Aftonbladet – 4 januari 1867, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. De begge tiggarne. I Patrie för den 2 Dec. läses: Hr R., restauratör, gick för någrs dagar sedan ut till Neuilly och mötte på väger en af dessa små kringvandrande musici, som : bevekande ordalag bad honom om en liten slant. Ge du en slant åt mig?. svarade hr R. skäm tande, jag är hungrig jag med och har inga pen gar att köpa bröd för. Men hur flat blef icke hr R., då gossen öpp: nade sin blåfrusna hand och räckte den enda slant, han kanske egde, åt hr R. Han tog slan. ten och gick framåt nägra ögonblick, liksom för att pröfva om gossen haft allvar med sin gif mildhet. Men när han vände sig om var den lilla musikanten borta. Hr R. sökte få fatt på honom, men det var omöjligt. Detta minne hvilade tungt på hr R:s hjerta, då i förgår på aftonen rtanför hans bostad infann sig en liten musinaut med violinen instucken innanför jackan; han började straxt spela de första takterna af en italiensk folkvisa. Hr R. igenkände genast artisten. Förtjust öfver detta oväntade sammanträffande skyndade han genast fram till gossen, som höll på att bli bortvisad af några personer, och tog honom med sig in i sina rum. Hör du, min gosse, sade han, innan du spelar något mera för mig, skall du få dig ett mål god mat.? se Den lille satte sig till bords och en god målfä, upednkades, åt hvilken han gjorde största eder. Hr R. omtalade för flera personer sitt lilla äf ventyr i Neuilly med gossen, och sedan han var mätt började han spela igen och den lilla stac karns sparbössa var alldeles fylld när han begaf sig på väg hem. — En solbränd Tureo vankade i går, berättar Patrie för den 27 Dec., på Solferino-bron. En fattig qvinna, ledande två små barn, bad honom om en almosa. Öknens son stannar, letar fram ur sin djupa ficka en gammal portemonnaie, troligen köpt under arkaderna vid Constantinehs gator, i den får han slutligen fatt i en slant, och han räcker den åt den arma modren. En dekorerad herre, rökande cigarr, passerade förbi, han såg den enkla men vackra scenen, och han sade till Turcon: Min vän, röker ni cigarr?? Soldaten jakade. Den dekorerade herrn tog upp ett elegant cigarrfodral och bjöd den algier. ske tiraljören på en fin Londres. Turcon tyck. tes tveka om han skulle sticka ned sin nälfve j etuiet. Seså, tag bara, det är en kamrat som bju der er.? Han skaffar nu soldaten eld och stickande sitt jar i dennes hand aflägsnade han sig med dessa ord: Om jag kan vara er till tjenst, så sök mig efter denna adress, ni blir mycket välkommen.? Soldaten såg på kortet: der stod namnet på en af Frankrikes yngsta, men skickligaste generaler; Turcon kände honom nog. Man kan vara säker på att Turcon aldrig kunnat placera sitt tio-sousstycke bättre än i den fattiga qvinnans hand. — Staden Paris har, enligt den nyss afslutade folkräkningen, 2,150,916 invånare, nemligen den egentliga staden 1,825,274, arrondissementet S:t Denis 178,359 och distriktet Sceaux 147,283. Tillväxten på de sednaste fem åren utgör blott 2 ent emot 15, som den utgjorde vid census r