Aftonbladet – 11 januari 1867, sida 3

sigtigt tillväga och liksom utan att ba någon bestämd person i sigte. Deputeraden Ashby från Ohio föreslog nedsättandet af ett utskott, som i allmänhet skulle undersöka om af regeringens embetsmän utförts handlingar, som jemlikt författningen måste anses förderfliga och högförrädiska, samt vidare huruvida dessa handlingar varit beräknade på att kullkasta, undergräfva eller kränka Förenta Staternas regering eller någon del af densamma. Detta förslag inkom icke i enlighet med den reglementerade arbetsordningen; ordföranden måste derför skaffa sig bemyndigande af två tredjedelar af medlemmarne för att kunna sätta det på dagordningen. Men denna röstpluralitet erhölls icke. Flera radikaler röstade emot Ashbys förslag och bland dessa 3 medlemmar från staten Newgork. Det heter nu, att Ashby skall förnya sitt förslag med iakttagande af de nödiga formaliteterna, och man anser icke för omöjligt att det går igenom, då ett utskotts undersökningar i den nämnda riktningen icke kan göra synnerlig skada. Om det radikala partiet verkligen blir ense om att sätta presidenten under åtal, så kommer det ej att sakna skäl. I går framlades 3 petitioner från borgare i Michigan, Iowa och Alabama, i hvilka anfördes 14 skäl för att ställa presidenten under åtal. Det första af dessa skäl var, att presidenten nedsatt sin ställning. De flesta af våra statsrättsliga auktoriteter äro af den tanke, att det icke fordras verklig förbrytelse från en offentlig embetsmans sida för att ställa honom till ansvar inför rätta. En juridisk författare i en af våra radikala tidskrifter menar till och . med, att det utgör en tillräcklig anledning att ställa presidenten under åtal när hen gjort rågot com han borde ha underlåtit etler underlåtit något, som han borde ha gjort. Ledarne för det radikala partiet skola, som sa.dt, icke vara förlägoa för att finna motiver till en anklagelse, men de äro icke säkra på att två tredjedelar af rösterna i representantkammaren och i seuaten skola stå till deras disposition och döma presidenten skyldig. Skulle deremot Johnson ånyo begå en eller annan oöfverlagd eller lidelsefull bandling, så är stämningen i kongressen af den art, att lan otvifvelaktigt blir både ställd under tilltal och förklarad skyldig. I sådant fall blir han också afsatt, ty ingen myndighet skulie kunna utöfva någon benådningsrätt. I Washington berättas, att presidenten vill göra bruk af sitt veto mot det lagförslag, som öfverlemnar rösträtt åt negrerna i Columbia. Om det är sannt, så kommer det herrskande partiet att återigen bli förbittradt på honom; men då det kan genomföra lagen i trots af hans veto, är det icke rimligt, att partiet i kampen mot exekutivmakten straxt griper till det yttersta medlet. Den stora svårigheten ligger deri, att presidenten genom sin embetsed anser sig bunden och förpligtad att uttala sitt veto mot hvarje lag, som enligt hans öfvertyelse strider mot författningen, Det heter nemligen i eden: ?Jag svär högtidligt och lofvar, att jag troget och samvetsgrannt skall uppfyila mitt värf såsom Förenta Staternas president och alt jag efter bästa förmåga skall bevara, beskydda och försvara Förenta Staternas författning.? Johnson är ippriktigt öfvertygad om, att de åtgärder och: lagar anpgåerde rösträtten, som den nuvarande kongressen har antagit, äro en sränkning af författningen samt att han skulle :vika sin pligt om han af fruktan för öljderva underläte att uttala sitt veto. ÅA undra sidan ser kongressen i Johnsons upprädande blott ett hårdnpackadt och egensinnigt motstånd mot dess myndighet. Dock ro vi, att senaten och representantkammaen skola noga betänka sig innan de —ftör örsta gånger i bistorien — besluta att sätta exekutivmakten under åtal, sedan de redan hafvo. tilliotetgjort dess egentliga makt. De skola läta sig nöja med att göra presidenen möt bans vilja till ett redskap för deras planer.? En lycklig utgång på partistriden, säger samme korrespondent, skulle det bli, om sydstaterna, erkännande deras politiska ställnings hopplöshet, ginge in på de af konsressen antagna förändringar i författningen och vilkoren för deras återinträdande i imionen. Ledarne för det radikala partiet önska icke detta och skola kanske taga de förra anbuden. tillbaka, men i sådant fall skola de mista många af-sina anhängare. I senaten har kort före jul! två medlemmar, bland dessa den ansedde senatorn Sherman, yttrat, att de fortfarande anse kongressen bunden vid de förut antagna vilkorea för mionens återupprättande, och att Förenta Staternas befolkning skulle helsa det såsom en. den gladaste tilidragelse efter den konfedererade armåens kspitulation, om sydstaterna ginge in på författnings-amendementet?. Hvad somemellertd synes göra ett utjemnande af stridigheterna på denna väg mycket svårt, är det understöd, Johnson direkt eller indirekt skänker sydstaterna i deras motstånd mot det radikala partiets beslut. Att julferierva skulle brivga begge parterna på andra tenkar, är väl dock blott en sangvinisk förhoppning hos Times korrespondent. : Såsom bekant har telegrafen redan berättat, att representantkammaren i Washingtoa med 108 röster mot 38 — således vida öfver de nödiga två tredjedelarne — beslutit nedsätta ett uskott, för att undersöka presidentens lagöfverträdelser, hvari men ser ett första steg att sätta presidenten i anklagelsetillstånd på grund af hans veto mot mnegrernas rösträtt i distriktet Co: lumbia. . Amerikanska pansarfregatten New-Ironsides, ett af de bästa och starkaste fertygen i marinen, har vid League Island i närheten af Filadelfia blifvit lågornas rof. Fyratioätta timmar på Wartofta station. Under denna rubrik meddelar Göteborgs Handelstidning följonde lIifliga skildring från