Aftonbladet – 12 januari 1867, sida 3

YACAD IOLTLION OM DVEYHjanGee al IV.VUV TAI I rmt till skytteföreningarnes förmån. j FINLAND. I Presteståndets representanter vid den före stående landtdagen blifva 27. En af de sjelfskrifoa ledamöterna, biskopen iKuopic stift d:r Frosteras, lärer på grund af sir älderdom anhållit om befrielse från skyldig heten att infinna sig vid landtdagen, hvar före i enlighet med förlattningarne stiftets pre. sterskap kommer att utse annan ledamot : hans svälle. Vid förra landtdagen voro preste. ståndets ledamöter 33. Af de 24 valde presteståndsledamöterna sutto 14 på sista landtdagen. Borgureståndet, som vid sednaste landt dagen räknade 35 medlemmar, kommer den. na gång att räkna 29 eller 30. Af de 26 hittilis valda, bland hviika blott 9 äro för. utvarande representanter, äro 8 borgmästare eller justitierådmön, 1 ordningsman, 4 poli. tirådmän, (af dem 1 ullika handlande och 2 landtbrukare), 2 handtverkare utan magistratsembete, 13 handlande. Det nya finska psalmboksförlaget, sådant det utgått ur komitns i Åbo händer, har lagts under pressen å litteratursällskapets tryckeri. De af hr Lagi redigerade melodierna tryckas in i texten. Cheien för fivländska afdelningen afryska telegraiväsendet öfverstelöjtnant O. Nyberg lärer å julaftonen at samtliga vid telegrafen i Finland anvstallda fruntimmer fått mottaga en frukivas af silfver, så-om uitryck af erkänsla för det tillfälle till verksamhet i statens tjvnst, som genom hr Nybergs åtgärder blilvit den finska qvinsan beredr. Tvänne fruntimmer ha al postdirektören förordnats till föreståndarinvor för hvar sin postexpedition. Stadgarne för en bildnivgscirkel i Uleåborg ha fått kejserlig stadfästelse, likväl med vilkor att förediag oiitiskt innehåll eller i allmänhet i fådana ämnen, som kunde gifva anledning till politiska funderingar eller klander mot regeringens åtgärder, ej må förekomma inom sällskapet. Lektor P. A. Aschan blir under detta år redaktör af tidningen Tapio. Universitetets medicinska takultet har tilldelat licentiaterna Asp, Bonsdorff, Calonius, Fogelholm, Heikel, Hellsten, Malmgren och Stevbäck medicine doktorsgrad. Helsingfors Dagblad har under sistl. år spridts i 1830 exemplar, Helsingfors Tidningar i 1000, Hufvudstadsbiadet i mer än 1650, Finlands Allmänna Tidning i 900, Suomen Wirallinen Lehti i 1060, Suometar i 869 exemplar. Sistnämnda blad afslöt med sista året sin 20-åriga verksamhet. Med aniedning härvf yttrar Helsingfors Dagblad: ?Man kan säga att detta blad egentligen skapat den fivska tidningslitterataren, ty lörst med dess framträdande blefvo allmänna angelägenheter i högre grad föremål för de finska tiduingarnes uppmärksamhet. Likaså tillhör Soumetar förtjensten att hafva organiserat en vidlyftig korrespondens med den finska be olkningen, på hvars utveci ling och bildning detta blad en tid utc vade ett ofantligt inflytande. Detta bevisades äfven af dess stora prenumerantsiffra, som under orientaliska kriget steg högre än något annat blads inom Finland.? ; Bankirhuset Erlanger i Frankfurt har nyligeu fremställt definitivt lörslag om öfvertagande af jernvägsbyggnaden Petersburg— Riihimäki. Banan skulle få byggas affinska ingeniörkåren. I sin å:erblick vid årsskiftet yttrar Helsingfors Dagblad bland annat: I ?Vi ha vieserligen icke under detta år, såsom under dev fö:egående, haft uti beklaga oss öfver en förnyad missväxt eller öfver förlusten af mera framstående personer på det offcutliga lifvets område. Men så glädjande detta än är, så har det dock föga bidregit att lifva årets dystra karakter. Den förnämsta händelse i Finlands lif under året har varit dess deltagande i den nordiska industriutställnipgen i Stockholm. Men äfven denna Jjuspuakt omtöecknas af den likgiltighet derför, som visade sig samt genom den föga framstående ro.l vi, till en de! just derigenom, voro nödsskade att intagai bredd med de öfriga nationerna. För re-l! sten har värt lif västan intet af betydenhet att uppvisa under året. Vi ba haft landt dagskallelsen, men tilli. a kännedomen om ait åtskilliga af de vigtigaste reformer, som man hoppades skulle blifva den kommande riksdagens verk, blifva uppskjutna. Vi ha haft början tili skolväsendets definitiva orgsnisation, men med besiämningar som kunna lemna mycket tvilvelsmål, om den rätta tendensen blifvit funnen. Vi hafva kaft förändriegar inom tidningspressen, kanske till dess och landets fördel, men likväl deribland upphörandet at den enda på fin ska epråket utkommande icke-otficielia tid-! ning i hufvudstaden, och de mänga landt dagemiän ef ellniogen, hvilke nästa är skola