Causerier från Paris. Jua:afton under en hel vecka. — Julmarknad å Boulevarderna — Glädje och nöd; lekszker och huager. — Tändnålsgevär för då stå. — Historiska dockor. — Be arbetsärama biens förening. — Lamartin6s papperskörg. — En: fransk slagtare och två ryska björmar. — Skandinavisk julfest. Den 28 Dec. Tarattatata! julafton i dag! blåste barnen der hemma från morgon till sena vällen den 24 Dec. Nu hafva tonerna förklingat, trumpeterna äro spräckta, trumskinnen sönderslagna, nötknäpparne äro utan tänder oc. de stolta trähästarne hafva tappat både hufvuden och svansar. I Paris börjar barnafesten i juldagarne och räcker in på nyäöret. Det är en julafton som är fjorton dagar lång. Truwmpeterna smattra, dockorna skrika pappa! och mamma! barnen stämma in i dockornas rop och de stora skratta godt åt de smås glädje. Låt oss gå till boulevarderna der rörelsen är lifligast. Men för att komma dit måste man se sig väl före, ty man kan annars lätt stupa omkull på en köpmansbutik. Icke allnast trottoirerna, utan äfven körbanorna äro inkräktade af handelsmän. Hvar en gata är ej bredare än att två omnibusar jemnt och nätt kan komma förbi hvarann, der har en krämare bredt ut sin matta och staplat upp sina varör, dem han skrikande rigar och bjuder ut åt de förbigående. lycklig den som stannar, ty han slipper icke derifrån förrän en elter annan fräne vandrat ur hans ficka och in i köpmannens. Nu äro vi på boulevard Montmsrtre, pariserlifvets brännpunkt. På trottoirerna å ömse sidor har man uppfört en otalig måssa stånd, i det närmaste lika dem som 1 Stockholm hvarje jul reså sig på Stortorget. Här, liksom hemma, har man hvarje år klagat öfver dessa missprydande baracker. Gör man verkligen rätt deri? Kanhända, om man låter den fina smaken och skönhetssinnet leda sitt omdöme, men ser mån litet djupare in i saken, så lemnar man gerna de präktiga boulevarderna under julen till plats åt leksaksstånden. Blott en enda gång om året begär nöden och eländet att få komma ncr till det eleganta Paris, och kommer då i harleqvinsrägt och med leendet på sina läppar. Dessa snurrande qvarnar, som komma barnen ait le, äro hopcatta af fingrar som darrat al köld; dessa finulliga får, med sina förgyllda halsband, hafva kännt brännande tärar folla på sin kropp; dessa leende policbineller, som nu böra barnens fröjderop, hafva förut hört barn som klagande ropat på bröd. Vid slutet af året arbetas rastlöst i kojorna vid Paris utkanter, der men träffa tra skaror al utarmade mwenniskor som tillverka leksaker för godi pris. Vi vord nyligen inne hos en af dessa leksaksfabri kanter. Han hade eget husuppe i en träd gård vid Montmartre. Trädgårdsmöslarer