Aftonbladet – 12 januari 1867, sida 3

-v BC j FRANKRIKE. General Montebello har blifvit utnämn till senator. Rättegångsmålet rörande de studenter oc arbetare, som blifvit anklagade för att ha til hört det hemliga sällskapet CAgis comm tu pensest afdömdes den 7 dennes af ko rektionsdomstolen i Paris. De anklagad blefvo dömda till olika straff från 3 till 1 månaders fängelse med eller utan böter frå 100 till 500 francs. I officiella depescher till franska regerin gen berättas om jordbäfningen i Algier, at våldsamma jordstötar föreföllo på morgone: den 2 dennes i distriktet Tell, hvaremo provinserna Oran och Constantine icke lidi deraf. Man fruktar för att mer än 100 per soner blifvit dödade och 300 skadade i d särskilda köpingarne och byarne; i sjelfve Algier har man väl märkt jordskalfvet, mer Idet har icke gjort synnerlig ekada der. staden Muzaia blefvo deremot mer än 37 ersoner dödade och 100 skadade; i Ben oumi 4 dödade och flera skadade och : El-Affrun 12 dödade och 60 skadade. Nämnda små städer äfvensom byarne Chiffa, El-Ameur och El Ain äro nästan alldeles förstörda. Så skyndsamt som möjligt dit sändes trupper med tält och lifsmedel. Jordskalfven egde rum kl. 7!4, kl. 8 och kl. 9 på morgonen; skalfvet kl. 7!4 var det staraste och gjorde, utom i ofvannämnda städer, mycken skada i Blidab, hvarest man genast måste ntrymma kasernerna. Den 4 dennes på morgonen inträffade en ny jordbäfning, som dock icke gjorde synnerligen stor skada. ENGLAND. Reformligan i England slumrar icke, i Tvärtom ämna dess chefer i spetsen för en stor procession af alla arbetareföreningarne den 11 Februari (första måndagen eliter parlamentssessionens öppnande) inlemna en petition till underhuset. Hvar och en deltagare i processionen kommer alt förses med ett exemplar af denna petition. Man ämnar på detta sätt kringgå lagen, som bjuder, alt endast individuella petitioner få inlemnas till underhuset. NORD-TYSKLAND. Geheimerådet v. Savigny lär komma att utses till president i förbundsrådet. . Nordtyska parlamentet kommer att hålla sina sessioner i herrehusets lokaler i Berlin. ÖSTERRIKE. Det utomordentliga riksråd, som kejsaren genom ett patent af den 2 dennes inkallat till den 235 Februari, är icke ett återup,lifvande af det riksråd, som bortoktrojerades på hösten 1865. Det kan anses såsom en notabelförsamling och skall endast behandla statsförfattningsfrågan. Då denna betraktas säsom öppen följer deraf, att Februaritör: fattningen, hvilken ursprungligen blott suspenderades, för alltid upphört att gälla. Frågan är pu alt ordna monarkiens gemen samma angelägenheter, i det att regeringen vill drega en ny representation in i de förhandlingar, som hon länge fört med den ungerska riksdagen. Likasom förut har det öfverlåtis åt landtdagarne att välja represeutanter i den gemensamma f rsamlingen, och då de särskilda församlingarnes session skulle gå till ända inom kort tid, ha de blifvit upplösta. Nya val ekola oförtöfvadt företagas, och de nya landtdagarne skola sammanträda den 11 Februari; men såsom uttryckligt vilkor föreskrifves, att de icke få befatta sig med någonting annat än val till medlemmar i riksrådet. Det öfverlemnas åt landtdagarne att sjelfva algöra, om de vilja välja efter Febrvariförtattningen (klassval) eller efter Oktoberdiplomet (fria majoritetsval); detta har skett för att tillfredsställa polackarne och czecherne, som föredraga det sistnämnda valsättet. Utom Unogern och Siebenbärgen äro Kroatien och Slavonien uteslutna från riksrådet. Patentet har förorsakat liflig rörelse i de provinser, som det närmast angår. I det hela tyckes denna handling kasta ett nytt beh klarare ljus öfver de oförenliga motsatser i åsigter, syftemål och sträfvanden, som göra sig gällande hos de särskilda folkslag, hvilka lyda under huset Habsburgs spira. Det inryck, patentet gjort, är derföre mycket olika. Prag och Lemberg är man högst belåten; czecherne och de andra slaverna bereds sig på att kämpa till det yttersta mot det cenralistiska partiet och ämna, efter hvad som påstäs, ingå en öfverenskommelse med ungrarne, för att i förening med dem undersräfva det tyska inflytandet. I Wien och de länder, der den tyska racen har öfverhand, har patentet deremot väckt stor förvittring och klandras der på det bittraste. Man förebrär det att det öppet bryter med Februariförfattningen, som blott tillsvidare rar upphä d; man klandrar det sätt, hvarpå : nediemmarne i det utomord ntliga riksrå-! let väljas och man tar illa vid sig öfver! len inskränkning, som detta riksråd blifvit inderkastadt, så att det blott får sysselsätta : ig med en enda fråga, då deremot de vigigaste lagar helt enkelt oktrojeras, de mest ! ngripande finansåtgärder vidtagas och skatte-! ystemet ändras genom ett dekret, samt slut! igen förvaltningsgrundsatserna och militär. ! rganisationen radikalt för ndras på egen: and. ; ITALIEN: Af general Cacias berättelse om de be Il! paringar, som skola vidta-as i krigsbud-! eten för 1867, finner man, att vämnda budet kommer att nedsättas till 140,000,000. t l SPANIEN. 6 Kommunalrepresentationen i Madrid har, ttalat sitt fullkomliga gillande af de steg,le egeringen tagit för att upprätthålla ord-g ingen och kommuna!rådet har vid samma lfälle försäkrat drottningen om sin oförndrade loyalitet och tillgifvenhet. Narvaez mnar genomdrifva s. dana val till deputeadekammaren, alt de ovilkorligt stödja den uvarande regeringen. Valen skola ske en 10 Mars och keamrarn: semmanträda en 30 . Narvaez våldsamma ätgärder lära vara örorsakade deraf, att regeringen kommit på påren en sammansvärjning, som går ut på tt afsätta drottningen och utropa prinsen f Asturien till konung under en förmynareregering. Det säges att ODonnell är nvecklad i denna pan, ja kenske är sjelfva ufvudmannen för den. TURKIET. 4 fp RA PR FA kn FA SA FR LK AR