Aftonbladet – 27 december 1866, sida 2

PENNA, Hb VM SME VYlNeRn (la Sadaa lor varnetL f ett älskadt fosterland och den medborgerliga riheten påkallas; att, som äen indelta armen, fter hvad erfarenheten bekräftat, är otillräcklig ill rikets försvar, allmän värnepligt bör åligga wvar och en vapenför mansperson och att folket illigt åtager sig kostnaden till anskaftande af indamålsenliga vapen, dock önskades att någon indring i det jorden tryckande indelningsverket leremot måtte beredas. 2:0) Om förlag för jordbruket. Att jordbrukaren, hvilken omöjligen mer än n gång om året förmår omsätta sin skuld och mu på flere år, sedan allmänna hypoteksbanken nrättades och de på enskilde händer samlade capitaler, blifvit dragne från jordbruket och anIre näringar och instuckne i de enskilta bankerna, blifvit, i följd af hypoteksbankens ådasalagda oförmåga att tillhandahålla jordbrukaren nödigt förlag, försatt i nöd och förlägenhet, ang mötet vara så gifvet och uppenbart, att framäggande af några bevis derom ej fordrades ; men auru denna olycka skulle afhjelpas, dertill kunde för närvarande något nöjaktigt medel ej uppgifvas, så vida ej såsom sådant må anses, att det nonopol som hypoteksbanken erhållit, att ensam upptaga och distribuera lån åt jordbruket, skall upphöra och hypoteksföreningarne återfå friheten att sköta sig oberoende af nämnde monopol, samt att enskilda bankers sedlar blifva lika gångbara med riksmyntssedlar, hvarigenom för de enskilda bankerna behofvet att hålla riksmyntskassa och strypa rörelsen vid brist på sådan kassa kunde opphöra. Att på riksdagen framhålla detta ämne till statsmakternas behjertande, hoppades mötet att ortens riksdagsombud ej underlåter. 3:0) Om undervisningsväsendet. Härför uttalades ett enhälligt lifligt intresse. För befordrande af folkskolans framgång och gagn ansågs nyttigt, till och med nödigt, att ordförandens sjelfskrifvenhet i skolråd och styrelse öfver skolan upphör, och att skolbyggnadsskyldigheten, som nu på landet åligger jorden ensam, fördelas ej mindre derå än på person lika med andra kommunala onera; dessutom hemställdes önskningsvis, att den hälft af kapitationsafgiften, som ännu är staten förbehållen, kunde blifva till folkskolan anslagen. Vore det möjligt bereda fattiga kommuner amorteringslån för skolhusbyggnader och skolmateriel, vore det ock ett medel, som i ej ringa mån skulle befordra ändamålets uppnående. Beträffande treklassiga elementarläroverk ansågos desamma böra förändras till femklassiga. De treklassiga vore, med de stegrade fordringar på kunskapsmått, som numera är tidens goda tecken, till föga gagn och dertill för dyra i förhållande till det lilla de kunna uträtta. 2 Om protektion eller tullskydd för jordbruksalster. I detta ämne uttalades ett högt och allmänt ogillande af ett dyliktskydd och hoppades mötet, att det frihandelssystem, som. regeringen antagit, måtte till dess yttersta konseqvenser vidhållas. 5:o) Om underhåll af allmänna vägarne. Ehuru tungan deraf vitsordades, ansåg dock mötet att. derest vägunderhållet skulle af staten öfvertagas, detsamma blefve så dyrt, att afgifterna derför, om än fördelade på slla samhällsklasser, skulle drabba jordbruket hårdare än nu; och ansågs derföre med denna skyldighets afbördande böra fortsättas såsom hitrtillg, tili dess landet blifver mera befolkadt och trafiken öfverallt varder jemnare än nu. 6.0 Om kongl. förordningen den 6 Aug. 1864 rörande hemmansklyfning och afsöndring. Då numera för valbarhet till riksdagsman ej erfordras besutenhet och dessutom det ej allenast ke innebär fara, att någon får ega och besitta så liten qvot af ett hemman, som han vill och kan, utan det är högst obilligt, att den större hemmansegaren skall kunna tvinga den mindre emot lösen afträda sin lilla lott, så önskade mötet upphäfvande af föreskrifter om besutenhet och lösen af obesutne, hemmansdelar ; men angl deremot afsöndring af jord från hemman för alltid under full egande rätt, såsom i flera afseenden medförande skada och otrefnad, böra upphöra. 