Aftonbladet – 8 januari 1867, sida 3

e I drottning Isabellas besök vittnade om et s godt förstånd mellan de begge hofven och innebar ett närmande mellan de begge brödrafolken. En handelstraktat hade af slutits med Frankrike och med Belgien er traktat till skydd för den artistiska och litte rära eganderätten. Armåens och finansver. kets organisation samt frågan om slafvarnes ställning i de portugisiska kolonierna for drade allvarliga omsorger frän regeringens sida. GREKLAND. Den nya ministeren förklarar, i motsats . Itill hvad man förmodat, att den ämnar följe en hofsam politik, emedan Grekland behöf ver lugn för att kunna återhemta krafter. Monitören betonar i sitt program, att gre. kiska regeringen ej haft del i resningen på Candia, och om hon också hyser sympatier för inbyggarne på denna ö, så vill hon gentemot Porten iakttaga neutrslitet. Bulgaris ministerium har således icke afgått för at! lemna plats åt ett krigslystet kabinett, utan blott derför att kammaren har valt oppositionsmannen Kristinites till sin president. Turkarnes segerrika batalj mot Candiainsurgenterna lär ha stått vid Phonia. 6000 grekiska och italienska frivilliga deltogo i striden. Örlogsångaren Ismael skulle enligt telegram ha anländt till Konstantinopel med 8000 tagna gevär samt af kandiska bönder aflemnade trofeer. Under konungens resa till Kjöbenhavn o. 8. v. lär prins Johan, konungens onkel, komma att utöfva regentskapet. : TURKIET. Allt mern :inveckla sig förhållandena i Orienten. Enligt ett telegram skulle äfven i provinsen Epirus ha bildat sig en provisorisk regeriog, som ansluter sig till den grekiska rörelsen. Afven i Bulgarien herrskar oro. Från nationaltryckeriet i Bukarest har för kort tid sedan utkommit en brochyr: ?Bulgarien inför Europa?. Denna flygskrift bevisar med stor ifver, att bulgarerna stå på samma bildningsgrad som rumänerna och serberna, alt deras kultur vida öfvergår turkarnes och att de ega kraf på samma politiska sjelfständighet som Donauforstendömena. I en skrifvelse från Konstantinopel till Indep. Belge af den 26 Dec. meddelas, att Portens förhållande till italienska regeringen fortfarande är spändt. Såsom bekant har italienska regeringen fordrat upprättelse för det turkiske örlogsmän beskjutit italienska postångaren Principe Tomasso. Turkiet har erbjudit sig att låta sina ?kronjurister? afgifva yttrande i frågan, men kaTbinettet i Florens har förklarat, att det ej vill inlåta sig på diplomatiska förbandlingar af något slag. I Paris har sedan flere dagar rykten vait i omlopp rörande en sammanstötning mellan turkar och greker i Thessalien. Enligt berättelser från Athen af den 27 Dec., öfver I Marseille, skall en liflig strid egtrum bland Agrafa-bergen, hvarxid turkarne blifvit tillbakakastade till slätten vid Nekropolis. Underrättelser från Konstantinopel iakttaga ännu tystnad rörande Thessalien. Vv MEXIKO. Om förhållandena i Mexicg skrifves den 2 dennes från Paris till Köln. Ztg. Kejsar Maximilian gaf icke efter för generalerna Miramons, Marqvez och Meyas föreställningar förr än desse kommit tillbaka från en rundresa i de provinser, som förblifvit trogna och medfört en förklaring från sju af I dessa provinser, att de gåfvo sitt samtycke till kejsarens beslut rörande inkallandet af en nationelförsamling i Mexiko för att, efter det nya val anställte, sfgifva sitt votum öfver regenten. Efter det kejsaren inhemtat dessa provinsers samtycke utfärdade han sin proklamation. Samtidigt vände han sig till marskalk Bazaine och anmodade honom ålägga alla franska officerare och myndigheter, att alldeles afhålla sig från att inverka på valen. Kejsaren motiverade denna upp: maning med att hänvisa till den mexikanska nationalstoltheten, som skulle i lika grad finna sig sårad af fransk påtryckning, som den kännt sig kränkt af möjligheten af en amerikansk intervention. Bazaine vidtog genast de nödiga åtgärderna genom en dagorder. Maximilian har sjelf beslutit att stanna i Orizaba för att undvika hvarje sken af att vilja inverka på omröstningen i hufvudstaden. Emellertid är det säkert, att alla fransmän, till och med de, som från den franska expeditionskåren öfvergått till den mexikanska främlingslegionen, skola tillika med Bazaine lemna Mexiko, men de österrikiska och belgiska hjelptrupperna ha beslutit att stanna qvar hos Maximiliau och hålla ut till det sista. Maximilians helsotillstånd har på sednaste tiden förbättrats och enligt de sednaste underrättelserna fe. bern alldeles lemnat honom. Kejsarens här ofvan omtalade proklamation, utfärdad från Orizaba den 1 Dec., lyder sålunda: Mexikanare! , Händelser af den största betydelse för landets välfärd hafva ingifvit oss den öfvertygelsen, att det blir nödvändigt att underkasta den makt, som blifvit oss anförtrodd, ett nytt prof. Det af oss sammankallade ministerrådet har meddelat oss sina åsigter och förklarat, ett Mexikos välfärd kräfver att vi förblifva i spetsen för landets angelägenheter. Vi ha kommit till det beslutet, att vi böra fästa afseende härpå, och förklara härigenom att det är vår afsigt att sammankalla en nationalkongress, vald efter ett stort och liberalt system, som af alla partier kan omfattas, Denna kongress skall afgöra om kejsardömet bör upprätthållas, och om detia bifalles skall den hjelpa oss att affatta de grundlagar, som äro bestämda att konsolidera landets offentliga institutioner. Våra ministrar äro sysselsatta med att undersöka medlen att uppnå detta resultat och de göra allt för att verka derhän, att alla partier skola kunna taga del i ett föranstaltande, som är baseradt på ofvannämnda grundval. Emellertid lita vi på er alla utan undanta och vi skola med mod och uthållighet fortsätta det påbörjade pånyttfödelseverk, som blifvit oss anförtrodt af våra medborgare. MM Emir Öo ETERN ; mn nn nr i Nvheter från Australien och