Aftonbladet – 31 december 1867, sida 2

— En landtdagsscen. Vid Krainskalandtdagens sednaste sammanträde i Laibach hade regeringen framlagt blott ett lagförslag, och det rörde bestämmandet af arvodena till Kraing vallackare. Landtdagsmedlemmarne vore förtretade häröfver och sade: Att regeringen ej velat framlägga för oss något bättre lagförslag, kunna vi ej hjelpa, men att debattera det, bry vi oss heller inte om.? Den 15 December skulle första läsningen af denna vallackarelag ega rum. Presidenten: Hvem begär ordet för att yttra sig rörande detta lagförslag? (Ingen anmälde sig.) I bören betänka, m. h., att höfligheten åtminstone fordrar, att förslaget underkastas någon behandling och jag föreslår derför, att det remitteras till finansutskottet. Önskar någon att yttra sig härom? (Ingen anmäler sig.) Regeringens kommissarie: Met, m. h., ett af regeringen framlagdt förslag måste enligt landtdagsordningen underkastas behandling, man får ej med dödstystnad förbigå det. (Grafstillhet råder i salen.) Presidenten: Jag får anhålla att min framställning blir understödd. Jag ber de herrar, som understödja den, sitta qvar på sina platser. (Alla ledamöterna resa sig upp) Framställningen får ej något understöd, den kan således ej komma under omröstning. Regeringens kommissarie : Men regeringens förslag ar ju icke engång blifvit uppläst! residenten: Jag skall taga mig den friheten att läsa upp det. (Läser.) Jag får underrätta att debatten är öppen. (Andlös tystnad.) Jag föreslår då omröstning öfver lagförslaget och ber de herrar, som gå in på en sådan, att bli sittande. (Alla resa sig upp.) Lagen är således afslagen. (Skallemde skratt.)