I tva är, 1 franska armen. De nämnde oi5-jcerarne afresa i nästa månad till Paris, der a de erhålla närmare ordres om sin anställje ning. Å ns : UTRIKES 4 FRANKRIKE. De officiösa franska tidningarne försvara den nya armeplanen förnämligast med den anmärkningen, att Frankrike måste vara t)beredt på att afslå ett fiendtligt anfall. Det är Constitutionnel som först framställde saI ken ur denna synpunkt, och Pays yttrar sig . i samma anda. Det är blottlegitimisterna, i) heter det, som sätta sig emot en förökning tjaf Frankrikes arm, emedan de gerna skulle e t se, att Frankrike åter öfversvämmas af fiendtliga härar, enär de icke på andra vilkor kunna vänta sig att få se kejsardömets fall; till principen måste derför alla fransmän vara eniga; en opposition mot det påtänkta -förökandet får en landsförrädisk karakter, och endast om förändringar i biomständigheterna kan det bli fråga.? De officiösa bladen nämna icke från hvilket håll invasionen befaras;. men då det icke kan vara fråga om Österrike och Italien samt då Belgien och Schweiz på sin höjd ba betydel e såsom starkare staters bundsförvandter, är det tydligt att det syftas på Preussen med Ryssland bakom sig, åtminstone såsom en förevändning för de vidsträckta rustninIgarne, I ett bref från Paris till Köln. Ztg berättes det, att franska regeringen omsorgsI fullt låter besigtiga alla fästningar vid den löstra gränsen, samt att Merigres, en af de första platser, som de allierade bemäktigade sig år 1814, nyligen försetts med fyra nya stjernekansar. Köln. Ztg berättar äfven, att kejsar Napoleon: skall, då de mest olika förslag framställdes. i militärkomiten, ha något otåligt usbrustit: I förestån ju en reformplan, som desorganiserar armen under nästa sex år och först efter denna tid skall bära frukt, ehuru det gäller att finna en reorganisationsplan, somså svart som möjligt ställer : en stridsfärdig armå till mitt förfogande.? Seineprefekten, senatorn Heusmann hölll. vid slutet af municipalrådets i Paris session ett tal, hvari han gjorde flera politiska hänsyftuingar, som ha väckt uppmärksamhet inom den franska pressen. I anledning afli den situation, som inträdde efter kriget i Tyskland, anmärkte han: ?Då kejsaren var nödsakad att gripa till vapen för att beskydda de allravigtigaste intressen, huru stor var. ham då icke efter segern i den moderation, som hans ädla sinne aldrig derefter förnekat! Jag, tror fullt och fagt att jeg icke misstager mig, då jag säger, att just denna moderation är upphofvet till svårigheter, som måbända hade kunnat afhuggas med svärdet, men hvilka den kejserliga regeringen har satt och skall sätta sin ära att lösa genom långsammare deh besvär: igare utvägar.? Hvad som gifver detta yitrande intresse. är, att det bevisar, att allvarsamma svärighetey finnas. Påys, som gör denna anmärkning, tillägger: ?Detkommer ait bero på omständigheterna, huru det blir ändamålsenligt att lösa dem; meu det är icke längre tvifvelaktigt för någon, att lösas måste de.? TYSKLAND. Från Paris skrifves till Indep. Belge, ati grefve Bismarck skulle inträffa der i början af nästa vecka. Grefven reser på läkarnes uttryckliga befallning för att tillbringa någon tid i södra Frankrike, och det säges att han ämnar slå sig ned i Pau. Kreuzzig meddelar en samling förtroliga bref från Bismarck till hans politiska vänner. De äro skrifna under ären 1856— 1864 och innebålla åtskilliga intressanta bidrag, dels till våra dagars historia, dels till grefvens egen karakteristik. — Ett af dessa bref är dateradt den 15 Maj 1864, och vidrör den agitation, som uppstod ijs Preussen kort efter Londonkonferensernas !li öppnande, samt den bekanta Arnin—Boytzenburgska adressen; som för första gången uttalade önskvärdheten och nödvändigheten af hertigdömenas anslutning till Preussen. Grefven uttalar der sin tillfredsställelse med nämnda adress, emedan den skallutöfva en b Pnyttig påtryckning?, och fortfur derefter: PDet är möjligt att jag misstar mig, men ju längre jag sysselsätter mig med politiken, desto mindre blir min tro på menskliga-bea räkninger.,. Ögonbliekets ställning är så beskaffad, ait det synes mig ändamålsenligt !n att på konferensen släppa lösa alla hundar fö som: — vilja skälla emoå danskheten — Jvt ursäkta denna jagtterm; ty bur det än prari tas, skall utlandet aldrig anse hertigdömesas underkastelse under Danmark möjlig. In Pill utländnivgar räknar jag äfven holstei-!hi sarne jemte augustenburgaren och alla up ewig Ungedeelte? ända till Kongeån. Hertigdömena äro öfvertygade att vi äro förbundne att villigt offra oss på deres parikuloratressens altare, samt att vi böra sätta Preussens hela tillvaro på spel förl. hvarje enskild tysk i norden. Denna svin: ri el skall lyekligt motarbetas af den Arninska adressen, och att den skulle kuiiva ha en så jp sraftig verkan att den skulle bereda oss nå-ne on förlägenbet, fruktar jag icke.? — Gref-!ke ven slutar med ett yttrande att annexionengs hans ögon icke är det nödvändigaste och NH ; i E l E L f t ( f 1 6 kg fa nn fog ARA VN -— 02 HA FOR ETA ETT rigtigaste målet, men väl det angenämaste P esultatet?. de NORD-AMERIKA. m Representanthuset lär nu ha antagit en m ag, enligt hvilken medlemmar från de staer, som icke äro erkända af den nuvaranbj le kongressen, icke heller vid nästå samnenträde kunna ictaga sina platser. an General Sherman har lösgifvit mexikanka generalen Ortega ur fängelset, men derhå mot arresterat unionsgeneralen Sedgwick. qe MEXIKO. ooo J22