Aftonbladet – 27 december 1866, sida 2

En belöning af 200 thaler preuss. ert. kall vara utlofvad för upplysningar, som eda till gerningsmannens gripande. — Ordnar förlänade åt utländningar. Enigt den i dessa dagar utkomna statskaleniern för 1867 hafva under loppet af innevarande är följande utländska män blifvit utnämnde till kommendörer och riddare af svenska ordnar: Svärdsorden: . Kommendörer med Stora korset : Renard, belgisk zen.-löjtn., och vice konungen af Egypten, Ismael Pascha. . Kommendörer: Baron M. Ambert, fransk brig.seneral; J. Clinchaut, fransk öfverste och chef för 1:a zuav-reg.; Fauvre, öfverste och sgouschef för franska generalstaben i Algeriet, och J. E. Colson, öfverste i franska generalstaben. Riddare: R. C. M. Bruun, kapt.-löjtn. i danska marinen, chef för sjökadettkåren: I. Cyhulz, major i österr. artilleriet; 41. G. G. Daudenart, kapt. i belg. gen.-staben; L. Hotte, ödiv.-löjtn. och chef för franska kavalleriskolan i Saumur; L. V. A. Lacgneau, fransk kapt.; J. B. J. Liaore, öfv.-löjtn., direktör vid militärskolan i Brissel ; Loyer, kapt.-löjtn. i franska flottan; Renard, belgisk generalstabs-kapt. ; Roosmale van Nepven, adj. hos prims Fredrik af Nederländerna; J. P. N. Sers, fransk artill.-kapt.; C. J. M. Stålbrand, igadgen. i Förenta Staternas arm; M. A. C. C. Wulff, kapt.-löjtn. i danska marinen. Nordstjerneerden: Kommendörer med Stora korset: Markis Felix de Lavalette, fransk inrikesminister; P. M. Orla Lehman, dansk f. d. inrikesminister och amtman; Visconti Venosta, italiensk utrikesminister; frih. M. J. Pergler v. Perglas, f. d. baijerskt sändebud härstädes. Kommendör: P. C. Gravier, dep.-chef i italienska utrikesministeren. Riddare: F. G. Bergmann, prof. i Strassburg ; Dr E. Buddingh, f. d. gen.-inspektör för kyrkooch undervisningsväsendet i Nederländska Westindien ; J. A. A. Caill, byrå-chef i franska krigsministåren ; baron F. A. de Chateauneuf, afdelningschef i italienska utrikesministeren; C. Cappel, bankir i Hannover; P. Dalloz, redaktör af franska ?Moniteur Universel; Dolez, belgisk legat.-sekret. i Kjöbenhavn; E. D. Elers, stats. råd, borgmäst. i Kjöbenhavn; J. Falconet, afdelningschef i italienska utrikesministeren; Frenckel, bankdirektör i Finland; R. Fresenius, naesauiskt f. d. geheimehofråd, professor; Aime Girard, professor vid franska polytekniska skolan; G. Gropallo, italiensk markis; H. Hansen, dansk prof., arkitekturmålare; C. V. Holten, prof. i Kjöbenhavn; baron Hubsch v. Grossthal, M. D. i Konstantinopel; J. A. Jerichau, dansk prof. bildhuggare; R. de Martino, italiens legationssekr.; C. P. Ploug, dansk litteratör; Viconti Modrone Raymond, italiensk hertig ; M. Runkel. fil. dr i Berlin; Baron O. van der Schimmelpenninck, byråchef i nederl. utr.-departementet; George Stephens, dansk prof.; A. Tiron, fransk gen.-sekr. i ministerium för kejs. huset; G. Valensi, sekr. i tunesiska utrikesdep.; C. W. M. van der Velde, nederl. f. d. matiin-officer, geo graf; Wedding, prof. vid bergsakademien i Berlin, Wasaorden: Kommendörer : engelska fullmäktigen vid verldsexpositionen i Paris Manby; danska konferensrådet Schovelin; österrikiska museikuratorn von Friedland; svensk-norska gen.