1:0) Om rättegångssättet. Att förlikningskomiteer, der de frivilligt kunna bildas, finnas, men ej såsom utgörande en obligatorisk instans, ansåg mötet godt och nyttigt, likasom den önskan uttalades, att rättegångssättet på landet måtte förändras till månatliga sammanträden af underrätten, på det rättegångars förkortning och slut måtte befordras. För närvarande ansågs aflöningen till underdomare, ej. kunna förändras, och om expeditionslösen, sådan den nu utgår, kommer att upphöra, önskade mötet, att dermed ej måtte förknippas någon särskild notariat-inrättning eller ackusatoriskt rättegångssätt, anseende mötet det utgöra ett pallaium för folkfriheten, att hvar och en får sjelf för domsto) sin sak utföra eller öfverlemna densamma åt den, till hvilken han har största förtroende. . 8:0) Om fördelningen af bränvinsminuteringsoch utskänkningsafgifterna. Då erfarenheten visat, att de andelar af dessa medel, som, enligt furfattningarne, med en femtedel åt hvartdera tillfalla hvarje läns hushållningssällskap och landsting, i folkrikare län äro vida mindre än i andra län, men billigheten synes fordra, att nämnde andelar, i förhållande till folkmängden, komma alla lika till godo, gillade mötet riksdagsombudets förslag till mution i detta ämne, åsyltande att merberörda uppbörd från alla län i riket ingår till statskontoret samt att der sker fördelning af sammanslagna beloppet på hvarje län efter folkmängden. 9:0) Om skogshushållningen. Att denna hushållning nu vanvårdas, så att fara är för hand, det landet kommer inomej aflägsen tid att sakna byggnadsämne och ved till khusbehof och näringarne, det vitsordades af alla vid mötet närvarande; men huru denna brist sknile afhjelpas, utan att den enskildes rätt för nära träddes, derom voro meningarne delade. Man hoppades att regeringen så snart som möjligt teger denna vigtiga fråga om hand och löser preblemet såsom nödigt och nyttigt finnas må. 10:0) Om kyrkobyggnad, Den mening uttalades, att detta onus borde fördelas, såsom i afseende på skolhusbyggnad förat blifvit föreslaget. Öfverläggningen, som började i onsdags straxt efter kl. 12 på dagen och räckte till omkring kl. 7 på aftonen med endast en timmas afbrott för middagsspisning, utmärkte sig hela tiden för en liflig och sakrik diskussion, hvartill ordförandens utmärkta sätt att reda frågorna och leda derag förhandlande i väsentlig mån bidrog. Innan mötets medlemmar åtskildes, samlades de, på mbjudning af ordföranden, omkring en bål, hvarvid af honom föreslagne skålar tömdes för konunngen, det nya representationssättet, deltagarne i mötet, hvarefter medlemmar af de 3:ne härader, hr Hessle har att vid riksdagen representera, utbragte särskilda skälar för honom under uttryck af tacksamhet för det tillfälle, som blef ortens invånare beredt att med sitt ombud få öfverlägga och samråda i dagens mest brännande frågor. — Rikshufvudboken för 1864, Kapitalkonto ill rikshufvudboken för 1864 upptager som ingående balans för tillgång 1,655,441 rår 2 öre, och å kapitalinkomsters konto 45,373,824 rdr 26 öre, samt (i debet) å kapitalutgifters konto 56,307,698: 52 öre. Uti inkomsterna ingå ordinarie statsregleringstonden med 37,048,374: 68 öre och extra dito med 696 rdr 21 öre; i utgiftskonto ingå ordinarie statsregleringsfonden med 34,418,019: 33 öre och den extra med 13,197,587: 08. Bland de ordinarie inkomsterna hade arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheer, silfvertionde, myntarlön, och slagskatt, svafvelbrukstionde, bötesmedel, båtsmansvakansafgift, kontrollstämpelmedel och observationsmedel lemnat en brist af 41,676 rdr 21 öre. Öfverskottet å dessa inkomster utgjorde utom -onnarräntan och tiondetackiern 285.561: 87 hvar