Aftonbladet – 7 januari 1867, sida 3

anbefaller nya val; hvarefter de deputerade skola såmlas den 1 Februari till utomordentliga sammankomster, hvilka endast ega ätt befatta sig med val af delegerade i det utomordentliga riksråd i Wien, som skall sammanträda den 25 Februari för att uteslutande diskutera författningsfrågan. ITALIEN. Konung Victor Emanuel yttrade vid pyårsuppvaktningen följande ord till det italienska parlamentets deputation: Italienarne börja det nya året med den öfyertygelsen, att fäderneslandets sjelfständighet är betryggåd, hvarigenom det blir i stånd att förbättra de inre förhållandeca och föröka det allmänna välståndet. Under den fredsperiod, i hvilsen vi inträda, skola vi icke försimma att ha omsorg om armen; ty en arme är icke allenast nödvändig för den sjelfständighet, till hvilken den så mycket medverkat, utan den är tillika ett hjelpmedel att kraftigt sörja för den inre säkerbeten. Hären bidrager dessutom till att dana en ellmänanda och att uppfostra statsborgare, hvarigenom väl disciplinerade nationer bli i stånd att uträtta stora ting.4 Kyrkostaten. Om påfvens underhandlingar med italienska regeringens ombud Tonello gå ännu stridiga rykten, emedan man på flera håll tyckes vara böjd för att tvifla på de synnerligen gynnsamma underrättelBer, som italienska och franska tidningar meddelat från Rom. Enligt franska tidningen IBtenderd har påfven för några dagar sedan hållit en allokution till kardinålkollegiet, hvari ban yttrade: När djefvulen förde Jesus upp på berget och visäde honom denna verldens riken med alla deras herrligheter, sade han: Allt detta skall jag gifva dig, om du vill knäfalla för mig. Det fins personer, som göra oss liknande förslag för att sedermera förnedra 0o8s så mycket djupåre. Men dessa personer kunna vi icke gifva något annat svar än Jesu ord: vade retro Satanas! Det fins likväl äfven personer, gsomkomma till oss med fredens olivgren,. och åt dessa kunna vi låna örat. Välan då, i detta ögonblick NR jog, att vi befinna oss i sistnämnda all? SPANIEN. De sednaste tilldragelserna i Madrid sägas icke ha framkallat någon öfverraskning i Paris; det heter tvärtom, att man i kejsarinbans och i klerikala kretsar redan den 28 December varit förberedd derpå: Ministerpresidenten Narvaez, berättas det, hade fått kurskap om, ätt det ultra-absolutistiska partiet, med Gonzeles Bravoi spetsen; ville störta honom, emedan det tviflade på att hån ville fullständigt nedslå progressisterna. Det liberå!a oppositionspartiet gjorde också min till kompakt motståndikamrarne. Under dessa kri!iska förhållanden. anhöll Narvåez hos drottningen om utfärdande af ett åtent, hvarigenom Cortes oförtöfvadt uppöstes. Härpå följde de 123 deputerades möte den 29 December och utväljandet af en deputåtion af 6 medlemmar, som skulle öfverlemna protestadressen till drottningen. Men Naärvaez var underrättad om allt. Nåtten mellan den 29 och 30 December gaf han general Pezuela ord r att arrestera Rios Rosås och då andra medlemmarne af deputatioten, och de öfriga deputerade fingo befallning att icke lemna sina boningar. I en skritvelse från Paris till Köln. Zeitung an: gifves antalet af de deputerade; som blifvit transporterade till Cavariska öarne och afrikapeka Prasidios, till 35. Först efter det detia skett utkom dekretet om kamrarnes upplösning och Narvaez ursäktade i en proklamtion sitt uppträdande mot folkets Pokränkbara? representanter med det påståendet, stt de icke längre kunde betraktas som depuiciude; så kammaren för kort tid sedan blifvit upplöst. Eoligt franska tidningen Libert6 har general Pezuela den 31 December låtit offentliggöra en order, com förbjuder alla deputerade att visa sig i närheten af parlamentshuset; bröt någon häremot, skulle han insättss i mil:tärarrest och sedan ställas för en krigsrätt. Man väntade ytterligare mått och steg från hertigens af Valencia (Narvaez) side, emedan han lär vara fast besluten att med väpnad hand kufva hvarje motstånd. Äfven marskalk Serrano, president i senaten, lärer blifvit arresterad och förd till Canariska öarne, enligt hvad Madrid-korrespondenser till Paristidningar berätta. Marskolken hade efter häktandet af de 35 begärt audiens hos drottningen och såsom första klassens grand at Spanien beviljades audiensen genast. Marskalken framlemnade ånyo protestadressen, hvars innehåll han förklarade sig gilla. Drotiningen förklarade att-hon såsom konstitutionel regentinna? måste framlägga adressen för sina mini strar. Detta skedde och den konstitutionelle? Narvaez lät häkta Serrano för ett inkönstitutiönelt steg.?