för många kanske mer, innan man lyckats med största ansträngning tränga sig fram till barrigren och der få aflemna dem, allt under det blåst och snö rusade in genom de oupphörligt öppnade kolossala dörra ne. Dessa vedervärdigheter med mer eller mindre lycka öfverståndna, återstod ännu en trång port? att passera innan man ck inträda i det nöjets tempel, dit man längtade. I första hand befann man sig dock endast i förgården, d. v. 8. i vestibulen, från hvilken den kongl. trappan leder upp till foyeerna och ingången till balsalenp. Denna vestibul var dekorerad med växter och Jikasom trappan belagd med tjocka mattor. Man hade nu valetatt antingen kasta en blick in i den för denna gång för sina vanliga kunder stängda operakällaren, till hvilken ingång från denne sida var öppnad, eller ock genast stiga uppför trappan för att genom stora foyern, der konditor Lagergren höll en väl försedd buffet, uppsöka ingången till den kongl. logen, genom hvilkev mån inträdde i balsalen, som utgjordes af teatersalongen och scenen, förenade till eit enda rum, En präktig anblick mötte vid inträdet. Man hade framför sig och kunde med en enda blick öfverfara det kolossala rummet, der tusentals masker, dominos och omaskerade herrar böljade så tätt att knappt en fotsbredd af plåts var oupptagen. Den del af salen som utgjordes af scenen omslöts af en pelarsalsdekoration, i fonden af hvilken, mellan kolonnerna, orkestern hade sin plate. En rik eklärering kastade sitt bländande ljus öfver det hela. Sedan man genomvandrat balsalen kunde man från högra sidan leta sig upp till artisternas foyer, som var anordnad till läseoch kopversationsrum, samt vidare genom hela första våningen, till hvars möblering teaterns rika förråd af. präktiga möbler fagils i anspråk. På barnteatern spelade den Zedelerska orkestern och i rummet nedanför serverades förfriskningar vid småbord, Tillfälle att j0apera fanns för öfrigt dels på operakällaren, dels i hr Blanchs festvåning en trappa upp. !!eresurser, som förefunnos för att umreasställa gästernas önskningar i denna väg, stodo emellertid i mycket stort misstörbällande till dessas antal, och man fann äfven på delta område, likasow på alla andra, tydligt, att balgästernas antal var alltför stort. Menligeast inverkade detta dock med hänseende till det nöje som sjelfva maskeraden såsom sådan kunde erbjuda. Det är visserligen sennt, att ett betydligt antal herrar infunnit sig omaskerade och att antalet dominos vida öfvervägde karaktersmaskernas. Men antalet sådana var doek i sjelfva verket högst betydligt, och blend dem många både smakfulla och pi