Aftonbladet – 8 januari 1867, sida 3

— Handeln på Brasilien. Kejsaren af Braeilien har genom ett dekret af den 7 Dec. 1866 öppnat Amazonfloden och dess bifloder, Rio Negro, Madeira och Tapajos samt de stora floderna Tocantins och San Fransisco för alla nationers handelsfartyg. Från och med den 7 Sept. detta år vidtager denna frihet för verldens handlande nationer, Tidningen Diario do Rio yttrar med anledning häraf: Denna åtgärd. så länge fordrad af både brasilianare och utländingar , såsom en källa till ofantliga inkomster för kejsarriket, hade genom vigtiga omständigheter ej kun? nat vidtagas. Men nu har Brasilien tagit ett steg, hvarigenom det ej längre är misskrediteradt i främmande nationers ögon. Vi öppna en ny verld för menniskornas snille och arbete. De mest vidsträckta ierritorier, genomflutna af herrliga vattendrag, erbjudas åt djerfva seglares undersökningar, På flodernas etränder eller i Jandets inre kunna kolonister och emigranter uppslå sina boningar, resande siva tält, handlande sina handelsbodar, Vägen är fri, alla få färdas den fram utan hinder, uten afgifter, utan prejerier. Blott ett vilkor är uppställdt: aktning för landets lagar. Kommen då till oss alla, fransmän, engelsmän, tyskar, spaniorer, italienare, amerikanare, folk från alla länder; det fins godt rum för er alla i skuggan af dessa sckelgamia skogar, som uppväxt under en evig vår. Kommen alla, som ha kärlek till arbetet, och I skolen Jå se huru det korn I utsån i jorden gifver frukt hundrafallt. Kommen till ett gästvänligt folk, som skall anvisa er skatter, dem gemerationer ej kunna uttömma! Den 7 Dec. skall bli ett betydelsefullt datum för Bragilien; det öppnar en ny tid och lofvar oss en ärofull framtid — — Kloakväsendet. Under denna rubrik läses i D. A.: I ett nyligen i Kjöbenhavn utkommet medicinskt arbete förekommer en artikel ?Om Kjöbenhavns Havn med Hensyn till Svömmeog Badeanstalter og till Hovedstadens Forsyning, med Fisk? ar dr E. Horneman. I denna afhandling, som åtföljes af en karta, som visar hvar kloakerna utmynna, samt det område, hvarunder de siräcka sig, påpekar författaren till hvilken grad vattnet i hamnen blifvit förderfvadt och huru föga användbart det år till badoing. Till följd deraf föreslår han att enlägga en ny badinrättning på ett annat ställe, der det finnes rent vatten, Vattnets orenande förorsakar dessutom, att denna del af hamna ieke kan begognas till plats för fiskförsöljares fisksumpar, emedan get utöfrar en skadlig ioflytelse på fiskens gvalitet håde såsom handelsvara och födoämne. ?Om man än icke — säger författaren — kan påpeka