Aftonbladet – 9 januari 1867, sida 3

b Sallers W långa titeln: e lls-teaterns pantomim har den The golden Cask, the princess, ihe page and the pageant or Harlequin and Queen Grumble, i hvilken bland annat fenianismen roligt persiffleras och deras tHead .I Centre4, den fruktade Stephens, blir illa I ätgången. Grecian theatre, en af de minsta försladsteatrarne, ger en pantomim Devil on two sticks, för hvars åstadkommande flera engelska folksagor anlitats. Kristallpalatset började, liksom teairarne, sina christmas-föreställningar annandag jvl Toch till kl. 2 nämnda dag hade 30,438 per. soner passerat räknekorsen i palatset; men hela detta antal stannade ej qvar tills pantomimerna började, dock voro 30,000 qvar när dessa på aftonen till allas stora glädje började gilvas. Till Agricultural Hall samlas mycket folk för att se The congress of monarches och två föreställniogar ges dagligen, åtföljda af konstberidareproduktioner samt uppträdande af Beni-Zoug-Zoug-araberna. En mängd förustelseställens representationer också af pantomimer och burlesquer förbigå vi, emedan en redogörelse derför upptoge för stort utrymme. Hur våra väoner kineserna fira sin juloch nyåshögtid torde ej vara allmännare bekant. Vi meddela en reogörelse derför, lemunad till en Parisertidning af en kines, Tin-tun-ling, som i flera år för litterära forskningar skall varit och ännu är bosatt i Frankrike. I det himmelska riket börja inbyggarne den 23 December att göra följande anordningar i sina hem: De placera på hvarje sida i rummen två påtända vaxljus; i midten af rummet ställes en vas, fylld med aska och i den nedstickas tre vaxstaplar, hvilka antändes och sprida vällukt. Der Fnäböja de och anropa Herren. Den 21 och 25 användas för att väl rengöra rummen och pryda dem på hvarjehanda sätt. Den 26 skaffar sig hvar och en en hop frukter, bakelser och riskulor, målade i rödt, blått, violett, gult och grönt. Den 27 beger man sig ut på fälten för ait afskära cypressgrenar, hvilka skola uppbrännas på nyårsdagen. Rödt papper, med derå eanbringade orden Lycka, Välgång, fastklistras på alla dörrar. Två af papper klippta epelar payda ingångsporten. Man tillreder en pudding och iägger i åen vindrufvor och bröstbär?. Den 28 uppfästes ofvanför det rikt dukade bordet en tafla, hvarå namnen på alla medleromar af familjen äro inskriina och på bordet lägges en käpp, i hvilken orden Lycka, Välgång äro inristade. Hvartill den begognas få vi se här nedan. Den 29 rustar man i ordning sina högtidskläder och som rommen äro väl upplysta kan man utifrån se hur alla menniskor äro sysselsatta med alt putsa sig och nästan hela natten åtgår härtill. El 3 på morgonen teger husbonden, iklädd sin bästa drägt, den nyss nämnda på bordet liggande käppen, öppnar dörren och kastar käppen ut på gården. Husbonden återvänder in igen, hemtar ett ljus och går ut på gården, der följande ceremoni exer rum: Å ett dukadt bord på gården äro anrättade en stekt gris och en stekt höna och bredvid står en liten skål, hvars ändamål! anrgifves här nedan. Två vax!jus brinna på bordet. Med en halmvippa antändas cypresserna, som anskaffats aftonen förut. De antända cypresserna spraka duktigt med tusentals gnistor. När vinden bortfört den sista, tager man den ofvannämnda skälen och i den placeras tre antända parfymerade små ljus, som snart brinna ned. Nu är det högtidliga ögonblicket för lön inne. På knä, med hufvudena motjorden, anropa inbyggarne himlen om lycka och välgång för sig sjelfva och för dem de älske. Då bönen är slut, teger man sig något föda, som består af delikata köttpastejer. Derefter skyndar hvar och en ut, helsande på hos sina grannar och bugande sig ända ned till jorden, såzom bruket är. Derefter återvänder man till sip familj. Förl Deras barnen är dagen mycket glädjefull. fickor fyllas med leksaker, bakelser och små oranger och i ett rödt papper e hålla de kopparslantar, hvilka anses mediöra lycka och välstånd. Derefter beger man sig till psgoderna, som alldeles uppfyllas af menniskor. Allas ansigten stråla af glädje. Familjerna kalasera sedan ända till deu 5 Januari. Derefter återtaga bestyren sin vanliga gång, men en sedvänja återstår, eom bildar sjelfva slutet på festen. Dea 5 Januari, kl. 2 på morgonen, går hvarje husfader ut på gatan, bärande en korg, som innehåller aska, ctt ljus och en parfymerad vaxsapel, kastar ut korgens innehåll och skyndar in igen, utan att kasta en blick efter sig. Skulle han glömma sig och se sig om, anses detta såsom ett förebud till olycka. Våra nyärsgåfvor åt våra små ha denna gång, skrifver en fransk tidning, mest bestått i krigiska leksaker. Man harju heller icke kunnat köpa något annat, ty hvart man kommit har man blott bjudits på kepyg, sablar, pistoler och tändnålsgevär; det är ju klart att man vill uppväcka den rigiska andan i tid bos pysarne. Små oreaker och stora verkninzcar ha ju i alla ti der varit sammankedjade med hvarandra. Constitutionnel måtte väl ändtligen vara nöjd. Nu kan hon ju få sitt lystmäte af tal till de små parvlarne. Så här ungefär skulle hon naturligtvis säga till dem: Ni ser hör, mina unga vänner, deesa krigsmaskiner, det är med sådana man dödar sina medmenniskor. Skynden-derföre att lära er begagna dem, ty sesan man dödat många af sina medmenniskor har man rättighet att bära alla sorters granna band på sitt bröst. — Men det var ju ej det slagetaf obligatorisk och gratisundervisning, som man i vär tid drömt om. Låtom oss hoppas, ait förslaget till armåns organisation måtte uudergå många förä dringar, innan det slipper ur den pröfvande skärselden och låtom oss hoppas, att den dag skall komma, då våra lekeakshandlare skola få anledning att till l An FM BR Am A Lig ke AA mm ON JO 00 FE AS fe rt pg ft