Aftonbladet – 8 januari 1867, sida 3

länders framåtskridande och med begärlighet om. I fatta hvarje tillfälle att erhålla nyheter derifrån. t) Dessutom finnas tusentals, hvilka för allmänna ) eller enskilda orsaker med nöje emottaga underrättelser från en del af verlden, rörande hvilken I de flesta känna så litet, ehuru guldupptäckterna I dit riktat deras uppmärksamhet. Bland dessa I räknar jag en skara af slägtingar och vänner som derute ega dyrbara bekanta, hvilka sträfva att ernå en oafhängighet, barligen lättare förvärfvad der än här. Att erhålla nyheter derifrån län förenadt med många svårigheter för dem som lej ega tillgång å engelska tidningar eller ha diI rekta korrespondenter. Två eller tre gänger om året se vi kanske i en Stockholmseller landsortstidning bref från en svensk? eller en kort skildring af en eller annan plats, och en person, kallande sig Quibus, hade nyligen i Aftonbladet erhållit plats för en i sig sjelf intressant nog, men för oinitierade hvardagsläsare något torr beskrifning af Victoria. — Kunde ej du, som alltid är engagerad i någon tidning och dymedelst har större lägenhet att erfara sakernas verkliga förhållanden än någon annan som jag känner, förmå en af Sverges större tidningar, helst Af. tonbladet, att öppna dess spalter för en regulier redogörelse för vigtigare nyheter tre eller fyra gånger om året och dymedelst bereda hemmavarande landsmän ett i sanning ej obetydligt nöje? Förbigående den tvifvelsutan välförtjenta kritiken rörande torrheten utaf ett af mina första bref till Aftonbladet, vill jag söka uppfylla min vän :A. D. G:s framställda begäran och för framtiden presentera mina korrespondenser i en form, som — så hopI pas jag — kan tillfredsställa både dem som I känna till och de som äro obekanta med förhållandena vid antipoderna. Victoria. I. Melbourne. Ankomsten af den nye guvernören, sir John Henry MannersSutton, som efterträdt den i följd af okonstitutionella åtgärder afskedade sir Charles Darling, har gjort epok i kolonisternas lif, och den nye styresmannen är redan mycket populär. Han är yngre son af viscount Canterbury, under flere år speaker of the House of Commons, en liberal politiker, tillhörande genom börd och bildnin den förnämsta engelska aristokratien. Vi sin första lve införde han ett nytt och i allmänhet gilladt mod. Alla guvernörer ha förut vid presentationen nöjt sig med utbytandet af en bugning. Sir Henry Manners-Sutton deremot ger sin hand till hvar och en och utvexlar ett par ord med hög och låg. De, som känna till hvad slags personer krypa in till dessa viceregala mottagningar, måste medgifva att sir Henry är begåfvad med en större qvantitet tålamod än en vanlig dödlig erhåller. — Anhängarne af skyddstullsystemet förökas bland de lägre klasserna, hvaremot försvararne af fri handel och näringar erhålla ny styrka från de högre och medelklasserna. För närvarande existerar ett slags halftull-system, hvilket är hvarken det ena eller det andra. Nästan hvarenda artikel, med undantag af säd, jordfrukter och kött, är belagd med införselstull, men ej tillräckligt stor att beskydda inhemsk industri eller möjliggöra en konkurrens emellan den kolonielle producenten och de engelska eller europeiska exportörerna. Dessa så vidlyftigt utspridda bördor ha menligt inverkat på årets handel och rörelse. — Öfverhuset (legislative council) kommer troligen att reorganiseras nästa möte på en mer liberal och utvidgad basis, och tullfrågan blir återigen det hufvudsakliga tvisteämnet, sedan underhuset represönlerar skyddsoch det öfra fri-tull-partiet. Finanserna äro i godt stånd, enligt hvad officiella bladet tabellariskt visat oss till den 30 September. Statsskulden är nära nio millioner pund sterling, och finansministern har rest till England för att söka förmå lord Derby att hjelpa Melbourne med ett eller två kupolfartyg. Apropos dessa, så vill mr Vernon, finansministern, söka (eller har troligen redan sökt) erhålla nödvändiga upplysningar rörande ett stålklädt fartygs byggande i Motala. Doktor L. L. Smith, representant för norra Melbourne, anförde i underhuset (legislative assembly) att ett sådant kunde erhållas, fullt armeradt, från vårt välkända fak. tori i Motala, för 88,000 (en och en half million svenskt) och som detta betviflades, enär ett af kapten Coles kostar dubbelt så mycket, uppdrogs åt mr Vernon att inhem.a nödiga upplysningar. Melbourne är ännu nästan helt och hållet obeskyddadt och skulle — oaktadt sex eller sjutusen skarpskyttevolontärer — bli ett lätt rof för två eller tre välbemannade krigsfartyg. Vid en af hufvudgatorna, Svanston street, ligger fria biblioteket, hvarest allmänheten bar daglig och obehindrad tillgång å öfver 25,000 volymer af de bästa arbete på alla spräk, bland hvilka äro elfva svenska: Geijers bistoria, Wallins dikter, Bellman, samt två osammanhängande delar af Tegner. Eger ej fäderneslandet någon Mtecenas — eller, lika skäligt, en åter hemkommen lycklig guldgräfvare — som kunde förmås ait skicka 0oss 40 eller 50 af våra bästa författares arbeten som gåfva och dymedelist föreviga sitt namn i guldlandets huvudstad, på samma gång han visade härvarande svenskar en stor artighet? Napoleon HI kejsare som han är — har ej förglömt att många fransmän vistades här och presenterade till biblioteket omkring ett half bundrade volymer, alla rikligt (kejserligt borde jag kanhända Säga) förgyllda och lvarenda en försedd med H. M:ts vapen och en passande inskription, Der äre inga svårigheter i vägen. Fartyg lemna Stockholm och Göteborg sju eller åtta gånger om året för att gå till Melbourne, och om paketerna äro adresserade till ?the Curator of the Free Library, Melbourne?, är man viss att de falla i rätta händer, Böckerna behöfva ej bindas, ty såvida de ej äro ytterst eleganta, bli de försedda med nya korresponderande läderband innan de placeras och gifvareans namn inskrifvet i hvarje bok. Bakom biblioteket var ännu tolf månader sedan en öde tomt — nu reser sig def en storartad byggnad, hvaraf nedra delen är permanent och den öfra temporär. Det är industripalatset, der nu alla de produkter äro samlade, hvilka nästa år äro ämnade att representera Australien och Nya Zeeland i Paris. Byggnaden är enkel, men smakfull och öfver dess center reser sig en magnifik döme, 78 fot i diameter. Största salongen, uppehållen af 20 pelare, är 219 fi å uppenätlen al 20 pelare, är 219 fot läng