Aftonbladet – 27 december 1866, sida 2

dela ur denna politiska kalender några uppgifter, hvilka ej medhunnos för måndagens blad: Rörande Hannover, Kurhessen, Nassau och Frankfurt, hvilka liksom Lauenburg, Slesvig och Holstein inrangerate under robriken: Tyska stater, Preussen, yttrar kalendern: Dessa stater och territorier blefvo ockuperade af preussarne i Juni 1866 vid början af kriget mellan Preussen ch Österrike samt deras sllierade, och h Europas tysta bifall blifvit för a nade med preussiska monarkien : kret af den 20 Sepiember 1866. U briken Annuaire diplomatique meddel dogörelse för den nya svenska niogen, och under rubriken Chr dogörelse för voteringarnes resultat efer riksdagens slutade debatter ef representationsförslaget; antydningar om den tilltagande oron i Stockholm för det beslut adel och prester skulle fatta; garnisonens förstärkande till förekommande af oorduingar; ständernas beslut att antaga handelsfördraget med Frankrike; upplösandet af den sista ståndsriksdagen m. m. Hvad Norge angår omnåmnes endast storthingets förkastande af regeringens förslag om ärliga storthing. Enligt listan på suveräner, uppgjord den 1 Juli utgjorde dessas antel då 41, inberäknade kovungen af Hannover, kurfursten af Hessen och hertigen af Nassau samt påfven, kejsarne af Brasilien och Mexiko och turkiske sultanen. Den suverän, som af nu lefvande suttit längst på tronen, är hertig Bernhard af Sachsen-Meiningen, eller sedan den 24 December 1803, och kortast konung Leopold II af Belgien, sedan den 10 December 1865; den förre uppsteg? vid 3 års och den sednare vid 30 ärs ålder. Aldst af suveräner är Henrik LXVII af Reuss (linien Schleiz), född den 20 Okiober 1789, yoget är Henrik XXI af Reuss (linien Greiz), född den 28 Mars 1846, blott 3 mänader yngre än konung Georg at Grekland. Almanach de Gotha, som första året den utgafs år 1816, blott utgjordes af 296 pa. gina, räknar för 1867 icke minöre än 1168 pagina. -— Ångfartyget Danias strandning på svenska kusten natten till den 18 dennes har föran!edt allvarsamma anmärkningar i Kjöbenhavns Dagblad mot det svenska fyrväsendet. I Dagbladets artikel yttras blend annat följande: Här i Danmark ha fyrfartygen under de sista åren ständigt stått på dagordningen, emedan man varit missnöjd med att de indragits för tidig!, nemligen vid nyåret. Man framtvang frågan, gjorde den il föremål för lagförelag i riksrådet, och från devna vinters början ligga alla danska fyrfartyg ute på sina stationer året igenom, när ej isen nödgar dem att söka hamn. Hvar och en som något känner till dessa saker måste nu otvilvelaktigt erkänna, att -n sådan bestämmelse är en ganska stor och till yttersta gränsen gående koncession åt handeln och sjöfarten, då fyrfartygen nemligen ligga på aflägena stationer, och det torde vara mycket osäkert om den ånvgbåtshjelp, som mnaturligtvis hålles i ordning, förslär att skaffa mer än en fjerdedel af fyrfartygen i Kattegat — d. v. 8. ett — välbehället i hamn. Alltför stor risk är förbunden med denna anordning, och skulle ett fyrfartyg förlisa, kommer staten i svår förlägenhet. Emellertid, riskabelt eller ej — så bör det rara Annorlunda resonnera våra grannar svenskarne. Det enda fyrfartyg, de hittills haft, nemligen Falsterbo, har lagts uti April och indragits i November; i år på eftersommarn hade de emellertid fätt ett nytt på de så kallade Svimebådarne utanför Höganäs, till vägledning vid iosegling i Sundet. Att den preliminära kungörelsen om detta fyrfartyg metiidelade att det skuile ha en ballong och således en röd fyr, medan det senare förändrades till två ballonger och två röda fyrar, var ett mindre lyckligt förhållande, emedan det röjde en vacklande bållving p. ett stadium af frågans utveckling, der mar bort visa fasthet. Vi skola emellertid ej vidare beröra detta, men hvad vi deremot klandra så högljudt som möjhet, så att det möjligen kan höras af marindepartementet i Stockholm, det är det sält, hvarpå ett sådant fyrfartyg, sedan det en gäng kommit på sin plate, indreges utan att ordentlig kungörelse derom utfärdas. Det är illa att fyrfartyget indrages den 15 December, ty det synes vara mycket för tidigt; det är värre att tidpunkten för indragningen är obestämd, ty det gör att man inemot den tiden är osäker om det finns på platsen eller ej; men värst är att ett fyrfartyg, som ligger ett par böss--kott från land och som hvarje pojke i Höganäs måste veta besked om, indiages utan att sådant kungöres; ty det kan ej kallag kungörelse, att man onsdagsmorgon den 19:de i Berl. Tid. kan läsa ett meddelande från svensk-norska konsulatet i Kjöbenhavn, dateradt den 17, att fyrfartyget vid Svinebådarne lemnat sin station den 15. Sådant är nu för tiden alldeles otillåtligt. Allt som angår sjöfartsunderrättelser är — särskildt om vintern, då den ena olyckan följes slag i slag af den andra — af så utomoraentlig vigt, att det på intet sätt kan försvaras, att ett officieli meddelande behöfver fyra dagar för att komma hit från Helsingör. Detta oefterrättliga sätt ati kungöra — det och intet annat — är skuld till att ångbäten Dania kom på grund å Svinnebådarne. Dania afgick härifrån den 14 dennes, och då låg fyrfartyget på sin plats. Lördagen den 15 indrogs det. Hade nu kungörelsen derom utfärdats på behörigt sätt, så skulle och borde den sämma afton stått i Berl, Tid., t. ex. såsom telegram till börskomitn; den skulle då söndagen den 16 blifvit känd öfver hela landet, och Danias chef kunde omöjligen i Ålborg ha blifvit okunnig derom, då hen först måndag eftermiddag kl. 2 afgick irån nämnda stad. Nu visste han ej och kunde ej veta, att fyrfartyget var borttaget, och gick således förtröstansfullt efter de förrädiska ljusen i Höganös. Ett af dem måste vara fyrskeppet? — så var Danias skicklige befälhafvare berättiged att räsomnera. och i tanke att det sken, han såg, var fyrfartygets, styrde han