Aftonbladet – 9 januari 1867, sida 2

ekonomiska förhållanden, hvilkas sista länk utgöres af tonnageafgiftens upphäfvande, på samma gång bör man också billigtvis låta den kejserliga regeringen sjelf vederfaras det erkännandet, att hon på ett verkligen högsinnadt, henne sjelf värdigt, sätt har rättfärdigat den öppna och oförbehållsamma tillit, hvarmed de förenade rikenas regering gått henne till mötes och hvarigenom hon på gamla traditioner satt en ny och varaktig stämpel, som säkerligen förebådar en rik framtid af industriel och ekonomisk utveckling. Ytterligare skola vi nu, för att göra vår framställning fullständig, kasta en flyktig blick på deförhållandens natur, i hvilka viantagligen skulle ha blifvit försatta, om våra handelsoch sjöfartstraktater med Frankrike aldrig hade kommit till stånd. Utom att vi under denna förutsättning skulle ha befunnit oss i en fullkomligt isolerad, från Europas öfriga stater alldeles skiljaktig ställning, hvilka efter hand med. kejsardömet afslutit traktater på samma grundval och samma vilkor som våra -sednaste, är det i främsta rummet ganska säkert, att den äldre, från revulutionsperioden härrörande Jag, enligt hvilken en tonnage-afgift af 4 fr. 501. cent. var föreskrifven icke mindre för den direkta än för den indirekta sjöfarten, är genom den nya lagens 12:te artikel till all. kraft och verkan upphäfd; men härmed är det ingalunda gifvet, att sjelfva denna afgift). skulle ha varit bortfallen för oss. Vi ha förut! sett, att den gällande lagens 6:te artikel, om den också icke är bestämd till att fullkomligt ersätta den äldre föreskriften, likväl i alla fall bemyndigar regeringen att använda repressalier mot hvarje främmande stat, der franska fartyg ännu äro betungade med sådan afgift. Visserligen kunde det synas, som om dennas karakter så till vida jhade undergått en förändring genom den nya lagen, att det åt regeringen gifna bemyndigandet uttryckligen är inskränkt till compensation, hvaremot den äldre föreskriften hufvudsakligen var en den främmande nationen pålagd dryg beskattning utan allt afseende på den i andra länder: utgående afgiftens storlek. Men denna bevekelsegrund skall dock i detta fall förlora sin allra väsentligaste betydelse derigenom, att lagens 6:te artikel blifvit affattad i uttryck så litet begränsade, att de kunna gägas lemna rum för den största möjliga godtycklighet under tillämpningen. Den hithöRS TR EET rande delen af artikeln lyder nemligen sålunda: — — — ?Des decrets impåriaux pourront tablir, sur les båtiments de la dite nation entrant dans les ports de TEmpire, dune eolonie ou possession frantaise, et sur les marchandises quils ont å bord, tels droits et surtaxes qui seraient jugs nåcessaires pour compenser les desavantages. dont le pavillon francais serait frappå.?Man ser häraf; att det är Frankrike sjelf, som skulle ha att bedöma hvad som kunde anses vara en nödvändig kompensation, hvarigenom vi följaktligen skulle uteslutande vara lemmnade i nämnda regerings våld, åt hvilken det var öfverlåtet att fixera tonnageafgiften till ett belopp, som för oss skulle vara alldeles obestämbart, då den norm för afgiftens beräkning, som stadgades i vår ejöfartstraktats 1:sta artikel, naturligtvis endast tillkommit under ntrycket af alla våra genom denna traktat gjorda eftergifter, ett förhållande, som nppenbart måste utfalla helt annorlunda, om underhandlingarne åter hade stannat vid ett fruktlöst försök. -Om det också torde vara svårt att till och med blott urgefärligen angifva, hvad våra fartyg under ett sådant sakernas tillstånd skulle ha kommit att betala, är det dock ingalunda svårt att med bestämdhet förutsöga, att vår sjöfart på nämnda land skulle ha fortfarit att betungas med afgifter, som tydligen hade gjort all konkurrens med främmande flaggor till en fullkomlig omöjlighet. Att icke förthy framhärda med påståendet, att tonnageafgiftens upphäfvande snarare måste sägas ha skett oaktadt, än på grund af våra med Frankrike afslutna traktater, såsom man haft tillfälle att höra påstås, är följaktligen inför de här meddelade sakförhållandena rent af en gottise, som icke på något sätt förändrar sitt namn och sin karokter, derför att man ihärdigt fortfar att upprepa den. De sista bojor, som hittills ha hämmat våra förbindelser med Frankrike, äro nu lösta, och vår flogga skördar redan i denna stund de rika frukterna af de förda underhandlingarnes resultat. För att åskådliggöra hela den omfattande betydelsen häraf, vilja vi slutligen lemna en öfversigt öfver de skeppsumgälders belopp af olika slag, hvilka hittills blifvit erlagda af våra fartyg af nedan uppgifna storlek vid ankomsten till och afresan från en af Frankrikes största trälastmarknader. Navire de 333 ton. 79 de jauge. Droits. sanitaires. .........ssseesssen 33 fr. 30 cent. Pilotage dentråe...... 88 fr. 13 c. Pilotage dela mer pour supplement... 44 6 , Bateau daide ......... 15, —, Marees au pilote et gratification ... 3 103,10 STA RN BECERTTNEORS i jas Haleurs å Pentre des bassims... 17 3: 10 Pontiers å Pentre des bassins 7 ; 20 65 måötres de lest å 3 fr. 87 c. Tan I31-4 0 EK