Aftonbladet – 7 januari 1867, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. På den sista veckomottagningen i utrikesministeren yttrade sig Moustier i anledning af förslaget till ny armeorganigation i samma fredliga anda som kejsaren i nyårstalet til hvar och enaf cheferna för de utländska beskicknivpgarne. Han försäkrade uttryckligen hvar och en särskildt, att kejeerliga regeringen, då hon företagit sig att omorganisera. armån, blott har velat hålla Frankrike i jembredd med de öfriga stormakterna, och att hennes åtgärder icke föranledts sf någon biafsigt mot någon makt; ban tillade, att på en tid, då alla nätioner i verlden stämde möte med hvarandra i Paris på en fredlig handelsoch indubtrisåmråånkomst, vore det icke heller något lämpligt tillfälle för en regering, som blott önskar fred öfverallt, att umgås med laner, hvilkas utförande skulle leda till ela Europas moraliska och materiella framåtskridandes undergång. ENGLAND. Det är intressant att se de ständiga framstegen i Englands välstånd, hvilka visa sig genom ökade statsinkomster. Den engelske finansministern är lyckligare än de flesta åndra länders; dessa veta knappt huru de skola få inkomsterna att räcka till och göra alla möjliga försök att öka inkomstkällorna; men i England har man öfverskott och är blott i förlägenhet om, huru detibäst skall änvändas. Disraeli, toryregeringens finänsminister, hoppas att vid framläggandet af sin budget för finansåret 1867—68 kuvna räkna på ett öfverskott för Bistl. år af ungefär 2,000,000 sterl. Oaktadt året haft både krig, kolera, boskapspest och penningkris, har Gladstones beräkning af inkomsterna icke allenast befunnits riktig, utan till och med vöfverskridits i hvarje -qvartal. Det är isynnerhet inkomsten af tull och accis som stigit, hvaremot beloppet af inkomstskatten minskats, enär denna skatt blifvit nedsatt; likaså har äfven stämpel. skatt inbringat mindre än efom beräknats, emådan krisen menligt inverkat på denna skatt. De britiska kolonierna i Nordamerika äro i sina inre förhållanden sjolständigå icke allenast i förhål:ande till moderlandet, utan äfven sins emellan. I sistnämnda afseende önska dock kolonierna en närmare förbindelse, och för detta ändamål ha delegerade från de särskilda kolonierna samlats på en konferens i London. Enligt Kölnische Zeit. ha dessa förhandlingar ledt till ett tillfredsställande resultat. I afseende å Canada, Nya Skottland och Nya Braunschweig skola de delegerade blifvit så till vida ense om förslaget, att detta blott behöfver formule-rås och framläggas för den engelska kolo. nialministåren, hvaremot det lemnats de öfriga kolonierna (Newfoundland, Prins Edvardsöarne, britiska Columbia och nordvestterritoriet) öppet att biträda förbundet på billiga vilkor. NORD-TYSKLAND. Konungen af Preussen trade den 1 Januari i Potsdam 60:de årsdagen cf sitt inträde i preussiska armer: Den festliga anledningen be agnådes till invigandet af en hop nya fanor, : udstjenst hölls i slotiskyr: kan, vid hvilken närvoro det kongliga husets alla medlemmar, en mängd furstliga gäster från de nordtyska smäåstaterna, generaler 0. 8 v. Efter slutad gudstjenst var lyekönskningskur, vid hvilken amlg grefve Wrengel öfverlemnade till konungen en modell at den ärestod af silfver, som preussiska officerskären ämnar utföra. Vid den diner, som derefter gafs, höll konungen ett begeistrande tal, likaså kronprinsen, som ej kunde finna nog vackra ord tillframhållandet af fadrens förtjenster om preussiska armån. I Bismarcks organ Nordd. Allg. Zeitung förekommer en iedande artikel i hvilken yttras: ?Den slesvigholste:nska frågan har upphört att existera genom annektionslagens utfärdande. Om sjelfbestämmelserätt kan enligt sakens natur ej talas till förmån för en de! af en nation.? Tidningen hyllar den ståvdpunkten, att sedan målet, Slesvig-Holsteins lösslitande från Danmark, blifvit vunnet, mäste slesvigholsteinarne ockeå godkänna de använda medlen. Derjemta tager tidningen den egoistiska Augustenborgska partiknlarismen i upptuktelse. Till de nordtyska förbundsmedlemmarne har afgått et tillkänhagifrande, att Preussen ämnar sammankalla parlamentet till den 15 Februari och plursliteten af dem harredan gifvit eitt samtycke dertill. Ett ministerialdekret påskyndar valens företagande, Hertigdömet Leuenburg, hvars inlbyggsre, som bekant, ej ådagalagt rågon önskan att skiljas fiån Danmärk, får nu emellertid betala försvarligt för sin s, k. befrielse. Hertigdömets officiella blad kungör pemligen en lag om upptagande äf ett lauenburgskt domäglån på 1,700,000 ihaler, till betåckande delssaf den enligt öfverenskommelsen i Gastein till Österrike utbetalta ersättningssumma för afträdelsen af dap. österrikiska medeganderätten till hertigdömet, d