-konsuln i Dresden Kaskel; danska prof. Hummel; schweiziska öfv. Fevre; italienska senätorn Gozzadini; danska etatsrådet Hjort och pomerska godsegaren v. Braun. Riddare: finska teknologen Alfthan; franska litteratören Aubert; svensk-norske kotsuln iBoston Benzon; finska ingeniören Bergroth; preussiska bokoch musikförläggaren Bock; franska advoketen Bouge; franska artisten Briotet: finssa skoldirektören jConradi; preussiska brunnslakaren Diemer; tunesiske läkaren, prof. Ferini; italienska afdelningschefen Festa; danska mekanikern Gamel; franska civilingeniören Giffard; engelska bospitalföreståndaren Hoyland; danska kanslirådet Höst; algieriska skeppsmäklaren Kuhlman; danska kandidatus polytechn. Le Maire ; franska öfverläkaren Leroux; svensk-norska konsuln Meier; italienska minist.-sekret. Mirti dell Nalle; danska porträttmålaren, prof. Monies; preussiska läkaren Miilig; egyptiska skeppsklareraren Po lack; franska skattkammarkanslisten Robert; finska stabskapt. Sahlberg; italienska läkaren Salvatoro ; finska bibliotekarien Schaumann; danska krigsrådet Schmidt; v. konsuln i S:t Valry, Selles; svensk-norska vice konsuln i Smyrna, Spiegelt hal; danska kämnären Tegner och finska fabri ksidkaren Wahren. — Af J. A. Thurgrens Samling af Sverges Författningar för 1866 har femte numret utkommit, innehållande: K. förordningen angående bränvins tillverkning; — K. förordningen angående vilkoren för försäljning af, bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker; K. kungörelsen angående vissa ändringar ik. reglementet den 15 Mars 1861 om undervisning och examina i ångmaskinlära vid allmän navisationsskola. Solmikroskopet. En Stockholms-korrespondent till Dalpilen berättar: Men endast när solen skiner?, tillade alltid kommunalrådet Staudinger i sina annonser i somras rörande sitt solmikroskop. Tyvärr sken solen mycket sällan i somras, så att en stor del menniskor gingo miste om att få se dessa särdees intressanta förevisningar, genom hvilka man ick en vidgad inblick i djurensj och växternas if. Optikern Collin, i förening med ett par ve.enskapsmän, ämnar nu erbjuda hufvudstadens nvånare samma nöje som Staudingers mikroskop beredde i somras, men oberoende af solen och stor beqväm salong. Han har nemligen från atlandet inköpt ett stort mikroskop och ämnar använda elektriskt ljus i stället för solljus. Problemet är ej fullt löst ännu, ty den svårighet som återstår är den att erhålla ett konstant ljus. Det elektriska ljuset åstadkommer samma fenomener som solljuset, felet är som sagdt blott att man innu ej lyckats få det förra konstant. Flera personer ha närvarit vid experimenterna, som ske i De la Croix salong, och förvånat sig öfver jusets utomordentliga styrka. Liksom hos Staulinger såg man den bekanta lilla hoppande tinsesten —; som man par pruderie öfverenskommit att ej nämna vid dess namn — stor som en oxe, men blott under ett par tre minuter, då det elektrika ljusets styrka minskades, så att föremålet ej rädde fram. Så snart man lyckats erhålla konstant jus, skola dessa intressanta förevisningar börja nämnde salong, och man tror att publiken ej änge skall få vänta på detta nöje. Professor Nordenskjöld experimenterar flitigt för lösande vf det kinkiga problemet, som redan förosakat tor möda och kostnad. — Lunds universitet. Småländska nationens nspektor, prof. Blomstrand meddelar i Lunds Weckoblad följande: En tacksam lärjunge vid Lunds universitet var i dessa dagar till den härstädes studerande måländska nationen såsom gåfva öfverlemnat n summa af 500 rår, afsedd att tjena som grundal för en stipendiifond, som han hoppas vid iden för den år 1868 inträffande jubelfesten vuxit ill så stort belopp, att räntan derå, utdelad un: ler namn af småländska nationens jubelstipenlium, kunde i väsentligare mån underlätta en ler några fattiga och i öfrigt välförtjenta yngingars vistelse vid läroverket.