, nn UTRIIERS I preussiska representonikammaren h åter varit en liten konflikt mellan regeri Igen och den liberala oppositionen. Den dennes förekom nemligen frågan om löneförhöjning för marinminvistårens direl för, om hvilken prof. Virchow anmärkt att han mera skadat än gagnat marinei utveckliog. Härpå svarade krigsminister v. Roon att det endast tillkom regeringe att bedöma embetsmännens duglighet oc att ifrågavarande person, genersllöjtna Rieben. verkat mycket gagneligt för mar nen. Virchow understöddes af Twester som påstod att hvarje representant otvi velaktigt egde rätt att kritisera kvarje ep betemans handlingar och duglighet frå ministern ned till gensdarmen. Detta yt! rande framkallade stork motsägelse frå högern och finansministern förklarade at regeringen anser all kritik öfver staten embetsmän som ett af exekutivmakten prerogativer; den skall aldrig medgifv kammaren någon rätt att bedöma embets mäns duglighet. Dertill har man en rege ring som är respektabel och åteger sig an svaret. Förslaget blef vid derefter företage votering förkastadt med några rösters plu ralitet. Det utekott af fullmäktige från de olik: tyska staterna, som förliden Sept. månar samlades i Frankfurt för att ordna förbunds dagens bo, har i dessa degar utnäwnt ce! militärkomite, som skall besöka samtligt förbundsfästvingarne (Maioz, Råstau, Ulm Landau och Luxemburg) för att taxera oci bestamma värdet af förbundets gemensamms krigsmateriel, proviantmagasiner, hospitale; 0. 8Vv. I nämnde liqvidationsutskotts sed naste möte har österrikiska regeringen in lemnat åtskilliga räkningar: för förbunds exekutionen i Holstein 1851—52 ett tillgodo hafvande af 7!3 million gulden, för exekutionen 1863 en rest af 320,173 gulden samt för exekutionen i Hessen 54,000 gulden. Ett telegram har meddelat att baierske statsministern v. d. Pforten tagit afsked. Då det ännu är obekant hvem som skall bilda det nya kabinettet är det omöjligt att säga, om frågan gäller ett systemomhyte (i österrikisk anda) eller om hi Pfordten afgäått i följd af differenser angår ende rent inre baierska förhållanden. ÖSTERRIKE Wien-tidoingarne reeddela nu åtskilligt örande kejsarens beslut om inställandet af tterången mot Benedek, Henikstein, Krismanie m. fl. Beslutet motiverades dermed, utt vid undersökningen endast blifvit upplagade fel, som låta sig förklaras genom a oriktig uppfattning af förhållandena och n mindre grad af duglighet i högsta ledtingen.? Det medgifves utt flera anförare eke motsvarat de förhoppningar man hyst om dem, då man kallade dem till så höga örtroendeposter?, men derjämte anmärkes, tt ingen gjort sig skyldig till någon straff. värd försommelse af sin tjenstepligter eller rist på redlig vilja.? Hvad underbefälmafvarne angår, så framhålles att man icke nå tillägga dem, utan endast Benedek, ett afgörande ivflytende på operationernas edning, emedan han icke var bunden geom högre instruktioner eller påtryckning.? Pill bevis derpå anföres Bensdeks egen förlaring att han ansåg sig sjelf som enda nrsaken till alla nederlag, och att han ville inna sig i hvarje straff, som krigsrätten unde ådöma höno ..? Vidare heter det att 3enedek icke var vuxen sin stora vppgilt, och tt i hans planer och dispositioner misstag egt um, som icke läta sig försvaras enligt ;rigskonstens reglor, liksom i och för sig nledning nog kunde finnas att fortsätta nsakningen, om icke vigtiga skäl talade en mildare uppfattning af saken?. Unlersökningen har nemligen icke ledt till ipptäckt af någon enda uppsåtlig förgeum nelse, utan blott visat att Benedek ?med lla sina utmärkta egenskaper såsom soldat lock icke var någon snillrik fältherre?. Cejsaren har derför ansett sig böra anbealla ransakningens inställande, ?då det icke innes någon lagbok, som bestämmer straff ör brist på snille och de högsta andliga genskaper.?