Aftonbladet – 21 december 1866, sida 3

Rättegångscoh Polissaker. Gripen rymmare. Den i gårdagens nummer af tidningen omnämnda, från Kristiania efterlysta utländningen, som misstänkes för i sagde stad begången stöld af juveler, har, på begäran pr telegraf sväl härifrån som från Göteborg om hans efterspanande och gripande, blifvit i går natt ertappad i Jönköping af stadsfiskalen derstädes, — Förre handlanden A. G. Hallberg, häktad, såsom förut är nämndt. på angifvelse om stöld, har i anledning deraf flere gånger, senast i dag då målet angående honom remitterades tiil rådhusrätten, v: till förhör instäld i poliskammaren. Derunder är genom två vittnen intygadt, att Hallberg ifrån den 15 Febr. till den 25 Nov. förlidet år bott i huset n:r 14 vid Maria Brunnsgata, under uppgift att vara landtbrukare och heta Lundmark, samt att han hela denna tid ständigt hållit sig inne och endast haft besök af förre inspektoren Jonas Ahlberg och dennes hustru, sin broder, bagargesällen Henric Hallberg, och ogifta Clara Lundmark, hvilken sednare gått och gäldt för hans syster. Rörande tillgreppet hade tilltalade Hallberg genast blifvit för detamma misstänkt såväl af den bestulne, bokhålaren Blomqvist, som af deras gemensamma dinna; och då han slutligen af dem derför hårdt ansattes, framlemnat pantsedlarne på sakerna, hvilka belånats dels af brodern, dels af ogifta Lundmark, samt gjort knäfall för hr Blomqvist och bedt denne icke göra honom olycklig, försäkrande sig dervid vilja ersätta lösningssumman. Dagen derefter flyttade Hallberg ifrån nämnda sin bostad, under föregifvande att han fått plats. vid Edsbro bruk?, och sedermera skref han åtskilliga bref till hr Blomqvist, duterade Edsbro?, i hvilka han både med löften och hotelser ökte hålla dennes förväntan på liqvid vid makt. Att Hallberg dock icke varit rest härifrån Stockholm, framgick tydligt under ransakningen, och han också tillstå att brefven skrifvits målet emot Hall berg sent omsid f anhängigt i poliskammaren, gjorde han ändtligen allvar utaf att uppgöra med hr Blomqvist och erbjöd honom för den skull först en af annan person utgilven revers och sedan sitt mahvgnymeublement?. Det har likväl sedermera upplysts att detta blifvit af Hallberg, under vppgift att han vore bokhållare i jernvägsstyrelsen, förhyrdt af en fru Ejserman. Slutligen hade Hallberg besökt sin fordna värdinna och bedt henne icke gå upp i poliskammaren för att viuna emot honom, ande sig vilja ersätta henne de böter hon för sådan uraktlåtenhet skulle ådraga sig. Hallberg nckade såväl för att ha sjelf kallat sig Lundmark som att ha nu sednast uppgifvit g vara jernvägsbokhållare, ehuru han, hvad ämnda titel beträffar, på kontraktet om förhyrandet af möblerna så låtit kalla sig. Rörande angifvelsen om stölden, bestrider han fortfarande densamma, oaktadt han måst medgifva att han innehaft sakerna och låtit belåna dem. Vid målets afslutande i poliskammaren ingaf Hallberg cn försvarsskrift, deri han begärde att mot borgen få Uli ställd på fri fot; men hvilken begäran icke kunde, mot åklagarens bestridande,